400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: 1700-talet (Sida 2 av 9)

Vackert silhuettklipp i bok

Föremål 343 av 400:
En vacker silhuettklippning inklistrad på insidan av en 1700-talsbok

Tillsammans med ett exlibris tillhörande den tidigare överbibliotekarien vid Uppsala universitetsbibliotek Johan Henrik Schröder (1791-1857) finner vi på vänstra pärmens insida ett inklistrat silhuettklipp i vitt papper, som framträder med alla sina detaljer mot en bakgrund av rött siden.

insidan av pärmen är klädd med rött papper, varpå är klistrad en vitt silhuettklippning

Boken har något av ett bröllops- eller kärlekstema med sina amoriner runt något som ser ut som ett altare med ett hjärta på, däröver ett ankare som kan symbolisera lojalitet och trohet, turturduvor med hjärtan i näbben, och allt krönt av en krona lyft av två fåglar. Detta passar även bra med innehållet i boken, Konung Gustaf Adolphs och fröken Ebba Brahes märckwärdiga kärleks-handel, tryckt i Stockholm 1753.

Om detta silhuettklipp tillkommit under Schröders tid vet vi inte. Idag finns denna volym i vår boksamling bestående av svenska rariteter, det vill säga sällsynta tryckta böcker, under signum: Sv. Rar. 10:313.

Schröders exlibris i närbild - hans namnteckning på en pappersetikett

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Nyckel med spelkort

Föremål 341 av 400:
Nyckel till skåp i ett av kabinetten i Leufstabiblioteket

I Leufstabiblioteket har vi hittat ett par spelkort ur en killelek inlagda som bokmärken i ett par volymer. För en tid sedan fick vi denna nyckel i vår hand, en nyckel till ett redan olåst skåp i ett av sidorummen i biblioteketsbyggnaden. Den etikett som knutits fast vid nyckeln är en bit återanvänt spelkort ur samma killelek.

Kille är ett kortspel som spelas med en något annorlunda kortlek än de vanliga spelkort vi använder idag. Spelet hade sin storhetstid i Sverige på 1750-talet. Kan det ha varit en person som tyckt om att spela kille som använt dessa kort i biblioteket? Eller kanske snarare någon som inte gillat att spela kille och därför kunnat använda korten på dessa sätt?

nyceln mot blå bakgrund med baksidan av spelkortet synligt

Detta lär vi inte få något svar på, men vi ser fram emot att se hur många killekort vi hittat då vi katalogiserat klart boksamlingen i Leufstabiblioteket. Läs mer om biblioteket och det pågående projektet på dessa sidor: Leufstasamlingarna.

Text och bild: Helena Backman

Nyinkommet till handskriftssamlingen

Föremål 340 av 400:
Brev från biskop Jesper Swedberg till justitiekansler Anders Leijonstedt 1715

När vi tänker på nyinkommet material till universitetsbiblioteket, kanske vi mest tänker på nyutgivna böcker och arkiv efter institutioner samt nu levande eller nyligen avlidna personer. Men naturligtvis fylls samlingarna på även med äldre material, som kan ha varit i privat ägo fram till nu, eller överförs från andra institutioner.

Nyligen inkom exempelvis detta brev från biskopen i Skara Jesper Swedberg (1653-1735), för den större allmänheten kanske främst bekant som far till mystikern Emanuel Swedenborg. I detta brev, daterat den 5 januari 1715, ondgör sig Swedberg över de sabbatsbrott som inträffar under marknadsdagar, i synnerhet eftersom dessa marknader i allmänhet inträffar under just helgdagar. Swedberg skriver att han inte kan förstå varför en bondgumma som försöker smyga sig in för att sälja lite smör eller ägg snabbt blir fasttagen av ordningsmakten, men då folk härjar, super, svär och slåss under marknadsdagarna, då får det passera.

första sidan av brevet, skrivet i snirklig svårläst 1700-talsstil

Swedberg vill genom dåvarande justitiekansler Anders Leijonstedt försöka påverka så att marknadsdagarna inträffar i anknytning till, men inte just på själva helgdagarna. Då blir åtminstone oregerligt leverne inte sabbatsbrott. Det tycks dock inte som om Swedberg haft någon framgång med detta brev – eller med många andra propåer i samma ärende genom åren.

Swedbergs namnteckning i brevet

Text och bild: Helena Backman

Charta öfwer Abborfierden 1744

Föremål 331 av 400:
Sjökarta över Abborfjärden i södra Finland signerad C. F. Nordenberg

Under många hundra år var Finlands historia en del av Sveriges, från mitten av 1200-talet fram till 1809. Det är därför naturligt att vi har en mängd material som även rör denna då östliga del av nationen.

Bland våra handtecknade kartor finns därför bland många andra denna laverade och färglagda karta över den sydligt belägna viken Abborrfjärden, ungefär 9 mil öster om Helsingfors.

Kartografen är sannolikt Carl Fredrich Nordenberg (1702–1779), född i Finland och anställd vid Kongl. Fortifikationen sedan 1716. Ett par veckor efter sin bror Anders Johan Nordenberg (1696–1763) valdes han in i Kungl. Vetenskapsakademien år 1739, och adlades senare Nordenskiöld samtidigt med brodern år 1751. Under senare år ändrade han stavningen till Nordenskjöld och han drog sig tillbaka för att ägna sig åt sina ärvda finländska gods Eriksnäs och Frugård.

Sjökartan har signum: Sjökartor, Finland, kust- St.form i våra samlingar.
Hela kartan kan du se i högupplöst digital kopia: Charta öfwer Abborfierden

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Mattias Ternstedts nothandskrift

Föremål 326 av 400:
Nothandskrift med orgeltabulatur

En handskrift i våra stora musiksamlingar innehåller musik för orgel, nedtecknad i så kallad tabulatur i stället för noter, präntad mellan 1704 och 1728. På främre pärmens insida står ägarens namn, Possessor (det vill säga ägare) Mattias: Ternstedt.

Ett uppslag ur handskriften med orgeltabulatur.

Även för den som inte kan läsa tabulatur, eller ens är särskilt musikaliskt lagd, finns spännande småsaker att se mellan sidorna i denna handskrift. Avskiljande tecken har på sina ställen broderats ut till hus och torn, och även några små människor hittar vi mitt i notraderna.

En liten person i klänning och toppig frisyr eller huvudbonad mitt i musiken.

Musikhandskriften har signum: Imhs 410
Du kan se hela häftet i digital form här: Mattias Ternstedts nothandskrift.

Är det två små kyrkotorn eller en grind som slutpunkt för ett stycke?

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Tack från Francesco Torti till Isaac Newton

Föremål 318 av 400:
Tackbrev för inval i the Royal Society från Francesco Torti till Isaac Newton

I Wallers autografsamling, en fantastisk samling av autografer och handskrifter efter kända personligheter genom historien, finner vi detta brev daterat 31 juli 1716 från den italienske läkaren Francesco Torti (1658-1741) till Isaac Newton (1642-1727). I prydlig handstil tackar Torti för invalet till the Royal Society. Han skrevs in som medlem året därpå. Brevet är skrivet på latin, som var det internationellt gemensamma språket i den akademiska världen vid denna tid.

ett pappersark med sirligt skriven text
Första sidan i Tortis brev.

Torti var professor i medicin vid universitetet i Modena, och är idag främst känd för sina vetenskapliga rön kring botemedel mot malaria. Han var den förste att systematiskt studera de botande egenskaperna hos sydamerikanska trädet Cinchona – även känt som Kinaträd – vars bark innehåller det verksamma ämnet kinin.

Malaria är fortfarande mycket utbredd allvarlig och ofta dödlig sjukdom i tropikerna. Flera globala projekt pågår för att försöka utplåna sjukdomen en gång för alla. Just nu står hoppet till bland annat ett protein funnet hos sjögurkor, som visat sig döda malariaparasiter av olika slag. Utan värdparasiter kan inte malarian fortsätta spridas. Vi får hoppas att de vetenskapsmän som fortsätter i Tortis anda lyckas med sin föresats.

Se hela brevet i digital kopia i Alvin: Letter Pridie Cal. Augusti 1716 (1716-07-31), Modena

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Rudbecks Blombok

Föremål 305 av 400:
Vackert avbildad iris ur Olof Rudbeck den äldres Blombok

I bloggens förra inlägg kunde vi berätta om de två delar av Olof Rudbeck den äldres planerade verk över världens alla växter som hann tryckas innan projektet fick ett abrupt slut med Uppsala stadsbrand 1702.

I samma stadsbrand försvann också den första volymen i det enorma verk som vi kallar för Blomboken, i vilket Rudbeck låtit avbilda alla de växter som han kände till i naturlig storlek. Som första växt i den andra bevarade delen finner vi denna vackra blå iris.

akvarellmålning av två blå irisar med stjälkar och lökar

Elva av de ursprungligen tolv volymerna finns alltså bevarade, idag på Carolina Rediviva. De såldes av Olof Rudbeck den yngre till Charles De Geer på Lövstabruk, som förvarade dessa volymer i sitt bibliotekshus vid vattnet i Leufsta. När Uppsala universitetsbibliotek köpte denna boksamling på 1980-talet, flyttades de unika och värdefulla böckerna in till Uppsala, däribland dessa volymer.

en trave med elva stora böcker bundna i vitt pergament

Är du nyfiken på hur stor en sådan här volym är? I utställningssalen på Carolina Rediviva, som åter slår upp portarna fredagen den 14 juni kl. 14.30, kan du snart få se en av dessa volymer, liksom mer material med anknytning till Olof Rudbeck den äldre.

Du hittar bilder på hela sviten volymer samt ett register över bilderna i Alvin: Blomboken II-XII
Just dessa blå irisar kan du se i digital kopia här: Första blomman i Blomboken II: Irisar, Narcisser, Liljor, Orkideer

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Botaniskt verk med extramaterial

Föremål 304 av 400:
En pressad växt i Olof Rudbeck den yngres exemplar av Campus Elysii

Uppsalaprofessorn och Olof Rudbeck den äldres stora projekt att avbilda världens alla växter Campus Elysii eller Glysis wald tog en ända med förskräckelse. Vid den stora stadsbranden i Uppsala den 15 maj 1702 gick Olof Rudbeck den äldres bibliotek upp i rök. Vid tillfället hade Rudbeck över 7000 graverade stockar, som skulle användas för att trycka de träsnitt som skulle illustrera verk, vilka också gick förlorade i lågorna. Två delar hade dock hunnit tryckas – och en volym som innehåller bägge dessa delar har ägts av sonen Olof Rudbeck den yngre. De allra flesta av de målade förlagorna till dessa stockar klarade sig dock – till dessa återvänder vi vid ett senare tillfälle i bloggen.

Ett avlängt grässtrå vilar på ett vitt papper ovanpå en uppslagen sida i boken

Den torkade växten har en lapp med notering på stjälken, och vilar här på ett syrafritt papper.

Mellan bladen i denna volym återfinns även en del växtfragment. Här kan vi se ett strå när vi bläddrar i den digitala kopian av boken som finns fritt tillgänglig på nätet.

en sida i boken med träsnittsillulstrationer av några gräs och beskrivande text

I den digitala kopian visar påföljande bild hur sidan ser ut utan det pressade strået.

Detta exemplar tillhör Leufstabiblioteket, vars tidigare ägare Charles De Geer köpte en hel del böcker, tryckta och handskrifter, både av och efter Olof Rudbeck den yngre.

Här ser du bägge delarna av Campus Elysii i digitala kopior i Alvin:
Campus Elysii [Del 1]
Campus Elysii [Del 2]

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (via Alvin)

Biographia criminalis

Föremål 296 av 400:
Kapsel ur Westins samling med biografiska tryck över brottslingar

Samlaren Westin samlade en mängd tryck med varierande innehåll, och denna Westinsamling finns idag på Uppsala universitetsbibliotek. I denna finns tre kapslar med hylluppställningen ”Biographia criminalis”. När vi ser dessa tryck kan vi konstatera att detta med brott och ond, bråd död nog alltid fascinerat oss.

några äldre tryckta broschyrer liggande i en kapsel

Idag rapporterar våra medier om dessa brott, inte minst TV med sina populära kriminaldokumentärer, som kan ge oss berättelser från hela världen. Innan dessa kanaler fanns, tycks det varit vanligare att återupprepa omtalade händelser. Den svensk-finske prästen Peter Brenner dömdes 1720 till döden som landsförrädare och äreskändare, och halshöggs vid Skanstull. Detta kan förklara hur en skrift som ”Petter Brenners sidsta taal, då han genom Stockholms stadsz Södre Port fördes ut til en smädelig och wåldsam död. Den 4 Julii, 1720.” kunde ges ut i nya upplagor i över 100 år, från avrättningsåret 1720 fram till in på 1800-talet.

fem tryck med samma innehåll, liggandehuller om buller

I Westins samling finns fem av dessa skrifter, tryckta mellan 1723 och 1827.

Text och bild: Helena Backman

 

Frimureri i den Gustavianska samlingen

Föremål 283 av 400:
Handlingar om frimureri från 1700-talet i den Gustavianska samlingen

Frimurarorden omger sig med en slöja av mystik. Minsta lilla inblick i denna verksamhet kan verka kittlande för den som inte själv är invigd och har någon insyn. Därför kan en mapp med påskriften ”Frimureri” få fantasin i rörelse. En sådan mapp finns här på biblioteket, i de samlingar som Gustav III efterlämnade och testamenterade till Uppsala universitetsbibliotek, att öppnas 50 år efter hans död.

I denna frimurarmapp finner vi exempelvis dessa målade och tecknade emblem och symboler. Jag undrar om dagens frimurare kan tala om exakt vad dessa symboliserar? Kanske är det världsalltet som avbildas?

frimurarsymbol med koncentriska cirklar

Är det jorden som omges av tecken för planeter och/eller stjärntecken, stjärnor samt sol och måne, eller är det något annat som avses?

 

frimurarsymbol med koncentriska cirklar

Ytterligare en symbolisk framställning med en sol i högra kanten

Mycket spännande finns säkert att läsa i dessa handlingar, för den som är intresserad av frimurarnas historia i Sverige under sent 1700-tal.

Innehållet i denna mapp kan du se i denna förteckning: Frimureri m.m.
Förteckning över hela den Gustavianska samlingen finner du här: Gustavianska samlingen.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

« Äldre inlägg Nyare inlägg »