400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: bevarande

Lossnade medeltida bokbandsdelar

Föremål 261 av 400:
Lossade remmar från medeltida handskrift

När det gäller våra specialsamlingar är det inte bara innehållet i en bok eller text som är viktig. Material som använts som underlag och skrift, liksom eventuell inbindning och utsmyckning är också viktiga. Dessa kan ge oss ledtrådar till vad materialet har för ursprung i tid och rum, och hur vägen in i våra samlingar sett ut där andra spår inte riktigt räcker till.

ljusbruna läderremmar på ett kuvert som ligger på en röd bakgrund

Så när exempelvis delar av ett bokband från en handskrift trillat av, och det inte finns tid att konservera det, vad har man då gjort? Eftersom vi befinner oss på ett bibliotek där vi vill ha ordning på saker och ting, så har sådant hamnat i en låda med uppmärkning var delen kommer ifrån. Här finner vi någon typ av remmar som lossnat från en medeltida handskrift med signum C 428. Handskriften med denna uppställning innehåller Ordinarius Lincopensis från 1400-talet, en bok som innehåller föreskrifter för hur gudstjänsten skulle firas i Linköpings stift vid tiden.

etikett från låda som med texten Spännen, remmar o.d. från handskrifter

Lådan med dessa kuvert är tydligt uppmärkt och förvaras i samma magasin där de  medeltida handskrifterna finns.

Text och bild: Helena Backman

Ett svårhanterligt släktträd

Föremål 73 av 400:
Stort hoprullat släktträd över folkungar förr och nu

I handskriftssamlingarna finns en del material som inte är så lätt att hantera på egen hand. I en stor kapsel för rullar förvaras sju hoprullade handskrivna släktträd, vissa i fragmentariskt skick, uppfodrade på tjockare papper.

två anställda öppnar en sort kapsel för rullar

Med flera personers hjälp kan dessa släktträd rullas ut i Kart- och bildläsesalen, där det finns bord stort nog att titta på materialet. Med hjälp av tyngder kan man få rullarna att ligga någorlunda plana för läsning.

ett utrullat släktträd ligger utbrett på ett bord, med tre personer omkring bordet

En av dessa rullar är ett släktträd över personer in i modern tid med efternamnet Unge, vilka man kan följa bakåt i tiden. Överskriften visar att de härleds från folkungarnas släkt. En annan rulle börjar underifrån, med den sägesomspunne Folke Filbyter och Bertrunda, som enligt en källa på 1400-talet skulle ha levt under det sena 1000-talet och varit ursprunget till bland annat folkungarna. Om Folke och Bertrunda verkligen funnits på riktigt är dock osäkert.

närbild på inskrifterna om Folke Filbyter med fru

Men här finns även många korta historier om andra personer i släktträdet, både kvinnor och män, som på olika sätt utmärkt sig, som här en Helena på 1100-talet, en kvinna som lyfts fram för sin tapperhet.

inskrifter om en Johan och en Helena på 1100-talet

Sådant här material är intressant att titta på, även om det kanske säger mer om den historiesyn som rådde vid den tid då det tillkom än ger några verkliga, historiska fakta.

Text och bild: Helena Backman

Tecknade serier på Uppsala universitetsbibliotek

Föremål 21 av 400
Dragkapsel till serietidningar

Serietidningar har oftast varit tunna och med ostadiga omslag, vilket gör att de lätt vikts, böjs och blir missformade om man bara ställer dem rakt upp och ned på en hylla eller stoppar ned dem i en halvfull tidskriftssamlare. Eftersom man på de stora forskningsbiblioteken ständigt tänker på långsiktigt bevarande, har dragkapseln varit en trotjänare. Mellan två kartongskivor sammanhållna med bomullsband har man kunnat skydda broschyrer och andra tryck utan fasta pärmar. Att man enkelt kan anpassa en sådan kapsel efter hur stor bunt med tryck som man vill förvara mellan skivorna gör den flexibel och skyddar trycken.

Men man har förr om åren ofta använt kartong som inte riktigt lämpat sig för detta ändamål, och man har därför alltmer övergått till samlare och kartonger av syrafri kartong istället. Men på biblioteket finns ändå ett oräkneligt antal dragkapslar i bruk idag, och lånar du fram en serietidning från mitten av 1900-talet, så kommer den ofta från just en sådan.

I just denna dragkapsel ligger serietidningen  Putz und Patz, den tyska versionen av den svenska serietidningen Tuff och tuss och deras vänner, som kom ut på Serieförlaget från 1953. Ansvarig utgivare var Gösta Knutsson, mest känd för böckerna om Pelle Svanslös.

Tuff och tuss är en av de tecknade serier som kan ni se i den serieutställning som öppnar den 10 september kl.  14 i utställningshallen på Carolina Rediviva. Välkommen hit till KABOOM!! Tecknade serier – kul, kult eller kultur? Ur samlingarna på Uppsala universitetsbibliotek. Utställningen pågår fram till den 4 januari 2017.

foto av utställningssalen på carolina rediviva där serietidningar skymtar i väggmontrar

Text: Helena Backman
Bild från utställningen: Magnus Hjalmarsson