400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: 1800-talet (Sida 2 av 10)

Flicka med hund

en ung flicka med rosetter i håret och en vinthund som tittar upp på henne
20 januari, 2020 / / Inga kommentarer

Föremål 368 av 400: Teckning av Kerstin von Post från 1851

I Uppsala universitetsbiblioteks samlingar med bilder finns många konstnärer representerade, av dessa flera med ett stort antal bilder. Men här finns också enstaka personer som endast finns representerade med något enstaka verk. Dit hör en teckning i svartkrita av Christina Beata Jacquelina Vilhelmina von Post (1835-1917), Kerstin kallad.

Enligt dateringen är detta porträtt utfört då konstnären endast var 16 år gammal. Vem den unga flickan på denna bild är vet vi tyvärr inte.

Kerstin von Post studerade senare konst i Paris, och tecknade och målade främst porträtt, bibliska motiv och genremålningar. Hennes verk finns idag även på Nationalmuseum i Stockholm.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Julmatens tid

detalj från menyn, en tomte med ett grötfat i knät
22 december, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 360 av 400:
Illustration till julmeny Mathilde Wigert-Österlund från 1894

Den här tiden på året har kanske många av oss redan ätit julmat tillsammans med arbetslag eller vänner, trots att vi inte riktigt är framme vid julafton ännu. Detta gjorde en och annan även för drygt hundra år sedan, och därför har restauranger länge serverat julmat tiden före jul.

Konstnären och författaren Mathilde Wigert-Österlund (1873-1943) är mest känd för stämningsskapande skymningsmåleri med städer och landskap samt religiösa motiv, och hon finns representerad bland annat på Moderna museet. Här i universitetsbiblioteket har vi ett prov på ett konstnärligt uppdrag för en restaurang eller liknande inrättning; en förlaga till en illustration att tryckas på en meny i juletid.

en meny utan text med dekoration i vänstra kanten, en tomte, ett grötfat och en gris

Se menyn i högupplöst kopia: Menu

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Bilden av Charles Darwin

charles darwin och en apa tittar sig i en spegel
19 december, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 359 av 400: Karikatyr av Charles Darwin

När Charles Darwin (1809-1882) vid 1800-talets mitt lade fram sina belägg för att alla arter har utvecklats från ett gemensamt ursprung över tid, genom det han kallade för det naturliga urvalet, stötte han på ett stort motstånd. Inte minst gjorde många narr av att han i och med detta såg oss människor som besläktade med primaterna, detta i en tid då kyrkan satte människan allra överst i skapelsen. Detta blev ett populärt motiv i karikatyrer, där Darwins eget ansikte kunde sättas på en apas kropp.

Charles Darwin och en apa ser sig i en spegel

Idag har många av oss en helt annan inställning till människans plats och ansvar för djurens rättigheter. En och annan av oss ser oss nog snarare med en hel del stolthet som avlägsna kusiner till så fascinerande djur som primaterna.

darwin i profil med autograf under
Porträttbild på Charles Darwin ur Erik Wallers autografsamling.

Fler porträtt på Charles Darwin finns i våra fotosamlingar, såsom detta visitskortsfotografi med hans egen namnteckning. Du finner det i digital form här: Charles Darwin

Här finner du mer digitaliserat material med anknytning till Charles Darwin på Uppsala universitetsbibliotek.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Recept från 1830-talet

detalj från bokens blå omslag, med etikett med namnaet L. U. Sparre och årtalet 1830
6 december, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 356 av 400:
Recept nedtecknade av Lovisa Ulrica Snellman på 1830-talet och framåt

I de arkiv som kommit in som gåvor eller köpts in till universitetsbiblioteket finns allt möjligt material. Bland detta hittar vi exempelvis denna skrivbok full med allehanda recept och råd för kök och hushåll.

Mandelmusslor och omelett känns nog igen för de flesta av oss, men äggbubbert är inte längre lika vanligt förekommande.

En Lovisa Ulrica Snellman (1790-1849), född Sparre, har i denna skrivbok nedtecknat recept på både mat och bakverk. Mot slutet finns även andra råd, som tips på bra rengöringsmedel och hur bäst sköta om vissa material i hemmet.

I skrivboken finns även råd om hur du bäst sköter om dunsängar samt recept på olika sorters klister.

Sådana här handskrifter visar på allt det arbete som lades ned för att sköta ett hushåll förr i tiden, långt före dammsugare, kylskåp och halvfabrikat fanns i varje hem.

Boken har signum D 1739a i våra handskriftssamlingar.

Text och bild: Helena Backman

Lottsedel från Kungl. Nummerlotteriet år 1800

en avlång lottsedel med vissa uppgifter tryckta, andra ifyllda för hand, samt med kontrollstämpel och namnteckning underst
20 november, 2019 / / 5 kommentarer

Föremål 350 av 400:
Kungl. nummerlott för dragning den 21 maj 1800

Kungliga Nummerlotteriet grundades 1771 och fanns fram till 1841. Under denna tid hade Nummerlotteriet ett kansli, fem kontor och eget tryckeri, och lotterna såldes antingen direkt på kontoren eller genom ombud på krogar, apotek eller andra butiker. Det var dragning 17 gånger per år.

närbild på en kontrollstämpel o lottens övre vänstra hörn

Att denna nummerlott var giltig syns på underskrifter och stämplar. Troligen gav denna lott ingen vinst, eftersom den finns kvar och på okända vägar hamnat i universitetsbibliotekets samlingar.

I wikipedia kan du läsa mer om nummerlotteriets historia och hur dragningarna gick till.

Mer om lotteriverksamhet finns att hitta i våra samlingar, bland annat en mängd dragningslistor från 1700-talet och framåt, på avdelningen Sv. Lotterier.

rader med bruna kapslar i ett bibliotksmagasin, på ryggarna står Sv. Lotterier

Lotten har hyllsignum: Sv. Lotterier Kaps. [Nummerlotteriet]

Text och bild: Helena Backman

Toilette- och theater-almanach för år 1845

En liten beige bok med guldbroderier på ligger med ryggen mot betraktaren, på ryggen en tryckt titel
18 november, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 349 av 400:
Almanacka i fickformat med textilt omslag

Bland Uppsala universitetsbiblioteks svit med almanackor med titeln Toilette- och theater-almanach, har årgången för 1845 blivit klädd i tyg med vackert broderi. Tyvärr finns en liten fuktskada på främre pärmen, kanske redan tillkommen under året 1845, men baksidan har klarat sig bättre, om än även den lite fläckig och nött.

baksidan av bokbandet med broderade blommor i guldbroderad ram, i bakgrunden fler almanackor med pappärmar

Förutom att innehålla en helt vanlig almanacka, finns här korta artiklar om vid tiden kända skådespelare, en del skvaller inom branschen, en lista över anställda vid Kungl. Teatern samt några helt korta dramatiska stycken. För den som höll sig à jour med det svenska teaterlivet var nog detta spännande läsning.

Denna lilla kalender är tryckt i Stockholm 1844.
Hylluppställning: Sv. Teaterväsen

Text och bild: Helena Backman

”Slaget wid Lützen, eller Swenske Konungen Gustaf II Adolfs Död”

kungen sitter till häst och blir skjuten med pistol på nära håll
6 november, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 344 av 400:
Kistebrev föreställande Gustav II Adolfs död i Lützen år 1632

Idag äter vi bakelser till åminnelse av Gustav II Adolfs frånfälle under Slaget vid Lützen. Gustav Adolfsdagen har firats sedan början av 1800-talet, och detta speciellt i Göteborg, eftersom denne kung grundade denna stad, samt i Uppsala. Här spelade ju Gustav II Adolf en stor roll som gynnare av universitetet och grundare universitetsbiblioteket, dit han skänkte stora boksamlingar.

Även runt om i Sverige ville folk minnas sin kung och hans hastiga ändalykt. Under 1800-talets början såldes kistebrev med träsnitt färglagda för hand som illustrerade denna händelse.

ett kistebrev med en bild på slaget vid lützen ovan och text undertill

Kistebrevet är tryckt av Eric Lundström i Jönköping år 1838 och har i våra samlingar signum: Sv. gravyrer kistebrev.

Här kan du se kistebrevet i högupplöst digital kopia, där du kan zooma in och läsa texten: Slaget wid Lützen…

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Ceremoniell murslev

den försilvrade mursleven jämte en hammare
18 oktober, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 336 av 400: Försilvrad murslev, använd av Karl XIV Johan vid Carolina-byggnadens grundläggande

Den 19 oktober 1819 lades – den symboliska – grundstenen för byggandet av Carolina-byggnaden uppe på Uppsalaåsen, ett stenkast från både domkyrkan och slottet, med utsikt över Uppsala och dess omgivningar.

Karl XIV Johan var den person som enligt samtida källor pekade ut platsen för uppförandet av Carolina-byggnaden, och den som formellt fick godkänna planritningarna. Så när första grundstenen skulle läggas under högtidliga former, var det även han som höll i den för tillfället tillverkade mursleven för att symboliskt lägga den första stenen för bygget.

i en monter ligger musrsleven och hammaren bredvid en vit modell i plast av Carolina-byggnaden, i bakgrunden planritnignarna från 1819

Sedan dess har Uppsala vuxit både till yta och invånarantal. Byggnaden, som från början låg lite vid sidan av stadens centrum, har nu alltmer hamnat i händelsernas mitt. Idag ligger Carolina Rediviva mitt emellan Universitetshuset, några decennier yngre än Carolina, och det nyuppförda Segerstedt-huset, alltså i hjärtat av det akademiska Uppsala.

Läs mer om hur det gick till då Karl XIV Johan lade grundstenen till Carolina-byggnaden.

Text och bild: Helena Backman

Karikatyr av Nils Rosén von Rosenstein

en man med stor dubbelhaka, hatt och medalj på bröstet i profil
30 september, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 330 av 400:
Karikatyr av Nils Rosén von Rosenstein tecknad av Johan Tobias Sergel

Nils Rosén von Rosenstein (1752-1824) var ämbetsman och filosof, dessutom sekreterare i Svenska Akademien. Hans far med samma namn, som var den som blev adlad von Rosenstein, var professor i medicin, och har gjort sig känd som den moderna barnläkekonstens fader. Hans son valde alltså en annan bana.

Som sekreterare i Svenska Akademien satt han länge. Mot slutet av sitt liv blev han dock både blind och dement. Kanske var det en episod under senare delen av hans liv som blivit avbildad här.

en man med enorm mage i profil
”Hammarberg! Pojkarna taga käppen från mig!”

På baksidan av denna teckning finns nedskriven den anekdot som denna ska illustrera: Nils Rosén von Rosenstein gick en gång med käppen på ryggen och fastnade en smal dörr. Han trodde då att det var några pojkar som försökte rycka käppen ifrån honom och ropar på sin betjänt Hammarberg.

Tecknaren och skulptören Johan Tobias Sergel (1740-1814) har ofta porträtterat personer från sin samtid i karikatyr. Enligt en påskrift i blyerts på denna tecknings baksida, ska denna karikatyr vara utförd av honom, men det kan säkert finnas en osäkerhet kring detta.

Denna teckning finns i den stora Wallersamlingen på universitetsbiblioteket, och har där signum: Waller Ms se-02695.

Text och bild: Helena Backman

Paret Gellerstedt i silhuett

ett manshuvud i högerprofil och ett kvinnohuvud i vänsterprofil
24 september, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 329 av 400:
Silhuetterna av Pehr och Helena Gellerstedt från 1800-talets mitt

Porträtt i form av silhuetter förekom ofta från 1700-talet och fram till fotografiets genombrott. Vi har redan tidigare visat prov på sådana i denna blogg. I porträttsamlingen på universitetsbiblioteket finns denna lilla tuschteckning, som avbildar ett äldre äkta par i silhuett. På baksidan finns mer information av det avbildade paret:

”Pehr Gellerstedt, rådman, handlande i Hernösand, född i Örebro den 2 januari 1778, död i Hernösand den 28 mars 1854, 76 år gammal. Pehr Gellerstedts hustru Helena Gellerstedt född Törngren, född 27 oktober 1778, död i Hernösand 19 december 1861, 83 år gammal.”

Just denna teckning har signum Sv. portr. saml. Vanl. f., Handteckningar, och du finner den här i högupplöst version: Pehr Gellerstedt och Helena Gellerstedt, f. Törngren.

Fler av våra silhuetter har blivit digitaliserade, och du kan se dem i högupplösa kopior här: Silhuetter

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

« Äldre inlägg Nyare inlägg »