400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Kategori: Föremål (Sida 3 av 8)

Fjäderpenna ur kunglig hand

närbild på en bläckdoppad spets på en gåsfjäderpenna
6 december, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 257 av 400:
Fjäderpenna som tillhört Gustaf III

Med arkivhandlingar inkommer ibland en hel del kringföremål. Tidigare i bloggen har vi exempelvis visat en postväska som inkommit med den så kallade Gustavianska samlingen, som innehåller dokument och brev som tillhört Gustav III.

en vit gåsfjäderpenna med bläckdoppad spets ligegr på ett hopvikt brev från 1700-talet i ett omslag av genomskinlig plast

Även en penna har hittat in i samlingarna. Med denna finns en bifogad anteckning på franska, där det intygas att Gustav III  den 19 augusti 1790 just med denna penna undertecknade ratifikationen av freden i Värälä, som slöts den 14 augusti samma år. Under anteckningen står ”Ehrenströms”.

Pennan är okatalogiserad, men ligger i tryggt förvar i handskriftssamlingen.

närbild på en vit gåsfjäderpenna

Text och bild: Helena Backman

”Io. Grolierii et amicorum.”

närbild på devisen på grolierbandets nedre kant
22 november, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 253 av 400:
Ett Grolierband omslutande en inkunabel från 1498.

Den franske adelsmannen Jean Grolier de Sevèries (1479-1565) var en stor boksamlare. Böckerna i hans bibliotek lät han binda in i Lyon i mycket vackra band med karaktäristisk, geometrisk dekor i guldtryck. Längst ned på böckerna stämplades också hans exlibris, lydande ”Io. Grolierii et amicorum” i guld, en fras som kan översättas med ”Tillhör Jean Grolier och hans vänner”.

ett brunt skinnband med geometrisk dekor i guldtryck

Här har vi ett exempel på det sådant Grolierband. På pärmens framsida finns titel på boken. Bandet omsluter en utgåva av Giovanni Nannis Auctores vetustissimi, tryckt av Silber i Rom år 1498. Förutom spår av slitage på pärmarnas utsidor är både bokband och tryck i ett utmärkt skick. Idag förvaras bandet i en specialgjord kapsel, så att inte pärmarna ska riskera att utsättas för mer slitage.

Groliers bibliotek skingrades 1675, och böcker från detta finns idag spridda på bibliotek runt om i världen – och här är alltså ett exemplar på Uppsala universitetsbibliotek.
Denna bok har signum: Ink. 31.150 fol. min.
Här finner du bokbandet avfotograferat i högupplöst version: Grolierband

Text och bild: Helena Backman

ryggen på grolierbandet med guldtryck på

Man tager vad man haver

närbild på text på omslaget
22 oktober, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 244 av 400:
Återanvänt omslagspapper för skrivpapper som bokomslag för 1600-talsskrift

Ett tunt häfte tryckt i Polen har här i Sverige fått ett skyddande omslag av papper. För att skydda trycket har det lilla häftet nämligen fått ett omslag i grövre papperskvalitet, ett omslagspapper som  från början suttit runt en bunt med skrivpapper från Lingonbacka pappersbruk.

bild på fram och baksidoan av häftet

Lingonbacka pappersbruk låg i Järlåsa socken utanför Uppsala. Bruket anlades på 1750-talet Lingonbacka pappersbruk och var i drift under cirka 125 år, till dess att det förstördes genom brand en juninatt år 1879. Någonstans däremellan eller strax efter 1879 har alltså detta omslagspapper hamnat på universitetsbiblioteket, och senare som omslag kring detta häfte.

titelbladet på skriften

Skriften som fått detta omslag är ett tyck från Poznań, Oratio opposita cuisam Wittembergensi locustae… från 1603.

Häftet ha signum: Obr. 68.94

Text och bild: Helena Backman

Band donerat av Sofia Albertina

bild på bokband i silver och målat porslin eller fajans, i bakgrunden ett etui till boken klätt i rött sammet
18 oktober, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 243 av 400:
Bönbok donerad till universitetsbiblioteket av prinsessan Sofia Albertina

En vackert inbunden bönbok i silver och andra material har donerats till universitetsbiblioteket av prinsessan Sofia Albertina (1753-1829). Till boken hör även ett fodral klätt i röd sammet. En stor del av av hennes privata boksamling finns annars nu på Staatsbibliothek zu Berlin.

en lapp i boken på franska från Sofia Albertina

I denna bok finns ett hopvikt blad, där hon  på franska skriver att hon skänker boken till våra samlingar, och berättar hur denna bok gått i släkten. Kanske var det just bokbandet som fick prinsessan att tänka just på universitetsbiblioteket som värdig mottagare.

ett graverat titelblad med titel och bilder på en trädgård

Bokens titel är Das heilige Bet-Haus für fromme Kinder Gottes… och är tryckt 1683.

Text och bild: Helena Backman

Rund kapsel för pergamentrulle

den röda kapseln hålls upp med en hand, i bakgrunden ligger rullen på en grön yta
10 september, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 232 av 400:
Liten röd kapsel med guldtryck för pergamentrulle

I den Nordinska samlingen här på universitetsbiblioteket finns en liten rund kapsel. Denna behållare är utformad som en tub i papp, klädd med rödfärgat skinn och med dekor och titel tryckt i guld, precis som på en inbunden bok. Detta passar bra, eftersom den är till för förvaringen av en handskrift.

den första biten av pergamentrullen utrullad

Denna kapsel är tillverkad för en pergamentrulle från senare delen av 1400-talet, en rulle som utrullad är hela 138 cm lång, men endast 10,5 cm bred. Den prydliga texten är tydligt präntad. Lilla Rimkrönikan skildrar Sveriges historia, och vi kan bara ana hur många som läst denna genom de ytterligare dryga 500 åren som gått sedan dess nedtecknande.

på insidan av den öppnade kapseln- syns marmorerat papper

Själva kapsel är dock av ett ca 200-300 år yngre datum. På insidan är kapseln fodrad med grönt samt kammarmorerat papper.

Pergamentrullen med sin kapsel har signum: Nordin 725

Text och bild: Helena Backman

Anteckningar och provenienser i Leufstabiblioteket

detalj av de anteckningar som charles de geer gjort i sin bibel, en notering om hans bröllop samt födelsen av hans äldsta barn
16 augusti, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 225 av 400:
Charles De Geers familjebibel med inskrivna familjeuppgifter

Just nu pågår ett projekt där de tryckta böckerna i Leufstabiblioteket katalogiseras och beskrivs i sin helhet. Inom detta projekt dokumenteras även spår av bruk och tidigare ägare i volymerna, och i dessa fall digitaliseras delar av böckerna där sådana uppgifter förekommer.

Biblioteket har tillhört herrgården på Lövstabruk, och började byggas upp av bruksägaren  Charles De Geer (1720-1778) och fortsatte utökas av hans son. I biblioteket finns en stor Karl XII-bibel där Charles De Geer nedtecknat familjeuppgifter, där bröllopet med Catharina Charlotta Ribbing (1720-1787) inleder, följt av födslar inom familjen. Uppgifter om faddrar vid barnens dop visar hur släkt och vänner till familjen deltagit i varandras närmaste kretsar.

bild av främre pärmen av bibeln, i bruntskinn med en mängd guldtryckta växtrankor och spetsmönster i kanterna på boken

Även bokbandet till denna bibel har blivit dokumenterat med digitala bilder, eftersom det är ett riktigt praktexemplar, utfört av bokbindaren i Stockholm Johann Friedrich Klemm. Se alla dess detaljer i digital form: Bokband till Biblia, thet är all then heliga skrift på swensko…

Än så länge är endast ett litet antal provenienser ur Leufstabiblioteket dokumenterade i bild i digital form, men fler kommer det att bli allteftersom projektet avlöper. De proveniensbelägg som finns i digital form idag hittar du i Alvin, tillsammans med information om de böcker som de ingår i.

Bibeln har signum: Leufstasaml. F 74

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Markering för saknad bok

bild på pappsticka med texten som återges i bloggen framför en rad med bokryggar
30 juli, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 220 av 400:
Sticka från sent 1800-tal som markering för saknad bok

I biblioteksmagasin med samlingar av äldre material är det ofrånkomligt att hitta spår av tidigare generationers medarbetare och deras arbete på biblioteket. Någon vid namn Högberg har den 15 mars 1893 uppmärksammats att en volym ur den så kallade Cronstedtska samlingen, närmare bestämt 8:120, saknats, men att samma titel återfinns i den svenska samlingen på avdelningen matematik. Nummerbeteckningen 39:425 hänvisar till samma titel i en äldre katalog. Under detta nummer finner vi en volym som innehåller fyra matematiska titlar på svenska av en Fredrich Palmqvist, utgivna under 1740- och 50-talen. Det är alltså någon av dessa titlar som försvunnit ur Cronstedtska samlingen, men där vi kan studera detta andra exemplar istället.

stickan med denna text ligger ovanpå en rad böcker från 1700-talet

”8.120 saknades den 15.3.1893. Högberg. Se 39:425 Sv. afd. Mathem.”

Eftersom denna volym saknas i Cronstedtska samlingen än idag, finns det ingen orsak att lyfta bort stickan eller ersätta den med en annan. Kanske kommer den stå kvar här ytterligare drygt hundra år fram i tiden.

Text och bild: Helena Backman

Blindstämpel för universitetsbibliotekets böcker

sigillstämpel stående på ett bord
7 juni, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 205 av 400:
Blindstämpel för Uppsala universitetsbibliotek

Den vanligaste formen av märkning i Uppsala universitetsbiblioteks böcker är vår blå bläckstämpel i olika format, vilken kan ses även i våra allra mest moderna tryckta böcker, på titelsidan och längst bak i boken. Men det finns även andra sätt att göra ägandet tydligt.

närbild på reliefstämplen

Med hjälp av en blindstämpel kan du sätta din stämpel i relief på bokbladen. En sådan kan användas när det gäller extra fina konstböcker eller liknande, där du inte vill att stämpeln blir lika iögonfallande. En sådan stämpel är dock minst lika beständig och outplånlig som bläckstämplar.

hela stämpeln på ett bord

Text och bild: Helena Backman

Gåva vid 350-årsfirande

foto på ett keramikfat i ljusgrått och mörkgrått på ett svart bord mitt i ett bokmagasin
24 maj, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 201 av 400:
Vackert keramikfat överlämnat som gåva vid universitetsbibliotekets 350-årsjubileum.

Eftersom vi närmar oss universitetsbibliotekets 400-årsfirande, har vi naturligtvis lagt en hel del jubiléer bakom oss. Spår av dessa kan synas här och där i lokaler och magasin. I det magasin där böcker av antika författare står, ett magasin som därför brukar kallas Scriptores, står till exempel ett stort vackert keramikfat i gråblå nyanser, vilket gör sig vackert mot den svarta bordsyta där det är placerat.

Fatet är utformat av keramikern Ingrid Atterberg (1920-2008) under hennes tid som verksam vid Uppsala-Ekeby 1944-1963. Hon har även gjort offentliga utsmyckningar och mottagit internationella utmärkelser.

Detta fat gavs till universitetsbiblioteket som gåva av Uppsala kommun vid bibliotekets 350-årsjubileum. Otaliga besökare till boksalen har passerat detta vackra fat, som så fint passar in i den omgivande biblioteksmiljön.

Text och bild: Helena Backman

Halvvägs mot 400: Vackert bokband av Johan Öman

ett bokbandsbeslag i form av ett änglahuvud med vingar i mässing
21 maj, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 200 av 400:
Vackert bokband till en tysk bibel bundet av bokbindarmästaren Johan Öman runt 1720.

Vi har nu kommit halvvägs mot det förestående 400-årsjubileet. Dessutom är vi halvvägs bland de föremål som får representera Uppsala universitetsbiblioteks samlingar och bibliotek i denna blogg. En sådan milstolpe känns lite speciell, och dagens föremål får därför bli något alldeles extra.

bild på hela framsidan av bokbandet, ett brunt skinnband översållat med guldstämplar i form av blommor, stjärnor, fåglar och annan ornamentik

Jag passar då på att välja en personlig favorit, ett fantastiskt bokband av Johan Öman, bokbindarmästare verksam i Stockholm under tidigt 1700-tal. Öman föddes i Grisslehamn 1677, flyttade till Stockholm där han arbetade först som lärling och senare i sin egen verkstad på Styckgjutaregatan. Stilen kallas för ”gyllenläderstil”, en praktfull syn med sin rika guldtryckta dekor av rullar och stämplar på skinn över tjocka träpärmar. Hela volymen har måtten 47,5 x 32,5 x 13 cm.

Själva bibeln som fått dessa underbara pärmar är tryckt i Nürnberg år 1700.

detalj av guldtryckt dekor i form av ett par små fåglar med näbbarna mot varandra

Denna bibel ingår i samlingarna på Leufstabiblioteket, en samling som just nu håller på att katalogiseras inom ett projekt med medel från Riksbankens jubileumsfond. Om samlingen och om projektet kan du läsa mer här: Leufstabiblioteket.

Hela bokbandet ur de flesta vinklar kan du se i digital form: Bokband: Biblia… 1700.

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg Nyare inlägg »