400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Kategori: Föremål (Sida 4 av 8)

Färgsprakande marmorering i engelskt bildverk

Föremål 199 av 400:
Marmorerade försättsblad i ett engelskt bildverk om Sark

Färgerna i ett häftigt marmorerat bokpapper kan slå emot dig med oväntad kraft när du öppnar en till synes anspråkslös bok. I ett engelskt bildverk, troligen från 1800-talets slut, som visar sepiafärgade vyer från den brittiska kanalön Sark, lyser färgerna mot oss från insidan av den gröna klotpärmen.

boken ligger uppslagen på ett brunt träbord, så att de första två sidornas marmorering i zickzackmönster syns

Bildverket bands av den engelska firman Wardley & Arnold på grannön Guernsey, och har tidigare tillhört Charlotte Pearson, den gynnare av universitetsbiblioteket som vi tidigare skrivit om i bloggen.

en inklistrad etikett på ett marmorerat blad med namnet på firman

Text och bild: Helena Backman

Babylonisk kilskrift på lertavla

Föremål 182 av 400:
Kilskriftstavla daterad år 515 f.Kr.

En av våra äldsta texter i universitetsbiblioteket är denna lertavla med kilskrift. Denna tavla är skriven på akkadiska och anger hur mycket lön i silver som betalats ut till två olika vävare och är daterad den 23:e dagen i månaden Ajjar under det sjunde året av konung Dareios I:s regeringstid, vilket i vår tideräkning motsvarar 515 f.Kr.

foto på en fyrkantid lertavla med inpressade kilskriftstecken

Lertavlans baksida

Denna lertavla kunde ses i den utställningssal som just nu är stängd för renovering på Carolina Rediviva. Denna, och andra föremål ur denna utställning, kan du se och läsa om i digital form: Digitala Expo Rediviva

Själva utställningslokalen kan du se här: Utställningslokalen på Carolina Rediviva före renoveringen

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Hyllsystem för biblioteksmagasin

Föremål 181 av 400:
Kompaktushyllsystem i biblioteksmagasin

Alla böcker i Uppsala universitetsbibliotek behöver en plats för förvaring. Våra senast förvärvade och mest använda böcker står framme på öppna hyllor, men de allra flesta står i magasin och behöver beställas fram genom våra kataloger.

Magasinsutrymmena har växt genom åren, och fått hyllor från olika tider. I ett av alla våra magasin inne på Carolina Rediviva finns ett äldre system med kompaktushyllor från Aktiebolaget Electrolux i Säffle. Kompaktussystem gör det möjligt att packa ihop bokhyllor mycket tätare än om de står med gångar emellan, och få plats med många fler böcker eller arkivkartonger. På andra håll i huset och ute på ämnesbibliotek och depåer finns helt andra kompaktussystem.

bild på en lång rad med kompaktushyllor, och man ser i en glipa att de är fyllda med böcker

Med hjälp av de svarta spakarna längst ned på hyllorna skjuter du fram ett parti hyllor, så att du kommer åt de böcker som du är ute efter. Det gäller då att se efter, så att ingen kollega hamnar i kläm någon annanstans.

metallskylt fastskrivad vid hylla med texten KOntrollera att ingen person uppehåller sig i gång, som skall slutas

Text och bild: Helena Backman

 

Fyrklöver mellan bokbladen

Föremål 178 av 400:
En pressad fyrklöver i en volym med verk om Rom från 1660.

Här och där i våra boksamlingar kan vi finna pressade växter, små spår av tidigare ägare. Särskilt i religiösa skrifter, i böcker med poesi eller – som i detta fall – en bok med beskrivningar av resor eller främmande länder kan man hitta dessa lämnade små minnen. Om det är en tillfällighet att denna fyrklöver hamnat just i detta uppslag, om det varit ett bokmärke eller bara ett memento, kan vi idag inte veta. Just eftersom boken både har två namngivna tidigare ägare på första titelbladet och att den handlar om Rom, kan vi låta fantasin dra iväg med oss, och drömma att den lilla klövern är ett minne från en resa nedåt Italien efter någon av dem.

den pressade klövern på sitt uppslag

Volymen innehåller verken Relatione della Corte di Roma av Girolamo Lunadoro (pseudonym för Gregorio Leti), Maestro di Camera av Francesco Sestini samt Roma ricercata nel suo sito av Fioravante Martinelli, samtliga tryckta av Brigonci i Venedig 1660.

titelbladet till det första verket i volymen

Boken har signum: Utl. Hist. Italien Prov. Rom
Här kan du se och läsa hela volymen i digital form: Relatione della Corre di Roma…

Text och bild: Helena Backman

Breviarium med vackra spännen

Föremål 174 av 400:
Breviarium tryckt 1516 med vackra spännen

På ett vackert bokband tillhörande ett breviarium på latin tryckt 1516 finns två bokspännen i metall över främre snittet. I tre små hål på vardera spännet skymtar rött tyg fram, en vacker och genomtänkt detalj. På snittet ser vi också bladmärken, som märker ut ställen som gjort det möjligt en tidigare ägare att snabbt orientera sig i boken, och få upp de sidor som varit viktiga.

bild på snittet med dess vackra spännen

På insidan av pärmarna sitter återanvänt pergament som försättsblad, även detta en vacker detalj med sina bruna och röda bokstäver. Marginalanteckningar mellan de präntade kolumnerna visar på bruket av denna tidigare skrift.

bild som visar insidan av främre pärmen med återanvänt medeltida pergament

Breviariet saknar titelblad. Innehållet kan därför för det moderna ögat se mer handskriven är tryckt ut.

Bokens första sida med text i svart och första ordet i rött

Text och bild: Helena Backman

 

Små händer från 1430

Föremål 170 av 400:
Spännen i form av händer på en handskrift från 1430

 

bild på bokens främre snitt med de två små spännena i form av händer

Två små händer i mässing håller ihop en volym innehållande en pergamenthandskrift med Colucius Salutatis verk De saeculo et religione.  Handskriften utförd i Italien, möjligen Bologna,  år 1430. Bokbandet ser ut att vara samtida med sitt innehåll.

detalj från första sidan i handskriften

Denna volym ska enligt en inskrift i volymen ha tillhört Dombiblioteket i Frombork, och har därför sannolikt kommit till Uppsala universitetsbibliotek som krigsbyte.

ytterligare en liten hand som spänne

 

Förutom de två små händerna över snittet finns små klöverformade metallbeslag i linjemönstret på skinnbandets fram- och baksida.

framsidan av volymen, ett brunt skinnband med små metallbeslag i rutmönster

Denna handskrift tillhör den så kallade C-samlingen på Uppsala universitetsbibliotek, en samling västerländska handskrifter som just nu håller på att digitaliseras. Snart kan du därför hitta denna volym fritt tillgänglig på nätet via plattformen Alvin.

Text och bild: Helena Backman

Flamländskt bokband från 1500-talet

Föremål 162 av 400:
Bok bunden av Jacob Pandelaert

I bokbandssamlingen på Universitetsbiblioteket finns ett urval böcker utvalda utifrån sina bokband, vilka visar på olika bokbandsstilar från olika länder under olika tider. Som exempel från 1500-talets Nederländerna (fast det här rör sig om Belgien) finns här ett samlingsband bundet hos Jacob Pandelaert i Leuven. Boken är bunden i kalvskinn och pärmarna har en fyllning av papp. På bokbandets framsida finns en blindstämpel med Lucretia med dolken mot sitt bröst.  Över motivet finns Pandelaerts motto: ””Ingenium volens nihil non”, vilket ungefär kan översättas med ”Det sinne som ingenting vill [uppnår] intet”. Initialerna I.P. står för Jacob Pandelaert själv.

Lucretia med en dolk mot sitt bröst på en bok

Lucretia-stämpel

Baksidan har ett helt annat motiv, med ett mansansikte i profil under initialerna I.P. Kan det vara Jacob Pandelaert själv vi ser? Längst ned ser vi Kleopatra med ormen. Även här återkommer Pandelaerts motto.  På samtliga stämplar förekommer också initialerna efter den konstnär som utformat motiven.

Mansansikte och Kleopatra

Pandelaert är dock mest känd för sina Spes-band, så kallade efter den platta som avbildar en kvinnofigur omgiven av ord såsom ”spes” (”hopp”) och ”fides” (”tro”), även dessa med hans signatur I.P. Även ett sådant står i vår bokbandssamling, tätt intill det andra.

bok med en kvinnofigur instämplad

Spes-stämpel

Böckerna har nått Uppsala universitetsbibliotek genom Jesuitkollegiet i Poznań, som i sin tur fått dessa böcker av Stanisław Karnkowski (1520-1603). 

Text och bild: Helena Backman

 

Upphittat mellan bokbladen

Föremål 142 av 400:
Spader åtta i en 1700-talsbok med predikningar.

När du sitter och läser en bok och behöver lägga ned den ett tag, händer det nog ibland att du sträcker dig efter första bästa föremål som kan användas som bokmärke. Ibland blir därför kombinationen lite lustig, som här ett spelkort mellan bladen på en bok med 1700-talspredikningar.

klottrade matematiska uppställningar på baksidan av spelkortet

Att spelkortet inte längre användes att spela med framkommer om vi vänder på det – här har kortet använts att föra anteckningar på.

Mer vanligt är nog att hitta små remsor av skrivpapper, dagstidningar eller andra småtryck mellan blad i böcker, som här en sida ur något annat tryck.

en sida med tryckt text mellan bokblad i en bok

Andra små spår med klotter och anteckningar kan vi också stöta på. Alla dessa små tecken visar på att böckerna lästes och användes, och kanske kan vi ana något om dessa läsare om vi studerar dessa närmare, något vi bibliotekarier sällan hinner fundera närmare på i vårt dagliga arbete.

en liten lapp med siffror på i en bok

Dessa små spår har vi hittat mellan bladen i Leufstasamlingen, som du kan läsa mer om på dessa sidor: Leufstasamlingarna.

Text och bild: Helena Backman

Färgprover på tyg

Föremål 129 av 400:
Färgprover på tyg från 1700-talet

När du tänker på handskriftssamlingar, kanske du främst tänker på mer eller mindre personliga papper, brev och fotografier. I en del arkiv här på universitetsbiblioteket finns material som visar vad enskilda forskare undersökt och ibland även efterlämnade prover. Bland kemisten Torbern Bergmans efterlämnade arkivmaterial, i en kapsel märkt ”Bergsvetenskap och kemisk teknologi”, finner vi en mängd färgprover på tyg bland anteckningar om färgkonsten.

tre uppslagna pappersark med fastlimmade tygprover i olika färger

Torbern Bergman (1735-1784) har jämte dessa prover lämnat efter sig en brevväxling med industrimannen Patrick Alströmer (1733-1804) kring just färgning. Patrick Alströmer hade tagit över de industrier kring väveri och annan textil som hans far, Jonas Alströmer, grundat i Alingsås. Genom en eldsvåda år 1779 förstördes dock en stor del av de kvarvarande anläggningarna som hans far startat upp.

pappersark med färgprover i röda nyanser

Jonas Alströmer hade på sin tid aktivt försökt få fram bra råvaror för sin industri. Exempelvis hade han importerat får och utvecklat en fåravel för att kunna producera god ull här i Sverige till sina spinnerier. En annan import var den av olika färgväxter från Nederländerna, vilka han planterade på sina gårdar för att kunna producera färg till sin tygproduktion. Sonen Patrick tycks alltså gått i sin fars fotspår även vad gäller produktutveckling när han skriver till Torbern Bergman om just tygfärgning.

pappersark med färgprover i blå nyanser

Proverna kan ses  som något av konstverk i sig med alla sina nyanser, monterade på sina pappersark från 1700-talet.

Kapseln med dessa prover har signum: D 1461

Text och bild: Helena Backman

Bodoni uppåt väggarna

Föremål 119 av 400:
Motiv på glasväggar hämtade från Bodonis Manuale tipigrafico, 1818.

närbild på en rad med graverade solar med ansikten i en glasvägg

Besökare på Carolina Rediviva kanske inte alltid lägger märke till den dekor som pryder de glasväggar som finns i det som tidigare var Läsesal C, och som nu under Carolinabyggnadens renovering tjänstgör som receptions- och informationsrum. Denna dekor har naturligtvis en rent praktisk funktion, och finns där för att den oaktsamme inte ska gå rakt in i en glasvägg.

bild på soffa och bord i C-salen, bakom vilken finns en glasvägg med flera olika rader av glasdekor

Dess mönster är hämtade ur verket Manuale tipigrafico del cavaliere Giambattista Bodoni, andra upplagan, tryckt i Parma 1818. Den italienske tryckaren Giambattista Bodoni (1740-1813) skapade själv flera typsnitt, och det är genom dessa de flesta av oss känner igen hans namn idag. I sitt verk Manuale tipigrafico finns prov på 291 olika latinska och romanska typsnitt, jämte stilar såsom ryska och grekiska. Denna andra upplaga utgavs av Bodinis änka efter hans död. Glasdekoren visar på små dekorativa, typografiska element, typer som användes av boktryckare i dekorativt syfte.

detalj på galsvägg med dekor framför vilken fins en skylt med hänvisning till boken varifrån mönstret är hämtat

Boken Manuale tipigrafico finns naturligtvis i universitetsbibliotekets Bodonisamling, om vilken ni kan läsa mer: Bodonisamlingen

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg Nyare inlägg »