400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Kategori: Bilder (Sida 4 av 15)

Medevi brunn

Föremål 320 av 400:
Om Medevi brunn av Urban Hjärne

Sveriges första hälsobrunn anlades 1678. Läkaren och naturforskaren Urban Hjärne (1641-1724) hade analyserat vattenprov från källorna vid Medevi och fastslagit att denna plats hade ett alldeles förträffligt vatten, som liksom de vid tiden så populära kurorterna nere på kontinenten kunde bota en mängd sjukdomar, både fysiska och psykiska.

Det var dock inte enbart vattnet som gav så goda resultat. Den sjuke som sökt sig till kurorten fick följa en sexveckors hälsokur med vattendrickande och bad, och skulle därjämte också följa en rekommenderad diet, motionera och ta de mediciner som kurortsläkaren ordinerade.

Detta beskrivs utförligt i den skrift som Hjärne fick utgiven i Stockholm 1680, med den beskrivande titeln: Een uthförlig berättelse om the nyys opfundne suurbrunnar widh Medewij uthi Östergöthland, huru de bäst skole brukas, och på hwad sätt i medlertijdh diæten anställes; och huru man åthskillige tilfällen som bruñgästerna undertijden wederfaras, kan bäst förekomma; therjämpte några nödwändige frågor och ytterst några förledne åhrs curer opteknade.

ett landskap med en länga av små hus i bakgrunden, i förgrunden alléer av träd
Medevi brunn, teckning av Johan August Anckarsvärd 1820.

Medevi brunn bedrev viss kurortsverksamhet in till andra hälften av 1900-talet. Nu för tiden har tanken på speciella brunnar som särskilt hälsobringande helt förkastats, och de gamla kurorterna i Sverige har i de fall de fortfarande bedriver någon verksamhet övergått till helt andra friskvårdsmetoder.

Här kan du hitta ovanstående och mer digitaliserat material med anknytning till Medevi: Medevi och Medevi brunn

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Kebnekaise i strålande sol

Föremål 317 av 400:
Fotografi på Kebnekaiseglaciären från den 25 juli för 84 år sedan, taget av Greta Brandt

Den 25 juli 1935, alltså idag för 84 år sedan, vandrade en expedition mot Kebnekaise, och fotografier över de omgivande vyerna har bevarats i våra samlingar.

tre personer vilar på branten av ett berg med utsikt över en snöklädd bergstopp
Av fotografierna framgår att det även fanns tid för vila under vandringen.

Fotografiet på Kebnekaise är taget under denna vandring mellan Abisko och Kebnekaise den 17-27 juli 1935. Med i sällskapet fanns fotografen Greta Brandt (född omkring 1900), som efter vandringen skänkte ett fotoalbum med bilder till geologen Gunnar Ekström (1891-1961). På första sidan i albumet finns en undertecknad hälsning till honom.

tre kvinnor och en man i vandrarkläder framför en stuga
Det vandrande sällskapet har hamnat på bild utanför Nikkaluoktastugan.

Äldre fotografier som detta på Kebnekaise kan användas som underlag för jämförelser med hur glaciärer ser ut idag, och vara en källa till kunskap om klimatförändringar genom tiderna, något som blivit allt viktigare in i vår tid.

Hela albumet – där detta fotografi ingår – kan du se i digital form i Alvin: Gunnar Ekströms album med fotografier…

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Bergkvara gods och slottsruin 1828

Föremål 315 av 400: Tecknade vyer av Bergkvara gods och slottsruin

Innan kameran uppfanns och så småningom blev varje persons egendom, hade många med sig en liten skissbok för att teckna av vyer och sällskap – på samma sätt som vi idag tar foton för att bevara minnet av vad vi sett och upplevt.

När militären och konstnären Michael Gustaf Anckarsvärd (1792-1878) passerade Bergkvara utanför Växjö den 19 juli 1828, har han i blyerts tecknat ned vad han sett – godset och den gamla slottsruinen. Samma år blev han ledamot i Konstakademien.

en ruin av ett fyrkantigt slott liggande vid en sjö med buskage framför

Både byggnaden och ruinen är sig lika än idag, nästan 200 år senare, även om landskapet runt omkring har förändrats: Bergkvara gods.

Mer av Michael Gustaf Anckarsvärd i våra samlingar finner du i digitala kopior i Alvin: Michael Gustaf Anckarsvärd.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Dag Hammarskjöld 12 juli 1949

Föremål 314 av 400: Fotografi av Dag Hammarskjöld taget den 12 juli 1949

Troligen är det en pressfotograf som fångat detta ögonblick med Dag Hammarskjöld för 70 år sedan, hälsande på någon dignitet vars namn inte återfinns på fotot i våra samlingar. Vid denna tid var Hammarskjöld kabinettssekreterare i Utrikesdepartementet, vilket han var fram till år 1951 då han blev konsultativt statsråd vid samma departement. Vi kan bara gissa hur många personer som han skakade hand med under sin karriär som diplomat och generalsekreterare i FN.

två män skakar hand framför ett flygplan, mannen i ljus kostym till höger är dag hammarskjöld, i bakgrunden står ytterligre ne man i mellanljus kostym och solglasögon. alla ser glada ut.
Fotograf okänd (ingen känd upphovsrätt).

Se detta och andra foton och bilder med anknytning till Dag Hammarskjöld ur våra samlingar i digital form: Dag Hammarskjöld.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Porträtt skapade av Lars Jakob von Röök

Föremål 313 av 400: Bild av skånsk kvinna från 1800-talet.

Konstnären och arkitekten Lars Jakob von Röök (1778-1867) var från 1830 till 1850 kamrer på det som senare blev Nationalmuseet. Där och på andra institutioner finns han representerad med sina målningar, ofta med motiv från Italien.

Bland hans bilder, teckningar och skisser på biblioteket finner vi främst landskap, men här finns även avbildningar av personer, som en kvinna från Skåne och skissen av en äldre dam med en käpp i händerna.

äldre sittande kvinna med huckle på huvudet och en käpp i händerna
En äldre kvinna har blivit avtecknad i ett utkast av von Röök.

Här på universitetsbiblioteket finns även ett självporträtt tecknat i tusch, där von Röök sitter i sin ateljé i Bologna. Genom fönstret ser vi en ljus kyrka i medelhavssolen.

en man sitterr och målar vid ett staffli framför ett fönster, genom vilket skymtar en italiensk kyrka

För fler teckningar och målningar ur bibliotekets samlingar ser du i digital form i Alvin: Lars Jakob von Röök.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Skisser över växter och insekter

Föremål 311 av 400:
Janna Dorotea Drake af Hagelsrums skissbok

På Uppsala universitetsbibliotek finns två skissböcker fulla med studier av växter, insekter, landskap med mera, tecknade och målade av Janna Dorotea Drake af Hagelsrum (1868-1945).

körsbär på sina skaft och hallon

Studierna över frukter och insekter ger oss en känsla av sommar. Kanske konstnären suttit ute i solen när hon målat dessa bilder?

maskrosor

På biblioteket finns två skissböcker av hennes hand, bilderna här är hämtade ur det första av dem. Se hela de bägge skissböckerna samt fler teckningar ur samlingarna: Janna Dorotea Drake av Hagelsrum.

Kanske dessa bilder kan inspirera dig att själv gå ut och måla i sommar?

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

en geting

Underhållning för badgäster anno 1899

Föremål 310 av 400:
Affisch för sommarfestligheter vid Nybro Badanstalt 1899

Midsommar har just passerat, men än är sommaren lång! Redan 1899 visste turistnäringen hur svenskar ville roa sig under ledigheterna. På denna affisch, som gör reklam för nöjen ”till förmån för medellösa badgäster” utlovas underhållning som delvis nog står sig än idag.

Spel och dobbel i form av tombola, dans, mat i form av buffé och godis samt mycket att se i menageri och panoptikon. Vilka de vilda och blodtörstiga djuren i menageriet kan vara får vi inte läsa, men eftersom de är inhemska rör det sig nog inte om några farligare varianter.

Att hela kalaset endast kostar 10 öre får väl ses som ett rent fynd för en helkväll?

En grön affisch med en stor mängd liten text tryckt i svart

Affischen kan du se och ladda ned i högupplöst version: Sommar-Festen vid Nybro Badanstalt

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Rudbecks Blombok

Föremål 305 av 400:
Vackert avbildad iris ur Olof Rudbeck den äldres Blombok

I bloggens förra inlägg kunde vi berätta om de två delar av Olof Rudbeck den äldres planerade verk över världens alla växter som hann tryckas innan projektet fick ett abrupt slut med Uppsala stadsbrand 1702.

I samma stadsbrand försvann också den första volymen i det enorma verk som vi kallar för Blomboken, i vilket Rudbeck låtit avbilda alla de växter som han kände till i naturlig storlek. Som första växt i den andra bevarade delen finner vi denna vackra blå iris.

akvarellmålning av två blå irisar med stjälkar och lökar

Elva av de ursprungligen tolv volymerna finns alltså bevarade, idag på Carolina Rediviva. De såldes av Olof Rudbeck den yngre till Charles De Geer på Lövstabruk, som förvarade dessa volymer i sitt bibliotekshus vid vattnet i Leufsta. När Uppsala universitetsbibliotek köpte denna boksamling på 1980-talet, flyttades de unika och värdefulla böckerna in till Uppsala, däribland dessa volymer.

en trave med elva stora böcker bundna i vitt pergament

Är du nyfiken på hur stor en sådan här volym är? I utställningssalen på Carolina Rediviva, som åter slår upp portarna fredagen den 14 juni kl. 14.30, kan du snart få se en av dessa volymer, liksom mer material med anknytning till Olof Rudbeck den äldre.

Du hittar bilder på hela sviten volymer samt ett register över bilderna i Alvin: Blomboken II-XII
Just dessa blå irisar kan du se i digital kopia här: Första blomman i Blomboken II: Irisar, Narcisser, Liljor, Orkideer

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Propaganda för den kvinnliga rösträtten

Föremål 303 av 400:
Vykort med propaganda för genomförande av den allmänna och kvinnliga rösträtten

Idag den 24 maj firar vi dagen då det första beslut tog i Sveriges riksdag 1919, som möjliggjorde den allmänna och kvinnliga rösträtten. Det första valet där kvinnor kunde rösta i Sverige genomfördes dock först hösten 1922. Vägen dit hade varit allt annat än rak och enkel, men de internationella strömningarna vid tiden talade för att den allmänna rösträtten en dag skulle genomdrivas även i vårt land.

Landsorganisationens logotyp över en bild över Norden, dör det framgår att endast Sverige saknar kvinnlig rösträtt

Flera kvinnorättsaktivister har legat bakom kvinnorättsrörelsens framgångar – en av dessa eldsjälar var Ann Margret Holmgren (1850-1940). Läs mer om hennes arbete och andra aktivister genom hennes efterlämnade arkivmaterial här på Uppsala universitetsbibliotek genom en liten digital utställning med anledning av 100-årsdagen av beslutet 24 maj: Ann Margret Holmgren och den kvinnliga rösträtten.

Allt om historien bakom och under genomförandet av den allmänna rösträtten i Sverige hittar du på webbplatsen demokrati100: Demokrati100.se

Se mer av propagandamaterialet kring rösträtten i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar i digital form: Propaganda

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Kejserlig bibel från 1000-talet

Föremål 301 av 400:
Kejsarbibeln, Codex Caesareus, en handskrift från ca 1050

Under två år har utställningssalen renoverats och bytt plats i Carolina Rediviva. Snart står allt klart igen, och utställningen invigs den 14 juni kl. 14.30. Här kommer visas exempel ur våra omfattande samlingar, både gamla favoriter och nya objekt, allt för att visa på bred och djup ur de äldre specialsamlingarna.

två män med guldglorior sitter på en tron på ett podium, vid deras fötter står ytterligare en man, de ör alla klädda i romerska togir och bakgrunden består helt av bladguld, vilket gör att hela bilden lyser

Vissa handskrifter och böcker är självklara att visa upp, eftersom de efterfrågas av både forskare och turister. Dit hör Kejsarbibeln, Codex Caesareus, som innehåller de fyra evangelierna, handskrivna och illustrerade med fantastiska målningar på 1000-talet. Läs mer om handskriften: Kejsarbibeln.

Handskriften har signum C 93 i vår handskriftssamling.

ett blad mönstrat i purpurrött och guld med snirkliga bokstäver och dekorativa mönster

Vissa blad skiner av guld och starka färger, trots att handskriften är närmare 1000 år gammal.

Du kan se hela Kejsarbibeln i digital kopia: C 93 – Codex Caesareus
Mer material kring arbetet med bibeln och en utgiven faksimil av skriften finns också i samlingarna : Material rörande Kejsarbibeln.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

« Äldre inlägg Nyare inlägg »