400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: botanik

Botaniska verk från Japan

Föremål 125 av 400:
Botaniska verk av Ihē  Itō, tryckta i Edo under tidigt 1700-tal.

närbild på titel på japanska

Två titlar av Ihē Itō, Jikinshō  samt Kōeki jikinshō, tryckta i Edo i Japan mellan 1710 och 1733, utgör delar av hans botaniska verk. Ihē Itō var verksam redan under 1600-talet. Titlarna kan översättas till svenska ungefär som ”Herbarium” och respektive ”Herbarium av stort värde”. Böckerna är tryckta på tunt rispapper och bundet på typiskt östasiatiskt sätt i flera delar. Just dessa exemplar skänktes till Linnélärjungen Carl Peter Thunberg under hans vistelse i Japan 1776. Till största delen innehåller dessa böcker mängder av träsnitt avbildande asiatiska växter, naturligtvis av stort värde för botaniker här i Europa. Idag finns dessa på Uppsala universitetsbibliotek.

uppslag med två växter i träsnitt

Böckerna innehåller inte bara avbildningar av rena växter, efter levande eller torkade förlagor. Här förekommer på bilderna ibland även korgar och andra behållare, vilka vilka visar oss hur man odlat och tagit hand om dessa. En orkidé i sin hängande korg får illustrera detta.

träsnitt av en orkidé i en korg

Inom kort kommer dessa verk finnas digitaliserade i sin helhet i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv
Båda titlarna har hyllsignum: Bot. Floror Asien [Ito]

Text och bild: Helena Backman

Kinesisk medicin i vacker handskrift

Föremål 79 av 400:
Bok i kinesisk medicin i ord och bild

Vi fortsätter vår utblick mot Kina även i detta blogginlägg. En imponerande herre gnagande på en växtstjälk pryder titelsidan i detta handskrivna verk. Mannen lär vara en gestaltning av den kinesiska medicinens mytologiske upphovsman.

År 1847 donerades denna vackra handskrift till Uppsala universitetsbibliotek. Boken beskrivs som innehållande zoologi och botanik, men en forskare från Kina inom ämnet kan bekräfta att detta är en bok om medicinalörter och andra medicinska råvaror i form av insekter, mineraler och annat. Hur gammal den är vet vi inte idag.

närbild på främre pärmen, klädd i tyg samt med etikett

Pärmen är klädd med vävt tyg, och försättsbladet är även detta i textil. Den har i Sverige fått en påklistrad etikett i rött skinn med en konstruerad titel i guld: ”Chinesisk botanik och zoologie.”

bilder på växter med kinesisk text

I bild med förklarande texter presenteras örter med medicinska egenskaper. För varje råvara presenteras hur den ska tillredas och vilka krämpor den kan bota eller lindra.

närbild på rosa krokodilliknande ödla eller liknande djur

Här finns även insekter och andra djur med botande egenskaper, och hur dessa insekter ska intas eller appliceras för bästa effekt. Ovan kan ses en liten svårdefinierad figur, kanske en krokodil eller salamander?

Detta stora verk innehåller mängder av fantastiska bilder vilka hållit sig klara i sina färger.  Motiven kan säkert användas i många andra sammanhang än i den örtmedicinska litteraturen.

Text och bild: Helena Backman

Carl Peter Thunberg på japanska

Föremål 19 av 400
Japanskt verk baserad på Thunbergs japanska flora

En av Carl von Linnés lärjungar var Carl Peter Thunberg (1743-1828). Han fick tillfälle att åta sig uppdraget att samla växter och frön i nederländska kolonierna och Japan, för att skicka dessa till holländska botaniska trädgårdar. Eftersom endast holländare var tillåtna att besöka Japan vid denna tid – och då främst den lilla ön Deshima utanför Nagasaki – fick han först tillbringa tre år i Sydafrika, för att där lära sig nederländska tillräckligt bra för att kunna passera som holländare. Under 18 månader 1775-1776 verkade han sedan som kirurg för den nederländska handelskolonin på Deshima, varifrån han endast med svårighet kunde skaffa sig prover på den japanska växtligheten. Under en resa till den japanske shogunens palats i Edo fick han möjlighet att samla på sig ett större antal prover.

Baserad på de växter som han lyckades samla under sin tid i Japan, utgav han Flora Iaponica, tryckt i Leipzig 1784. Keisuke Itō  (1803-1901) översatte senare Thunbergs arbete till japanska, och floran fick ligga till grund för Itō s första bok Taisei honzō  meiso som utgavs 1829, samma dag som han fyllde 27 år.  Ett exemplar av denna bok tillhör  Wallersamlingarna på universitetsbiblioteket.

latinjapanska2

Boken är inbunden på japanskt sätt i tre delar i en gemensam kassett. Här återfinns latinska, kinesiska och japanska växtnamn parallellt. Några få illustrationer på växter har blivit vackert kolorerade, exempelvis en förklaring till sexualsystemet. Ett porträtt på Carl Peter Thunberg är synbart kopierat efter västerländsk förlaga.

thunbergs graverade porträtt

Fler spår efter Thunberg finns i universitetsbibliotekets samlingar, såsom böcker som tillhört honom, brev i Wallersamlingarna samt Thunbergs eget omfattande efterlämnade arkiv. Du finner en del  av detta material i Alvin – portal för kulturarvssamlingar, exempelvis  de fyra kartor som Thunberg lyckades få med sig från Japan.

Mer om Carl Peter Thunberg, hans resor och forskargärning finns att läsa i:
Skuncke, Marie-Christine, Carl Peter Thunberg : botanist and physician : career-building across the oceans in the eighteenth century, Uppsala, 2014.

Text och bild: Helena Backman

 

Konservering av ett herbarium

Föremål 8 av 400
Bundet herbarium från Leufstasamlingen.

Konservatorstuderande Juliette Berli från Institut National du Patrimoine har gjort många insatser för våra samlingar under sin praktik på Uppsala universitetsbibliotek. Ett av hennes egna favorituppdrag har varit att konservera ett bundet herbarium som kommer från De Geers bibliotek på Leufsta bruk, en volym som nu förvaras på Carolina Rediviva. Herbariet har ägts av Nils Gyldenstolpe (1642-1709) och bär hans exlibris. Det har troligen kommit till Leufsta genom Charles De Geers (1747-1805) dotter Vilhelminas make Carl Edvard Gyldenstolpe, som var herbarieägarens barnbarnsbarn. Växterna kan alltså vara från sent 1600-tal eller tiden kring sekelskiftet 1700.

en hand med en pincett lägger ett skadat blad till rätt på ett herbariesida.

Det pressade och torkade växtmaterialet har blivit alltmer sprött genom åren, och det lim som det en gång fixerades med har torkat. Detta gör att växterna släppt från sitt underlag och med tiden kommer smulas sönder, om inte en konservator rycker in. Med hjälp av pincett och andra verktyg har Juliette Berli genomfört ett tidskrävande och noggrant arbete med att återigen fixera växtmaterialet med lim, och i möjligaste mål reparera redan uppkomna skador.

en tunn plastfilm med lim ligger under ett löst växtblad för att fästa limmet på baksidan av växtbladet

När växtdelarna blivit fastlimmade, läggs de i press tills limmet torkat, för att hålla ytterligare ett antal hundra år in i framtiden.

herbariet ligger uppslaget i en bokvagga, och växter på ett blad ligger i press under små runda tyngder

Man inser lätt att konserveringsarbete är ett riktigt hantverk som kräver en säker hand. Med relativt enkla verktyg har Juliette utfört ett mycket noggrant arbete.

på ett arbetsbord ligger Juliettes verktyg, em fuktad trasa, pincett, sax, papperslappar och ett redskap i metall att lyfta växtdelar med

Vissa av de pressade växterna har behållit sina färger trots sin ålder. De har ju legat skyddade mot ljus i sin inbundna volym. Nu ligger hela herbariet i en kapsel av syrafri kartong som ytterligare skydd.

Juliette Berli med ett uppslag i herbariet med en rosa och en blå blomma

Herbariet har placering: Leufsta MS 70.

Text: Helena Backman
Bild: Juliette Berli och Helena Backman

Tidigare har vi i bloggen kunnat läsa om Juliettes arbete med att konservera en Litauenkarta från 1613.