400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Kategori: Äldre tryck (Sida 4 av 11)

Marionett-teater-balett med anledning av Internationella dockteaterdagen

Föremål 286 av 400:
Marionett-teater-balett med mera på cirkusaffisch från 1884

Idag är det Internationella dockteaterdagen, och spår av sådana skådespel hittar vi på en och annan cirkusaffisch i samlingarna. Här en affisch som utlovar marionett-teater-balett under sin föreställning år 1884.

text som beskriver vad som kommer hända på scenen under Mordet på den ryske kejsaren

Men mycket mer bjuds under denna föreställning. Ingenting lämnas här åt fantasin – beskrivningen av vad som kommer att visas i de tre tablåerna under titel ”Mordet på ryske kejsaren” gör att vi redan från början vet hur det kommer att sluta, om inte rubriken gav ledning nog. Idag ser vi kanske inte lika många attentat återgivna av ambulerande teatersällskap – men antagligen långt fler än 1880-talets cirkus- och teaterbesökare, nu då många liknande attentat blir dramatiserade och i varje detalj skildrade på film och tv.

två träsnitt på en man som på sina fötter balanserar ett litet barn

De enda avbildningarna på affischen visar dock så kallad ”Guttapercha-gymnastik”, som utfördes av den italienske cirkusdirektören själv, antipodisten Meurk, och på fötterna jonglerade han sin son Jean. Både herr och fru Meurk kom från Italien och utövade främst pantomim- och marionett-teater. Med sina nio barn turnerade de med eget teatersällskap. Jean fick som vuxen en annan karriär, nämligen som bondkomikern ”Ola i Knäppåsen”, som vilken han ändå fortsatte att sminka sig som clown och uppvisa en och annan cirkuskonst.

Hela affischen i högupplöst version finner du här: Stor ny Konst-Representation.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Bokband med hjärta på Alla Hjärtans Dag

Föremål 276 av 400:
Psalmbok från 1750 med hjärta på pärmarna

Psalmboken var en vanlig trolovningsgåva under 1700-talet, och vad passar då bättre än att visa sin kärlek även genom motivet på pärmarna? Detta folkliga bokband i pergament med tryckta och målade mönster med blommor och hjärtan imiterar antagligen mer exklusiva broderade bokband med färgglada blommor på vit botten som klätt psalm- och bönböcker redan under 1600-talet. Dessa billigare inbundna psalmböcker gick att köpa på marknader runt om i Sverige.

handskriven text på försättsbladet med snirklig 1700-talsstil

Ägaren till denna psalmbok Britta Persdotter har fört in uppgifter om sig själv och sina närmaste på försättsbladet, något vi ofta kan se i familjebiblar och psalmböcker både i privathem och i bibliotekssamlingar.

Psalmbokens pärmar kan ses i högupplöst version i Alvin: Bokband. Then swenska psalm boken.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Kataloger öfver menagerier A-Ö (efter ägare)

Föremål 274 av 400:
Dragkapsel med kataloger över menagerier och andra djurfenomen.

När kringresande sällskap kring seklets början visade upp sina mer eller mindre exotiska djur på orter i Sverige, lät de trycka upp programhäften eller hela förteckningar över de djur de hade i sina menagerier. I en dragkapsel i magasinen finns sådana häften från sekelskiftet 1900 och framåt. Synen på djur kan skifta i dessa tryck, från det mer cirkusartade till att åtminstone visa en fasad av att vilja sprida mer kunskap om djuren i sin naturliga miljö.

uppslag i häften med information om vilda djur

Här finns också en del tryck med anledning av tillfälliga fenomen, som braskande extrablad för tillfällen att se sådant som en nyfångad narval eller särdeles stora fiskar. I en tid före både radio och tv måste sådana här tillfällen bjudit på välkomna avbrott i vardagen.

ett par tryckta blad om fiskfenomen

Idag sprids bilder och filmer på märkliga havskreatur snabbt på nätet, till och med genom våra kvällstidningars webbsidor, vilket gör att vi blivit rätt så svåra att imponera när det gäller sådana här fenomen.

Text och bild: Helena Backman

en tryckt illustartion på en apa med hatt och fiol sittande på ett bord

Synen på djur har ändrats i Sverige idag och därmed djurskyddet. Djur får inte längre utnyttjas och plågas för att roa och dra in pengar till sina ägare.

Bodonitryck med flera exlibris

Föremål 271 av 400:
Bodonitryck med flera exlibris

Stolta ägare har genom tiderna märkt sina böcker på olika sätt. Just tryck från Giambattista Bodonis verksamhet i Parma på 1700-talet är välkända bland boksamlare på grund av det vackra utförandet. Böckerna från detta tryckeri är därför populära som samlarobjekt. Att ett av trycken, ett exemplar av Anakreontos Tēiou Melē …, tryckt 1791, i universitetsbibliotekets Bodonisamling varit en kär ägodel i flera samlingar framgår av de exlibris som klistrats in på försättsbladen.

ett uppslag med två inklistrade exlibris

På insidan av pärmen och på bladet invid hittar vi exlibris tillhörande Stewart of Glassertoun samt ett annat för L. Leveson Douglas Stewart Glenogil.

ett uppslag med två inklistrade exlibris

På nästa uppslag finner vi ett oidentifierat exlibris samt exlibris för Stephani D. Winkworthii.

erik kempes exlibris

Det exlibris som sitter närmast titelbladet tillhör den donator som skänkt sin samling Bodonitryck till universitetsbiblioteket år 1959, Erik Kempe. Stilen på exlibris genom tiderna vittnar om hur stilideal ändrats genom tiderna. Beundran för Bodonis vackra tryck är dock konstant.

Text och bild: Helena Backman

bokens titelsida

Narrskeppet

Föremål 263 av 400:
Sebastian Brands Narrskeppet, tryckt i Basel 1506

Humanisten och teologen Sebastian Brands satiriska allegori på vers över samtidens laster utkom för första gången på tyska under titel Daß Narrenschyff ad Narragoniam år 1494. Boken blev en stor succé och trycktes upp i flera översättningar, som här en latinsk utgåva med titel Navis stultifera från 1506.

Boken beskriver ett skepp fullt av narrar på väg mot ”narrarnas paradis”, Narragonia. Genom de olika narrarna gestaltas olika typer av dårskaper, såsom den korrupte domaren, fyllot och den oduglige läkaren.

bild på en natt med åsneöron som bär hela världen, gestaltat av ett klot med en stad i, på  sin rygg

Både den första och påföljande upplagor innehåller en stor mängd träsnittsillustrationer. Motivet med narrar inbjuder till humoristiska bilder och upptåg. I detta exemplar i våra samlingar är de allra flesta illustrationerna färglagda.

boktryckarens boktryckarmärke med två vapensköldar med initialer under en fågel

Denna upplaga är tryckt av Nicolaus Lamparter, som började som boktryckare i Basel 1503. Han lät trycka upp flera upplagor av storsäljaren Narrskeppet under sin verksamhetstid.

Signum: Ink. 31.193 8:o

Text och bild: Helena Backman

Den svenska fäktkonsten

Föremål 256 av 400:
Palaestra Svecana eller den Adeliga Fechtare-konsten av Diedrich von Porath, utgiven 1693

Diedrich von Porath (1645-1703) var hovfäktmästare i Stockholm och därför den som lärde upp Karl XII i denna konst. Denna lärobok är det första verk om fäktning som publicerats på svenska, tryckt av David Kämpe i Stockholm år 1693.

två män i stora hattar fäktas med korsade klingor, och den ene sticker den andre med värjan i magen

De 24 illustrationerna i boken är utförda av kopparstickaren Erik Reitz (1660-1696). Bilderna visar hur fäktarna använder sig av långa steg vid framstötar, inte de korta snabba steg med vilka dagens sportfäktare rör sig fram och tillbaka på pisten.

ett parti text ur boken, där föfattaren ber om ursäkt för stavfel. Texten är sklriven med gammaldags svårläst stil

I förordet finns en ursäktande text om tryckfel i boken, där författaren ber läsaren ha överseende med dessa och understryker mellan raderna att stavfel inte borde vara ett hinder i en bok om detta ämne.

det graverade titelbladet där bokens titel står i en krans mellan två antika figurer med hjälmar och vapen

Bilderna ovan är tagna ur ett exemplar tillhörigt Leufstabiblioteket med signumgravören : Leufstasaml. q 67
Några sidor ur ett annat exemplar med signum: Cr. 5:23 kan du se här i digital form: Palaestra Svecana

Text och bild: Helena Backman

Hästkapplöpningar 1917

Föremål 255 av 400:
Paketerad bunt med program för travtävlingar från 1917

I magasinen på universitetsbiblioteket finns mängder av tryck som inte katalogiserats i detalj, utan har sorterats på sina respektive ämnesområden antingen årsvis eller på andra sätt, så att det ska vara lätt att leta efter. Här finns på avdelningen ”Sport” underavdelningen ”Kapplöpningssport” (det vill säga trav och galopp) och därunder avdelningen ”Tävlingar”. Här hittar vi buntar inslagna i brunt papper med program för travtävlingar som gick av stapeln för drygt 100 år sedan.

några travprogram ligger huller om buller på ett bord

Det är mycket tydligt då vi ser dessa program att många av dessa kapplöpningar var nära knutna till militären och därför hölls i garnisonsstäder. Ett blad som listar reglerna för kapplöpningar i Visby 24 juni 1917 skriver att ryttarna måste vara iförda antingen röd rock eller uniform.

ett blad som listar regler för deltagare i en tävling

Idag är trav och galopp en stor sport omgiven av mycket vadslagning och ekonomiska transaktioner. Kanske var det likadant förr, bara i en betydligt mindre skala.

Text och bild: Helena Backman

”Io. Grolierii et amicorum.”

Föremål 253 av 400:
Ett Grolierband omslutande en inkunabel från 1498.

Den franske adelsmannen Jean Grolier de Sevèries (1479-1565) var en stor boksamlare. Böckerna i hans bibliotek lät han binda in i Lyon i mycket vackra band med karaktäristisk, geometrisk dekor i guldtryck. Längst ned på böckerna stämplades också hans exlibris, lydande ”Io. Grolierii et amicorum” i guld, en fras som kan översättas med ”Tillhör Jean Grolier och hans vänner”.

ett brunt skinnband med geometrisk dekor i guldtryck

Här har vi ett exempel på det sådant Grolierband. På pärmens framsida finns titel på boken. Bandet omsluter en utgåva av Giovanni Nannis Auctores vetustissimi, tryckt av Silber i Rom år 1498. Förutom spår av slitage på pärmarnas utsidor är både bokband och tryck i ett utmärkt skick. Idag förvaras bandet i en specialgjord kapsel, så att inte pärmarna ska riskera att utsättas för mer slitage.

Groliers bibliotek skingrades 1675, och böcker från detta finns idag spridda på bibliotek runt om i världen – och här är alltså ett exemplar på Uppsala universitetsbibliotek.
Denna bok har signum: Ink. 31.150 fol. min.
Här finner du bokbandet avfotograferat i högupplöst version: Grolierband

Text och bild: Helena Backman

ryggen på grolierbandet med guldtryck på

Ett faderlöst barns bittra tårar…

Föremål 247 av 400:
Begravningsdikt över Sven Leetström 1724 med träsnitt

Så här till Halloween kan det väl passa bra att leta fram ett och annat skelett ur samlingarna. I universitetsbibliotekets samling av personverser finns en mängd begravningsdikter, såsom denna från 1724. En son diktar en sorgesam vers till minnet av sin far under titel Ett faderlöst barns bittra tårar… , tryckt i Uppsala till minne av begravningen av prosten i Karlskoga församling Sven Leetström.

På dessa personverser, som var flitigt förekommande från åtminstone 1600-talet och framåt, ser man ofta de träsnitt som tryckerierna använde med passande motiv. Just på begravningsverser förekom naturligtvis motiv som skulle få läsaren att tänka på livets flyktighet och döden. På just detta tryck hittar vi därför ett träsnitt med likkista, änglar, lien, ljus som släcks och ett utrunnet timglas förutom kraniet, under vilken devisen ”Döden är allas Ende” väl ska trösta.

träsnitt med likkista, änglar och en dödskalle

Just skelett eller ett ensamt kranium, en dödskalle med eller utan korsade benknotor, är ofta förekommande motiv. Nu när det är Halloween ger vi här exempel på några fler träsnitt med dessa motiv, hämtade ur en volym med personverser i folioformat, tryckta mellan 1720 och 1729.

dödskalle i träsnitt

Mors omnia solvit – döden löser allt

dödskalle i träsnitt

Sic moritur justus

ett skelett skördar i träsnitt

Hodie mihi cras tibi – Idag mig, imorgon dig

skelett med lie i träsnitt

Katalogen där Ett faderlöst barns bittra tårar… och en mängd andra personverser finns listade hittar du här: Personverser i Uppsala universitetsbibliotek

Text och bild: Helena Backman

dödskalle i träsnitt

”Happy Halloween”

Man tager vad man haver

Föremål 244 av 400:
Återanvänt omslagspapper för skrivpapper som bokomslag för 1600-talsskrift

Ett tunt häfte tryckt i Polen har här i Sverige fått ett skyddande omslag av papper. För att skydda trycket har det lilla häftet nämligen fått ett omslag i grövre papperskvalitet, ett omslagspapper som  från början suttit runt en bunt med skrivpapper från Lingonbacka pappersbruk.

bild på fram och baksidoan av häftet

Lingonbacka pappersbruk låg i Järlåsa socken utanför Uppsala. Bruket anlades på 1750-talet Lingonbacka pappersbruk och var i drift under cirka 125 år, till dess att det förstördes genom brand en juninatt år 1879. Någonstans däremellan eller strax efter 1879 har alltså detta omslagspapper hamnat på universitetsbiblioteket, och senare som omslag kring detta häfte.

titelbladet på skriften

Skriften som fått detta omslag är ett tyck från Poznań, Oratio opposita cuisam Wittembergensi locustae… från 1603.

Häftet ha signum: Obr. 68.94

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg Nyare inlägg »