Föremål 39 av 400
Handskrift med Olav den heliges saga

Detta är ett sista gästinlägg skrivet av Tobias Lehtola, praktikant vid Kulturarvsavdelningen under oktober 2016:

Universitetsbiblioteket har en hel del nordiska handskrifter bevarade i sina samlingar. En av dem är den enda hittills kända handskriften som innehåller ”Den legendariska Olavssagan”, en berättelse om den norske kungen Olav II Haraldsson, i sin livstid känd som Olav den digre (vilket kan betyda både den store och den tjocke), för eftervärlden känd som Olav den helige, Norges nationalhelgon.

Olav Haraldsson föddes cirka år 993, som son till Harald Grenske, och räknade sina anor till Harald Hårfagre, den förste kungen över ett enat Norge.  Olav den helige skall ha varit Haralds sonsons sonson. Olav var viking i sina unga år och härjade i Östersjöområdet och även i England. Han lär ha blivit döpt i Rouen i Normandie någon gång vintern 1013/1014. Kort tid senare återvände han till Norge och blev hyllad som kung av Norge omkring år 1015, vilket gjorde slut på danskarnas femtonåriga överhöghet över Norge. Kung Olav fortsatte arbetet med att ena Norges stormän under sig, och lät kristna Norge på samma brutala sätt som föregångaren Olav Tryggvasson gjorde. Han hamnade i konflikt med den danske kungen Knut den store som gjorde anspråk på överhöghet över Norge.  Genom giftermål allierade han sig med kung Anund Jakob av Sverige, då han gifte sig med dennes syster. Men kung Knut lyckades år 1028 fördriva kung Olav från Norge. När denne återkom två år senare för att med svenskt stöd försöka återta sin krona, stupade han i slaget vid Stiklestad i Tröndelag den 29:e juli 1030.

Efter hans död ryktades det om under som skett runt hans kvarlevor. Det uppkom snabbt ett helgonrykte kring honom, och hans grav i Nidarosdomen i Trondheim blev Nordens främsta vallfartsort. Han blev Nordens första nationalhelgon, dyrkad som helgon över hela Norden, och blev bland annat Östersjöresenärernas skyddspatron.

I Sverige stod Olavskulten högt under medeltiden. I Uppsala finns en gata och en bro uppkallad efter honom. Olav den helige är Uppsala domkyrkas skyddspatron vid sidan av Erik den helige, och en sentida staty över Olav den helige har placerats i studentbostadskvarteret Triangeln. Olav den helige finns på altartavlor, helgonskåp och som staty runt om i Sverige, och många kyrkor har uppkallats efter honom.

Övre delen av första sidan i handskriften, en mycket nött och sliten sida

Den slitna första sidan i handskriften

Det finns flera skildringar kring den norske helgonkungen. Den mest kända medeltida framställningen om Olav den heliges liv, Olavssagan, skrevs av den isländske skalden Snorre Sturlasson, och utgör huvuddelen av hans historieverk Heimskringla.

Mindre känd är ”Den legendariska Olavssagan”, som är känt enbart genom denna handskrift. Denna Olavssaga har drag av helgonlegender, det finns till exempel historier om att under skedde kring Olav redan i hans barndom, krigaren framstår som ett dygdemönster, han skulle ha burit tagelskjorta i hemlighet och undvikit att strida på söndagar.

Det är inte helt klarlagt om denna Olavssaga satts samman på Island eller i Norge. Handskriftens språk tyder dock på att den skrivits i trakterna av Trondheim, och brukar dateras till mitten av 1200-talet.  På 1500-talet bands handskriften samman med en ofullständig lagbok på pergament  från 1300-talet, en lagbok som bland annat innehåller kung Magnus Lagaböters lagbok, i en version som endast användes i mellersta Norge. Lagboken har kompletterats med en ny avskrift på tolv blad av papper av de saknade delarna av lagboken.

I början av 1600-talet ägdes handskriften av prästen Hans Olafsson i Bodö. Den övergick omkring år 1630 till den danske boksamlaren Stephanus Johannis Stephanius boksamling. När Stephanius dog, såldes boken tillsammans med andra böcker till den svenske greve Magnus Gabriel de la Gardie, som donerade handskriften till Uppsala Universitetsbibliotek 1669.

ett uppslag ur handskriften med svart text ioch initialer i rött och svart

Ett uppslag ur handskriften

Handskriften är inbunden i ett mörkbrunt skinnband och försett med spännen. Frampärmen pryds av Magnus Gabriel de la Gardies vapensköld. Handskriften består av 115 blad, varav 98 pergamentblad och 17 tilläggsblad av papper. Språket är fornisländska, skriven i en gotisk stil, initialbokstäverna har målats i rött eller blått.  Handskriften har först tre försättsblad. Därefter följer 69 blad, varav 57 av pergament och de tolv sista av papper, innehållande den norska lagboken, och de kommande pergamentbladen, det vill säga blad 70-110, utgör Olav den heliges saga. I slutet finns ytterligare två eftersättsblad av papper.

Handskriften har signum De la Gardie 8. Den finns fram till årsskiftet 2016/2017 att beskåda i Universitetsbibliotekets utställning Expo Rediviva på Carolina Rediviva. Den finns också digitaliserad i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv, och där finns möjlighet att närmare granska innehållet: DG 8 – Olav den heliges saga / Norsk lagbok.

Text: Tobias Lehtola
Bild: Uppsala universitetsbibliotek

Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn