400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: 1800-talet (Sida 3 av 10)

Album från en resa i Österrike 1835

Föremål 325 av 400:
Skisser, teckningar och akvareller av Carl Gustaf Löwenhielm

I ett album har greve Carl Gustaf Löwenhielm (1790-1858) tecknat och målat vyer och andra bilder från en resa i Österrike 1835. Förutom utsikter över landskap och avbildningar av slott och andra platser, finns enstaka teckningar som avbildar de personer som han antingen reste med eller träffade under sin resa.

till vänster ett sällskap som spelar kort och röker, i mitten en spegel, till höger ett annat sällskap som spelar kort och pratar

Den teckning som kanske avbildar sällskapslivet allra bäst är den sista i albumet, som visar damer och herrar som dragit sig tillbaka efter maten för att spela kort, röka pipa och umgås. Damernas tidstypiska klädsel visar att det är personer stadda vid kassa som umgås.

i förgrunden en dam som blir buren i bärstol av två män, ett sällskap står och pratar med varandra, bakom dem ett rött hus, långt i fjärran ett högt berg

På en av de få akvareller som finns i detta album, syns ett sällskap ha tagit sig ut i naturen och upp på ett berg. Åtminstone damerna har då transporterats med bärstolar av män med speciella bärselar för ändamålet, en service som jag inte sett idag. Det är mycket trevligt att genom dessa avbildningar få en inblick i sällskapslivet på resa i 1830-talets Europa.

Albumet har signum: Handt. sv. skissalbum [Löwenhielm]
Du ser hela dess innehåll i högupplösta digitala kopior här: Auriche 1835.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Studenter i Uppsala

Föremål 321 av 400: Gruppfotografi med studenter 1893

Just nu kan du se horder med nya studenter runt omkring i centrala Uppsala – det är frågan om inspark – eller nollning – för studenter som blivit inskrivna vid nationer eller antagna till vissa utbildningar.

Ingenting är nytt – det har pågått initiationsriter för nya studenter troligen lika länge som det funnits universitet här i Sverige. Men precis som mode och klädkoder ändrar sig, så antar de nya former med tiden.

Sittande från vänster: Albert Carlgren, Lydia Wahlström, Thekla Hammar, Alice Thunberg, Gustaf Paulsson, Maria Hallman. Stående: Georg Bissmark, Kerstin Hård af Segerstad, Birger Åberg, okänd, Hugo Markström, Efraim Markström.

På detta gruppfotografi på en skara studenter ser vi hur sådana kunde ta sig ut i slutet av 1800-talet. De vita mössorna användes i fler sammanhang än till Valborg. Kläder och frisyrer såg i vissa fall lite annorlunda ut. Mustasch var uppenbarligen på modet. Sett till ansikten och ansiktsuttryck, skulle det dock lika gärna kunna röra sig om studenter från idag.

Fotografiet på denna grupp ungdomar återfinns i Nathan Söderbloms efterlämnade papper (bildmaterial), som finns här på universitetsbiblioteket.

Här hittar du bilden i högupplöst version: Gruppfotografi

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Medevi brunn

Föremål 320 av 400:
Om Medevi brunn av Urban Hjärne

Sveriges första hälsobrunn anlades 1678. Läkaren och naturforskaren Urban Hjärne (1641-1724) hade analyserat vattenprov från källorna vid Medevi och fastslagit att denna plats hade ett alldeles förträffligt vatten, som liksom de vid tiden så populära kurorterna nere på kontinenten kunde bota en mängd sjukdomar, både fysiska och psykiska.

Det var dock inte enbart vattnet som gav så goda resultat. Den sjuke som sökt sig till kurorten fick följa en sexveckors hälsokur med vattendrickande och bad, och skulle därjämte också följa en rekommenderad diet, motionera och ta de mediciner som kurortsläkaren ordinerade.

Detta beskrivs utförligt i den skrift som Hjärne fick utgiven i Stockholm 1680, med den beskrivande titeln: Een uthförlig berättelse om the nyys opfundne suurbrunnar widh Medewij uthi Östergöthland, huru de bäst skole brukas, och på hwad sätt i medlertijdh diæten anställes; och huru man åthskillige tilfällen som bruñgästerna undertijden wederfaras, kan bäst förekomma; therjämpte några nödwändige frågor och ytterst några förledne åhrs curer opteknade.

ett landskap med en länga av små hus i bakgrunden, i förgrunden alléer av träd
Medevi brunn, teckning av Johan August Anckarsvärd 1820.

Medevi brunn bedrev viss kurortsverksamhet in till andra hälften av 1900-talet. Nu för tiden har tanken på speciella brunnar som särskilt hälsobringande helt förkastats, och de gamla kurorterna i Sverige har i de fall de fortfarande bedriver någon verksamhet övergått till helt andra friskvårdsmetoder.

Här kan du hitta ovanstående och mer digitaliserat material med anknytning till Medevi: Medevi och Medevi brunn

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

”De gladas bibliotek”

Föremål 316 av 400: Skriftserie med skämtsamt innehåll

De gladas bibliotek – är det Uppsala universitetsbibliotek som åsyftas? Kanske denna formulering stämmer på oss också, men här är det frågan om en skriftserie som utkom 1883-1885 på R. Gustafssons förlag.

tre böcker ligger på en bänk, alla med en skämtteckning på omslaget

Varje del har sitt eget tema, det kan handla om präster, soldater eller – som här – om undervisning och studentliv. Ett typiskt studentskämt kunde låta så här:

ett uppslag i boken med en bild på en student med studentmössa och en kvinna med 1800-talsklänning

En manlig student promenerar med sin flickvän och de passerar en rosenbuske.
Hon: Jag ville så gerna ge dig ett minne, då du nu ska resa ifrån mig till Upsala igen. Om du får den här rosen, så lofva mig, att du ofta ser på den och tänker på mig.
Han: Ack ja. Jag ska lägga den mellan bladen i en af mina böcker.
Hon: Nej, för all del, då kommer du inte att få se den på hela terminen.

Text och bild: Helena Backman

Omslaget till en del i serien med titel Skolhistorier och studentputs

Bergkvara gods och slottsruin 1828

Föremål 315 av 400: Tecknade vyer av Bergkvara gods och slottsruin

Innan kameran uppfanns och så småningom blev varje persons egendom, hade många med sig en liten skissbok för att teckna av vyer och sällskap – på samma sätt som vi idag tar foton för att bevara minnet av vad vi sett och upplevt.

När militären och konstnären Michael Gustaf Anckarsvärd (1792-1878) passerade Bergkvara utanför Växjö den 19 juli 1828, har han i blyerts tecknat ned vad han sett – godset och den gamla slottsruinen. Samma år blev han ledamot i Konstakademien.

en ruin av ett fyrkantigt slott liggande vid en sjö med buskage framför

Både byggnaden och ruinen är sig lika än idag, nästan 200 år senare, även om landskapet runt omkring har förändrats: Bergkvara gods.

Mer av Michael Gustaf Anckarsvärd i våra samlingar finner du i digitala kopior i Alvin: Michael Gustaf Anckarsvärd.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Porträtt skapade av Lars Jakob von Röök

Föremål 313 av 400: Bild av skånsk kvinna från 1800-talet.

Konstnären och arkitekten Lars Jakob von Röök (1778-1867) var från 1830 till 1850 kamrer på det som senare blev Nationalmuseet. Där och på andra institutioner finns han representerad med sina målningar, ofta med motiv från Italien.

Bland hans bilder, teckningar och skisser på biblioteket finner vi främst landskap, men här finns även avbildningar av personer, som en kvinna från Skåne och skissen av en äldre dam med en käpp i händerna.

äldre sittande kvinna med huckle på huvudet och en käpp i händerna
En äldre kvinna har blivit avtecknad i ett utkast av von Röök.

Här på universitetsbiblioteket finns även ett självporträtt tecknat i tusch, där von Röök sitter i sin ateljé i Bologna. Genom fönstret ser vi en ljus kyrka i medelhavssolen.

en man sitterr och målar vid ett staffli framför ett fönster, genom vilket skymtar en italiensk kyrka

För fler teckningar och målningar ur bibliotekets samlingar ser du i digital form i Alvin: Lars Jakob von Röök.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Dagboksnoteringar från 5 juli 1847

Föremål 312 av 400:
Dagboksnoteringar av Anders Cederström från 1800-talets mitt

Att läsa någons efterlämnade dagboksanteckningar är att komma personen nära inpå livet. Även kortfattade notiser säger något om hur vardag och speciella händelser kunde se ut.

I våra handskriftssamlingar finns ett antal dagböcker från tiden 1839-1855, som inlämnats som gåva till biblioteket. Donatorn har angett att dessa dagböcker skrivits av riksdagsmannen Anders Cederström (1805-1885), boende på herrgården Beatelund på Ingarö.

svårläst handskriven text på ett vitt ark
Dagboksanteckningar för perioden 2 till 8 juli 1847, den allra sista sidan i just denna volym.

Noteringen för dagens datum, den 5 juli, visar oss att någon ”målade i rummen” och att linet bearbetades. Kanske det inte var just Cederström personligen som gjorde själva arbetet, men han översåg nog detta som varande godsägare på Beatelund.

Denna och andra dagböcker samt annat efterlämnat material efter Anders Cederström finner du förtecknat samt i digitala kopior i Alvin: Anders Cederström – Dagböcker med mera.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Underhållning för badgäster anno 1899

Föremål 310 av 400:
Affisch för sommarfestligheter vid Nybro Badanstalt 1899

Midsommar har just passerat, men än är sommaren lång! Redan 1899 visste turistnäringen hur svenskar ville roa sig under ledigheterna. På denna affisch, som gör reklam för nöjen ”till förmån för medellösa badgäster” utlovas underhållning som delvis nog står sig än idag.

Spel och dobbel i form av tombola, dans, mat i form av buffé och godis samt mycket att se i menageri och panoptikon. Vilka de vilda och blodtörstiga djuren i menageriet kan vara får vi inte läsa, men eftersom de är inhemska rör det sig nog inte om några farligare varianter.

Att hela kalaset endast kostar 10 öre får väl ses som ett rent fynd för en helkväll?

En grön affisch med en stor mängd liten text tryckt i svart

Affischen kan du se och ladda ned i högupplöst version: Sommar-Festen vid Nybro Badanstalt

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Badsäsongen är här

Föremål 307 av 400:
Karta över badorter i Norden

När det är som hetast under sommaren, tycker jag att begreppet kallvattenkur låter mycket frestande. Tidskriften Sommarlif vid bad och brunnsorter i Norden utkom 1892-1899, och här kan vi se vart folk kunde åka för att dricka brunn eller ta ett bad. På baksidan av varje nummer finns nämligen en karta där du ser var havsbad, brunnar, sanatorier och kallvattenkurer fanns vid sekelskiftet 1900. Kanske kan det ge inspiration till vart du kan ta vägen när värmen slår till i sommar?

karta över delar av Norden med markeringar för badorter

Du ser en högupplöst version av kartan och tidskriftens omslag här: Omslag och karta

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

En mycket lustig visa, om en gumma som besegrar en tjur

Föremål 302 av 400:
Ett skillingtryck från 1828 med en lustig visa om en gammal gumma som besegrar en tjur

Nu finns de flesta av våra skillingtryck här på Uppsala universitetsbibliotek sökbara och beskrivna i Alvin. Med anledning av detta kan vi fira med att ta en närmare titt på ett sådant skillingtryck. Detta är ett litet tunt häfte, som såldes billigt – därav namnet skillingtryck – på marknader och i andra sammanhang. Som synes finns här endast text till visa, inga noter, utan oftast angavs bara vilken melodi som texten skulle sjungas till i häftet, såsom synes här på titelbladet till ”En mycket lustig wisa, om en gammal kärring, som oförmodeligen råkade i kamp med en stor tjur…”

titelsidan på trycket med bilden av kvinnan och kon längst ned

Hela framsidan är som en reklampelare för trycket – här framgår vad visan handlar om, att den är lustig och vilken melodi den sjungas till. Dessutom är den illustrerad med den gamla gumman och tjuren ifråga. Trycket kommer från Malmö och trycktes i Berlingska boktryckeriet år 1828.

Just detta skillingtryck har signum: Sv. Sv. Litt. Folkvisor Kaps. 1827-1829
Här finner du skillingtrycken beskrivna i databasen Alvin: Skillingtryck i Uppsala universitetsbibliotek.

tre skillingtryck ligger överst i var sin hög, det syns att de är gamla och slitna

Över 5200 skillingtryck från Uppsala universitetsbibliotek är nu sökbara i Alvin.

Text och bild: Helena Backman

 

« Äldre inlägg Nyare inlägg »