400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: byggnader

Ceremoniell murslev

Föremål 336 av 400: Försilvrad murslev, använd av Karl XIV Johan vid Carolina-byggnadens grundläggande

Den 19 oktober 1819 lades – den symboliska – grundstenen för byggandet av Carolina-byggnaden uppe på Uppsalaåsen, ett stenkast från både domkyrkan och slottet, med utsikt över Uppsala och dess omgivningar.

Karl XIV Johan var den person som enligt samtida källor pekade ut platsen för uppförandet av Carolina-byggnaden, och den som formellt fick godkänna planritningarna. Så när första grundstenen skulle läggas under högtidliga former, var det även han som höll i den för tillfället tillverkade mursleven för att symboliskt lägga den första stenen för bygget.

i en monter ligger musrsleven och hammaren bredvid en vit modell i plast av Carolina-byggnaden, i bakgrunden planritnignarna från 1819

Sedan dess har Uppsala vuxit både till yta och invånarantal. Byggnaden, som från början låg lite vid sidan av stadens centrum, har nu alltmer hamnat i händelsernas mitt. Idag ligger Carolina Rediviva mitt emellan Universitetshuset, några decennier yngre än Carolina, och det nyuppförda Segerstedt-huset, alltså i hjärtat av det akademiska Uppsala.

Läs mer om hur det gick till då Karl XIV Johan lade grundstenen till Carolina-byggnaden.

Text och bild: Helena Backman

Handtecknade ritningar över Uppsala slott

Föremål 127 av 400:
Ritningar i plan och profil av Uppsala slott från mitten av 1600-talet.

En volym med sjutton uppslag med handtecknade ritningar och planer över Uppsala slott visar oss hur detta såg ut före den stora stadsbranden 1702, då slottet förstördes . Först vid mitten av 1700-talet byggdes det åter upp under Carl Hårlemans ledning, och fick ett utseende som ligger till grund för hur slottet ser ut idag. Dessa ritningar utfördes på anmodan av Olof Rudbeck d.ä. (1630-1702) någon gång runt mitten av 1600-talet.

plan över området med slottet och dess trädgårdar

Grundritning på Uppsala slott med trädgården

Särskilt iögonfallande är lösningen med att göra torn och andra detaljer uppvikbara för att hålla ritningarna så kompakta som möjligt. Man får in mycket mer information på liten yta och på de enskilda uppslagen i volymen. Bilderna ser ju också  mer tredimensionella ut med denna popup-effekt.

detalj av en ritning med utvikbara flikar som visar förlängning av byggnader och torn

Ritningar från alla vinklar över byggnader som hör till slottet, exempelvis en badstuga.

Här finns även bland mycket annat en avbildad köksbyggnad, som revs långt före stadsbranden. Detta visar att denna dokumentation hade varit av stor betydelse för senare tider för att se slottet och dess sammanhörande byggnaders historia, även om slottet aldrig blivit skadad i stadsbranden och behållit sin ursprungliga stil och form.

detalj som visar på en låg byggnad utanför slottet

Gammalt kök som är nedrivet

Handskriften har signum: S 144.
Hela denna volym kan ses i sin helhet genom Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Ritningar av Uppsala slott.

Text och bild: Helena Backman