400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Kategori: Musikalier (Sida 3 av 3)

Spår av Wolfgang Amadeus Mozart

Föremål 52 av 400:
Originalnoter av Mozart och son

Bland de rika musiksamlingarna finns originalnoter av Wolfgang Amadeus Mozart (1756-1791). Längst fram i den tunna volymen finns även en blyertsteckning med Mozarts porträtt, utförd av Jean Baptiste Harrewyn (1722-1782).  Någon har under detta skrivit: ”Detta tämmel. själ-löst ritade portrait af Mozart ansågs af hans efterlefvande vänner i Wien äga en fullkomlig likhet i materiellt afseende.”

Hela volymen med sitt innehåll finns digitaliserad och fritt tillgänglig: Musikaliske handskrifter af Mozart.

detalj från ett notblad med noter av mozart

Längst bak i den inbundna volymen finns även ett stycke med titel Die Rose av sonen Franz Xaver Mozart (1791-1844), komponerat av honom i tioårsåldern.

titelsidan till noterna till Die Rose, i bakgrunden skymtar antecknignar av Silverstolpes hand

Dessa noter har testamenterats till Uppsala universitetsbibliotek av diplomaten och konstnären Fredrik Samuel Silverstolpe (1769-1851), vilka fått dessa till skänks av Mozarts änka Constanze Mozart.

Text och bild: Helena Backman

Thomas Gillesons musikhandskrift

Föremål 43 av 400
Fransk musikhandskrift från 1500-talet

Universitetsbiblioteket har enorma samlingar kulturarvsmaterial, och det är därför inte konstigt att man inte alltid är helt säker på hur saker och ting hittat in samlingarna, särskilt inte om detta hänt tidigt i bibliotekets snart 400-åriga historia.

ägarinskrift på främre pärmens insida

Ägarinskrift på främre pärmens insida

Ett sådant föremål är en handskrift med noter  och tabulatur som blivit daterad till 1500-talet. Enligt inskrifter på både främre och bakre pärmarnas insida har denna volym tillhört prästen Thomas Gilleson i Troyes i nordöstra Frankrike, verksam någon gång under just detta sekel. Den nedtecknade musiken består främst av vokalmusik med ursprung i Frankrike, såsom mässor, motetter och chansons, samt lutmusik.

uppslag med noter

Vokalmusik

Vokalmusiken är nedtecknad med noter. Tabulaturen är nedtecknad på det sättet att ett stycke ofta börjar längst upp på vänstra sidan av ett uppslag, medan det börjar ett annat stycke från nedre delen av den högra sidan – man behövde alltså vända på volymen upp och ned för att läsa och spela detta.

ett uppslag med tabulatur

Ett uppslag med tabulatur

Hela handskriften kan du se i Alvin, där du även hittar dess innehållsförteckning: [Missale, Collectiones]

Handskriften har signum: Vok. mus. i hs. 76b

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek

 

Musik till en kunglig begravning 1660

Föremål 10 av 400
Musik till en kunglig begravning på 1600-talet

I februari 1660 dog kung Karl X Gustaf, bara 37 år gammal. Begravningen hölls i Riddarholmskyrkan i Stockholm i november samma år. Under själva begravningsceremonin förekom musik. Tack vare att texterna till de ”klage- och sorgesånger” som sjöngs under begravningen trycktes vet vi exakt vilka kompositioner som framfördes. Det rör sig om fyra vokalverk. Två av dem var komponerade av hovkapellmästare Andreas Düben  d ä respektive hans son Gustav Düben d ä. En komposition var skriven av Olof Rudbeck d ä. Olof Rudbeck var vid denna tid medicinprofessor vid Uppsala universitet men också aktiv som sångare och tonsättare. Det fjärde verket är en motett av den italienske tonsättaren Francesco Della Porta.

Bild på det slitna titelbladet, tryckt i frakturstil

Genom det tryckta texthäftet får vi inte bara reda på exakt vilken musik som framfördes utan också när den sjöngs under själva begravningsgudstjänsten. Dessutom finns noterna till tre av de fyra kompositionerna bevarade. Vi hittar dem i hovkapellmästarfamiljen Dübens notbibliotek, den så kallade Dübensamlingen, som förvaras i Uppsala universitetsbibliotek. Dübensamlingen är till sitt omfång en av de största samlingar med musik från andra hälften av 1600-talet och början av 1700-talet som har bevarats i världen.

utlagda handskrivna notblad mot en röd bakgrund

Dübensamlingens noter visar vilken musik som förekom vid det kungliga hovet under stormaktstiden men berättar också om musikens användning. Det hände till exempel att man gjorde justeringar i musiken för att den bättre skulle passa in i ett specifikt sammanhang. Francesco Della Portas motett i Dübensamlingen är ett exempel på det. Motetten finns i ett musiktryck som första gången gavs ut år 1648. I de bevarade stämbladen i Dübensamlingen (signum Vmhs 32:12) har ord som syftar på Kristus ersatts med ord som syftar på den döde svenske kungen. Den bearbetade texten står direkt under noterna, medan utbytta ord i originaltexten har noterats i mindre stil under den justerade texten.

närbild på nothandskriften, där det tydligt syns att vissa ord ersatts

Musiken i Dübensamlingen finns sökbar i en databaskatalog, som nås från bibliotekets hemsida. I databasen finns också digitala kopior av noterna i samlingen. Dübendatabasen är resultatet av ett projekt som drivs av Institutionen för musikvetenskap vid Uppsala universitet med Uppsala universitetsbibliotek som samarbetspartner. Här kan du botanisera vidare i de svenska hovkapellmästarnas notbibliotek från stormaktstiden – och kanske också använda de digitaliserade månghundraåriga originalnoterna i ditt eget musicerande!

Text: Kia Hedell
Bild: Helena Backman

 

Nyare inlägg »