Föremål 33 av 400
Avskrift av Kristofers landslag

Detta är ett gästinlägg skrivet av Tobias Lehtola, praktikant vid Kulturarvsavdelningen under oktober 2016:

I en papperscodex daterad 1595, återfinns en avskrift av kung Kristofers landslag. Kung Kristofers landslag stadfästes den 2:a maj 1442 av Kristofer av Bayern (1441-1448), på begäran av dels den svenska kyrkan och dels det svenska samhällets främsta företrädare. Lagtexten är i stort sett en bearbetning av kung Magnus Erikssons landslag från mitten av 1300-talet, den första enhetliga rikslagen i Sverige.

Kung Kristofers landslag användes ofta parallellt med Magnus Erikssons landslag fram till år 1608, då kung Karl IX officiellt stadfäste Kristofers landslag som den gällande lagtexten. Landslagen var i bruk fram till att 1734 års lag, den lag som ligger till grund för dagens lagstiftning, togs i bruk.

Kung Kristofers landslag är uppdelad i olika balkar, dvs huvudavdelningar inom lagstiftningen. Lagtexten inleds med Konungabalken, som är den äldsta föregångaren till dagens regeringsform, och anger hur rikets kung ska utses och vad han styr över.

foto av ett boksnitt över vilket ett spänne i metall på en läderrem är knäppt

Konungabalken inleds med en beskrivning av hur det svenska riket är format och uppdelat:

”Sverikis Rike är aff hedne verd samman komit aff Svea land oc gota, Svea kallas norden skog oc Gota Sönnan skog, tvenna ära gota, Ösgota och vesgota. Ey finnas gota napn i flero landom, fast standande utan i Svea Rike, forti att aff thöm utspredis  Gota napn i annor land, som scripten seyer.”

Som framgår av det transkriberade citatet ovan, är Sverige sammansvetsat av olika hedniska riken. Vi ser också i citaten ett av de äldsta svenska uttrycken för en göticistisk världsbild, det vill säga att götaländerna skulle ha varit goternas ursprungsländer.

Fortsätter man läsa konungabalken framgår det att Sveriges rike är uppdelat i sju biskopsdömen och elva lagmansdömen, där ärkebiskopsdömet i Uppsala och lagmansdömet Uppland står främst. Bland dessa biskopsdömen och lagmansdömen räknas även Åbo biskopsdöme och två lagmansdömen i Finland som en integrerad del av Sverige.

I kungabalkens andra avdelning benämns kungens styre, vad det är han styr över. Det görs klart att riket endast kan ha en kung och att han äger att styra över borg och land, över Uppsala öd (kungliga jordegendomar i det medeltida Sverige), över alla kronogods och all kunglig rätt, att styra enligt lag och rätt, att låta det andliga såväl som det värdsliga frälset åtnjuta sina privilegier och frihet.

foto på bokbandets mittstycke

I kungabalkens tredje avdelning anges hur en kung blir till. En kungatitel kan inte ärvas, en kung måste väljas. Detta sker på Mora ting vid Mora stenar i Uppsala, där alla lagmän från varje lagsaga ska samlas. Enligt lagtexten är det lagmannen i Uppsala som väljer först, sedan de andra lagmännen i tur och ordning. När då en ny kung valts blir han dömd till krona och konungadöme, till Uppsala öd, för att styra och råda sitt rike och hålla fred och ordning. Kung Kristofers landslag fastslår att kungen helst ska vara född i riket och av kunglig ätt.

Landslagens konungabalk innehåller i stort sett riktlinjer för hur kungen ska väljas och hans plikter. Konungabalken omarbetades under 1600-talet. År 1686 tillsatte kung Karl XI en kommission för framställning av en ny lagbok, och den beslöt år 1715 att avskaffa konungabalken som en del av lagtexten.

Den codex som denna avskrift av kung Kristofers landslag återfinns i är en bok som bundits i skinnband och innehåller juridiska handskrifter från det senmedeltida Sverige. Den har tillhört den Benzelstjernska samlingen.

Handskriften har signum B 58.

framreparm

Text: Tobias Lehtola
Bild: Moa Bergkvist

 

Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn