400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Kategori: Kartor (Sida 2 av 3)

Danviks skans med dess omkringliggande land

kartans kartousch med titeln Plan eller grundtechningen aff Dannewijkz schantzen med dess omkringh liggande land
29 mars, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 185 av 400:
Handritad karta över Danviks skans med dess omkringliggande land från senare hälften av 1600-talet.

Allt fler handritade svenska kartor ur universitetsbibliotekets samlingar läggs ut fritt tillgängliga på nätet. I dessa samlingar finns en karta från senare delen av 1600-talet som ingår i de så kallade Westinsamlingarna som visar en ”plan eller grundteckning av Danviksskansen med dess omkringliggande land”. Skansen anlades 1659 och planen bör ha tillkommit någon gång efter detta år. Kartritaren förblir anonym.

Befästningen Danviks skans låg mellan Saltsjön och Hammarby sjö på Södermalm i Stockholm, men revs efter 1774, då Fredrik Lundin köpte marken. Han anlade här en malmgård och lusthuset ”Fåfängan”, som han lät bygga på befästningens fundament. En sådan här tidig karta är därför en viktig del av byggnadshistorien för området.

bild på hela kartan, främst målad i grön färg med skansen och byggnader i rött

Kartan kommer snart att kunna ses i professionellt inskannad högupplöst version fritt tillgängligt på nätet – en beskrivning av kartan i databasplattformen Alvin väntar nämligen på att få digitala bilder knutna till sig vilken dag som helst: Plan eller grundtechningen aff Dannewijkz schantzen med dess omkringh liggande land

detalj från kartan med en måttangivelse

Text och bild: Helena Backman

Hertigdömet Skåne ca 1700

kartans kartousch
26 februari, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 176 av 400:
Handritad karta över Skåne från ca 1700

Allt fler av Universitetsbibliotekets samlingar av svenska handritade kartor är nu fritt tillgängliga genom plattformen Alvin. Bland dessa finner vi en karta över hertigdömet Skåne från 1700. Skåne hade då inte varit svenskt mer än några decennier, från 1658.

detalj från kartan med området Köpenhamn och Malmö

Området Köpenhamn/Malmö var inte lika tättbefolkat då som nu. Ortnamnet Malmö är lika litet som andra orter däromkring, medan Danmarks huvudstad Köpenhamn avbildas med sin omgivande mur och Kastellet.

bild på hela kartan

Du ser hela kartan i högupplöst version i Alvin: Geographisk charta öfwer härtigdömmet Skåne

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (Alvin)

Världen från Kinas horisont

små djur i nedre kanten av karta
19 januari, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 165 av 400:
Kinesisk världskarta i två delar från 1674

I universitetsbibliotekets samling med kartor finns en världskarta i två delar över den östra respektive västra hemisfären enligt Kinas världsuppfattning. I den östra hemisfären ligger Europa, Afrika och Asien, medan större delen Australien hamnar i nedre högra hörnet.

karta över Europa och Afrika med Asien och Australien utmed högra kanten

Kartbild över den östra hemisfären

I den västra hemisfären upptar Stilla havet en stor del av ytan, med Nord- och Sydamerika utmed högra kanten på kartan, och en kant av Australien i den vänstra. I nederkanten av kartbladet avbildas några typiskt amerikanska djur såsom kalkon och bävern, samt ett par ödlor.

karta över den Asien och Amerika med Kina i motten

Kartbild över den västra hemisfären

Kartografen bakom verket är den flamländske jesuitmissionären i Kina Ferdinand Verbiest (1623-1688) och är utförda i träsnitt med en mängd texter på kinesiska. Kartorna har kommit till Uppsala universitetsbibliotek som gåva av den svenska språkforskaren och orientalisten Johan Gabriel Sparwenfeldt (1655-1727) år 1702.

detlaj från kartan med Sverige och Europas västkust

I övre delen av den östra hemisfären finner vi naturligtvis Sverige. Eftersom perspektivet är ett helt annat än det vi är vana vid, ser vi Västeuropas kust mer till vänster om Skandinavien än nedanför. Den som kan läsa kinesiska tecknen från 1600-talet kan göra sig en föreställning om vilka hav, länder, floder och landskap som är utmarkerade på kartan.

Nog har några de mest fantasieggande och mytomspunna djuren valts ut för den östra hemisfären, exempelvis noshörningen, giraffen och krokodilen – samt en enhörning med sitt horn i pannan.

små djur i nedre kanten av karta

Kartorna är tryckta i träsnitt och mäter 172 cm x 176 cm (östra hemisfären) respektive 177 cm x 158 cm (västra hemisfären).
Se kartorna i högupplöst version: Kunyu quanto

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Karta över Asien

hela kartan över Asien, tryckt i träsnitt och handmålad i glada färger
25 december, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 158 av 400:
Karta över Asien tryckt 1579

En av den berömde kartografen Abraham Ortelius (1527-1598) kartor med titel Tartariae sive Magni Chami Regni typus visar hela Asien och lite därtill. Till höger i kartan ser vi nämligen en bit av den nordamerikanska kontinenten. Vår karta återfinns i atlasen Theatrum Orbis Terrarum, som betraktas som den tidigare moderna världsatlasen, i ett exemplar utgivet i Antwerpen 1579. Denna karta i sin första edition tryckt 1570 är den första där namnet Kalifornien (California) förekommer, åtminstone bland de kartor som är bevarade till idag. Atlasen Theatrum Orbis Terrarum utkom i flera editioner från 1570 till mitten av 1600-talet.

detalj av kartan med japan samt en flygfisk

Japan utanför Kaliforniens västkust.

Bredvid Kalifornien syns Japan, som här har en märklig form. I den latinska kommentaren bredvid öarna nämns Marco Polo. Längst ned till höger på kartan ser vi en överdimensionerad flygfisk.

detalj på kartan visar en man utanför ett tält

En tartarkung utanför sitt tält överst till vänster på kartan.

Nog förstår vi idag att sådana här kartor fått igång fantasin hos de västerlänningar som haft dessa som enda kontakt med för dem främmande länder på andra sidan jorden. Idag kan vi gå in på Google Earth och få en helt annan bild av världen.

Kartan har måtten 35 x 47 cm.
Hela kartan kan du ladda ned i högupplöst version genom databasplattformen Alvin: Tartariae Sive Magni Chami Regni

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Finsk karta från 1600-talet

6 december, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 152 av 400:
Finsk handritad karta över Nynäs med omgivningar från 1661

Idag den 6 december 2017 firar Finland exakt 100 år av självständighet. Under 600 år fram till 1809 var Finland en del av Sverige. Det är därför inte konstigt att Uppsala universitetsbibliotek har en mängd kartor över delar av Finland från 1600-talet och framåt. Vi uppmärksammar denna dag med att visa en handritad karta över Nynäs och dess närmaste omgivningar.

Perspektivet på kartan är spännande – de tecknade kyrkorna och husen, jämte namn på byar, kyrkor med mera är skrivna på olika ledder. Kyrkor och hus är symboliskt avbildade. I fokus ligger förmodligen gränsdragningarna mellan socknar och ägor, så som så ofta är fallet med kartor över mindre områden. Kanske detta varit ett utkast till en karta som tecknats med mer omsorg. Hur som helst är kartan ett härligt stycke historisk dokumentation över en bygd som sedan länge ändrat utseende.

Karta med hus och gränslinjer ritade med barnslig hand

Bilden på kartan är delvis beskuren

Kartan har måtten 48,5 cm  x 42 cm och signum: Topografiska planscher, Finland. Du hittar en högupplöst och nedladdingsbar version här:  Karta över Nynäs med omgivningar

Alla de andra handritade kartorna över Finland eller delar av Finland som finns på universitetsbiblioteket hittar du här i digital form: Finsk handritad karta

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Karta inför anläggandet av Göta kanal

bild på den handritade kartan
30 oktober, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 140 av 400:
Peylingscharta med project till segelled emellan sjöarne Venern och Vettern

Långt före det att Baltzar von Platen genomförde anläggandet av Göta kanal, som förbinder sträckan mellan Kattegatt och Östersjön tvärs genom landet, fanns planer för en sådan vattenväg. Redan på 1500-talet kom dessa planer upp. Under sent 1700-tal genomfördes projekteringar för att planera ett sådant här arbete. I Uppsala universitetsbiblioteks samlingar finns bland annat en handritad karta som föreslår en sådan här vattenväg för sträckan mellan Vänern och Vättern, med slussar noggrant inritade.

detalj från kartan med kartusch och endel av sträckningen

Kartan är utförd av kartografen Elias Schveder 1781 och har formatet 54,5 x 203 cm.
Signum: Handritade kartor, Sverige, stort format
Hela kartan i högupplöst version kan du se i Alvin: Peylingscharta med project till segelled emellan sjöarne Venern och Vettern författad år 1781 af E. Schveder. Copie.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Portolankarta från 1400-talets andra hälft

25 september, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 130 av 400:
Portolankarta från 1400-talets andra hälft

Dagens föremål är en handmålad karta på pergament över Medelhavet, Svarta havet och den europeiska västkusten upp mot de brittiska öarna. Med kartans hjälp kan du ta dig sjövägen från Kairo till Dublin. Kartan är en så kallad portolan, vilket kommer från det italienska ordet portolano som betyder hamn. Namnen på hamnarna runt kustlinjerna ligger tätt, skrivna i rött eller brunt bläck.

Portolaner var något av en föregångare till dagens sjökort. Just denna karta har måtten 64 x 105 cm, hanterlig att ha ,med på resa.  Detta sätt att mäta och avbilda fungerar endast för så här relativt små ytor – för kartor för navigation över de stora världshaven ställer jordens rundning till det, och det kräver andra lösningar för en fungerande projektion.

hela den handritade portrolankartan, som visar konturerna av medelhavet, utmärkt med kompassriktningar och namnen på hamnarna utsatt

Kartan i sin helhet sträcker sig från Brittiska öarna i väst till Svarta havet i öst

närbild på brittiska öarna

Brittiska öarna i närbild

Kartan hittar du i högupplöst version i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Portolankarta

Signum för portolankartan: KoB E 13

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Karta över Jerusalem

28 augusti, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 122 av 400:
Karta över Jerusalem ur handskrift från 1100-talet

I en handskrift finns en stiliserad karta målad på permanent med detaljer i guld. Dess lyster och klara färger har bevarats genom århundradena. Kartan ser ut som den typ av stiliserade världskartor som var vanliga under medeltiden, en så kallad T-karta, där världen avbildades på ett stiliserat sätt i en rundel. Den är sannolikt målad någonstans i området runt Engelska kanalen.

en karta med en rundel med raka vägar och byggnader i, vilken förestäler jerusalem, med kyrkor och kullar omkring

Handskriften innehåller en korstågskrönika från första hälften av 1100-talet, författad av abboten  i Saint Remy Robertus Monachus, med titeln Historia Hierosolymitana/[Gesta Francorum Ierusalem expugnantium].

En högupplöst version kan du se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Karta över Jerusalem med omgivningar
Handskriften har signum: C 691

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Karta med fotografier över Uppsala

foto med vy över Uppsala från väster
6 juli, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 107 av 400:
Uppsalakarta med fotografier från år 1868

foto över Uppsala från öster

Utsikt över Uppsala från öster

När man tänker på fotografier i specialsamlingar, kanske man främst tänker på fotoalbum eller andra former av bildsviter. Men fotografier förekommer som illustrationer i tryck av olika slag, som exempelvis dessa bilder, som utgör en ram kring en karta över Uppsala från år 1868.

fotografi på carolina rediviva

Den relativt nybyggda biblioteksbyggnaden Carolina Rediviva

Fotografierna är tagna tidigare under 1860-talet av den tysk-svenske fotografen Heinrich Osti (1826-1914), verksam i Uppsala mellan 1859 och 1864 samt från 1866 och framåt. Han har lämnat efter sig en omfattande negativsamling som idag finns uppdelad mellan Upplandsmuseet samt Uppsala universitetsbibliotek, där universitetsbiblioteket främst har de porträttbilder som han har tagit i sin ateljé. Men i det här fallet förekommer alltså hans foton på en tryckt karta, där själva kartan är utförd av Zakarias Larsson (1828-1901).

bild av hela kartan med små fotografier sominramning

Kartan tillhör en deposition från Uppsala trädgårdssällskap.
Hela kartan samt varje enskild bild finner du i högupplösta versioner fritt tillgängliga på nätet: Upsala år 1868

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Den fiktiva ön Frisland

11 maj, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 91 av 400:
Karta av Abraham Ortelius utgiven 1603 med den fiktiva ön Frisland

På en karta över med titeln Septentrionalium regionum descriptio avbildas Nordatlanten med Nordpolen i kartans övre del. Med Norden i öster och Grönland och Nordamerika i väster kunde man förvänta sig mer havsyta än vad som här är fallet. Under Island ligger nämligen ön Frisland, markerad med hamnar och ortnamn.  Denna ö fanns med på de flesta kartor av Nordatlanten mellan åren 1558 till 1650. Ursprunget till ön fanns att hämta i boken De I Commentarii del Viaggio som utkom i Venedig 1558. Boken påstods innehålla material som bröderna Nicolo och Antonio Zeno lämnat efter sig, och som skulle skildra en resa på Nordatlanten redan under 1300-talet.

karta över Nordatlandet handmåad i lysande färger

Frisland, jämte fler öar såsom Icaria, Estotiland och Drogio, blev i och med denna skrift en del av det man trodde sig veta om världens geografi, och kunde därför förekomma på kartor över Atlanten ända fram till mitten av 1600-talet.

Redan tidigare fanns dock kartor som spädde på sanningen: Olaus Magnus Carta marina, tryckt 1539, innehåller exempelvis de fiktiva öarna Tile och Insula Magnetum.

Idag kommer inga öar undan våra ständigt uppdaterade satellitbilder över jordens yta, och inte heller kan man längre påstå att det finns fler. Men nog kan man tänka sig att världen var mer spännande förr, då det fortfarande fanns hela kontinenter att upptäcka och man kunde drömma om sjöodjur och monster bortom horisonten.

Text och bild: Helena Backman

 

« Äldre inlägg Nyare inlägg »