400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: exlibris

Vacker inbindning för bok i boksamlares ägo

robert hoes exlibris, en liten etikett i rött skinn med en guldpressad vapenskäld i vilken står texten Ex libris Robert Hoe
4 mars, 2020 / / Inga kommentarer

Föremål 386 av 400:
Vacker inbindning av tryck utfört av Bodoni för den amerikanske samlaren Robert Hoe III

Tryck utförda av den italienske typografen, förläggaren och tryckaren Giambattista Bodoni (1740-1813) har alltid stått högt i kurs hos samlare världen över.

Så lämpligt då att detta Bodonitryck, ett exemplar av Anakreontos tēioy melē tryckt i Parma 1784, hamnade hos den amerikanske boksamlaren och fabrikanten av tryckpressar Robert Hoe III (1839-1909). Robert Hoe var en av grundarna till det kända bibliofilsällskapet the Grolier Club, och hans samlingar spriddes på boksauktioner 1911-1912, varpå detta exemplar tagit vägen till vår Bodonisamling på universitetsbiblioteket.

en röd bok stående på högkant, vilket visar guldtryckt dekor utmed pärmens kanter samt utmed hela ryggen

Det är högst sannolikt Robert Hoe själv som låtit binda in denna bok i detta röda skinnband med guldtryck i en stil som skulle imitera ett äldre bokband. Hans exlibris finns inklistrat på insidan av volymen, även detta guldpressat på rött skinn, ett exlibris värdigt en riktig bibliofil.

Boken har signum: Bodoni 643

Text och bild: Helena Backman

Vackert silhuettklipp i bok

vitt pappersklipp mot röd bakgrund
4 november, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 343 av 400:
En vacker silhuettklippning inklistrad på insidan av en 1700-talsbok

Tillsammans med ett exlibris tillhörande den tidigare överbibliotekarien vid Uppsala universitetsbibliotek Johan Henrik Schröder (1791-1857) finner vi på vänstra pärmens insida ett inklistrat silhuettklipp i vitt papper, som framträder med alla sina detaljer mot en bakgrund av rött siden.

insidan av pärmen är klädd med rött papper, varpå är klistrad en vitt silhuettklippning

Boken har något av ett bröllops- eller kärlekstema med sina amoriner runt något som ser ut som ett altare med ett hjärta på, däröver ett ankare som kan symbolisera lojalitet och trohet, turturduvor med hjärtan i näbben, och allt krönt av en krona lyft av två fåglar. Detta passar även bra med innehållet i boken, Konung Gustaf Adolphs och fröken Ebba Brahes märckwärdiga kärleks-handel, tryckt i Stockholm 1753.

Om detta silhuettklipp tillkommit under Schröders tid vet vi inte. Idag finns denna volym i vår boksamling bestående av svenska rariteter, det vill säga sällsynta tryckta böcker, under signum: Sv. Rar. 10:313.

Schröders exlibris i närbild - hans namnteckning på en pappersetikett

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Bodonitryck med flera exlibris

en bok bunden i ett blått skinnband liggande på ett bord
29 januari, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 271 av 400:
Bodonitryck med flera exlibris

Stolta ägare har genom tiderna märkt sina böcker på olika sätt. Just tryck från Giambattista Bodonis verksamhet i Parma på 1700-talet är välkända bland boksamlare på grund av det vackra utförandet. Böckerna från detta tryckeri är därför populära som samlarobjekt. Att ett av trycken, ett exemplar av Anakreontos Tēiou Melē …, tryckt 1791, i universitetsbibliotekets Bodonisamling varit en kär ägodel i flera samlingar framgår av de exlibris som klistrats in på försättsbladen.

ett uppslag med två inklistrade exlibris

På insidan av pärmen och på bladet invid hittar vi exlibris tillhörande Stewart of Glassertoun samt ett annat för L. Leveson Douglas Stewart Glenogil.

ett uppslag med två inklistrade exlibris

På nästa uppslag finner vi ett oidentifierat exlibris samt exlibris för Stephani D. Winkworthii.

erik kempes exlibris

Det exlibris som sitter närmast titelbladet tillhör den donator som skänkt sin samling Bodonitryck till universitetsbiblioteket år 1959, Erik Kempe. Stilen på exlibris genom tiderna vittnar om hur stilideal ändrats genom tiderna. Beundran för Bodonis vackra tryck är dock konstant.

Text och bild: Helena Backman

bokens titelsida

Blindstämpel för universitetsbibliotekets böcker

sigillstämpel stående på ett bord
7 juni, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 205 av 400:
Blindstämpel för Uppsala universitetsbibliotek

Den vanligaste formen av märkning i Uppsala universitetsbiblioteks böcker är vår blå bläckstämpel i olika format, vilken kan ses även i våra allra mest moderna tryckta böcker, på titelsidan och längst bak i boken. Men det finns även andra sätt att göra ägandet tydligt.

närbild på reliefstämplen

Med hjälp av en blindstämpel kan du sätta din stämpel i relief på bokbladen. En sådan kan användas när det gäller extra fina konstböcker eller liknande, där du inte vill att stämpeln blir lika iögonfallande. En sådan stämpel är dock minst lika beständig och outplånlig som bläckstämplar.

hela stämpeln på ett bord

Text och bild: Helena Backman

Tryckt exlibris efter Friedrich Roth-Scholtz

närbild på kopparstick med ett liggande lejon
31 maj, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 203 av 400:
Tryckaren Friedrich Roth-Scholtzs graverade exlibris i bok om mineraler

kopparstick med en vapenskälc och under ett liggande lejon

I de böcker som köpts i andra hand till Charles De Geers bibliotek på Lövstabruk hittar vi olika former av ägarmarkeringar i böckerna. En speciellt vacker sådan har den tyske tryckaren och förläggaren i Nürnberg Friedrich Roth-Scholtz (1687–1736) låtit trycka direkt på baksidan av titelbladet i en bok om mineraler. Detta exlibris visar hans vapen och frasen ”Ex Bibliotheca Friederici Roth-Scholtzii.” Denna stolta ägarmarkering är alltså tryckt direkt på boksidan med hjälp av en press för kopparstick, och återfinns i fler böcker som en gång har tillhört Roth-Scholtz. Böckerna har nu spridits i olika samlingar i Europa och USA. Under detta exlibris har Roth-Scholtz låtit trycka en vinjett med ett lejon och mottot: ”Torpore, nescit firmo men robore nixa”.

Att återfinna en bok om mineraler i bruksägaren Charles De Geers bibliotek är inte överraskande. Boken är Dissertazione epistolare del fosforo minerale ò sia della pietra illuminabile Bolognese … av Luigi Ferdinando Marsili (1658-1730), tryckt i utökad upplaga i Leipzig 1702, med parallelltext på latin.

bokstaven M som initial med en man som hackar på en sten i bakgrunden

I själva boken finns också andra vackra illustrationer i koppar- eller metallstick, jämte vinjetter och initialer.

Text och bild: Helena Backman

en liten graverad vas med växtslingror

Själens läkehus

stämpel för pärmexlibris liggande på ett bord
26 juni, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 104 av 400:
Stämpel till universitetsbibliotekets pärmexlibris

Från 1710 och ungefär hundra år framåt användes detta speciella pärmexlibris vid inbindningen av universitetsbibliotekets böcker, eller som stämpel utanpå ett redan befintligt bokband. Detta exlibris utgörs av ett spegelmonogram med bokstäverna BV, vilket utläses som Bibliotheca Upsaliensis (egentligen Vpsaliensis), det vill säga Uppsala universitetsbibliotek.

fyra stämplar i olika storlek, två nya och två gamla, liggande på ett bord

Över monogrammet finns orden IATΡEION ΨΥΧHΣ (iatreion psyches), ett citat från Diodorus Siculus (56–36 f.Kr.). Detta brukar översättas som ”Själens läkehus” och anspelar på bibliotekets helande roll för människan.

den nytillverkade stämplen hållen mellan en tumme och ett pekfinger

Två gamla stämplar är utnötta genom flitig användning och två nya i samma format har tillverkats – på metallens lyster ser man skillnaden på långt håll. Idag används inte dessa stämplar lika flitigt, men i riktigt fina sammanhang är det bra att de finns till hands, exempelvis då biblioteket behöver en ny gästbok framöver.

Läs mer om detta exlibris på bibliotekets webbplats: Själens läkehus

Text och bild: Helena Backman

Lacksigill som bokägarmärke

detalj av ett titelblad med rött lacksigill och en namnteckning
13 september, 2016 / / Inga kommentarer

Föremål 22 av 400
Lacksigill som bokägarmärke

Inte så sällan stöter man i äldre böcker på lacksigill i rött eller svart som en markering av en tidigare bokägare. Det brukar då oftast vara stämplat på titelbladet eller på insidan av den främre pärmen i boken. I denna bok är det en A. Horn som satt sitt lacksigill jämte sin namnteckning på titelbladet. Kanske rör det sig om Arvid Horns son Adam?  Horns släktvapen  har här fått funktionen av ett exlibris.

ett rött lacksigill i närbild

Den lilla boken om 40 sidor i oktavformat som fått detta lacksigill på titelbladet innehåller Försök, angående nyttan för twin- och lung-sjukt folk, af någon tids wistande i fä-hus. Boken är författad av en engelsk läkare vid namn Read, översatt till svenska via franska av ”en hel wälmenande swensk”, och tryckt i Stockholm år 1768. Bakom denna välmenande svensk gömmer sig  två personer, kirurgen och obstetrikern Herman Schützercrantz (1713-1802) samt översättaren Magnus Orrelius (1717-1794).

Enligt denna skrift ska det göra gott för lungsjuka att vistas samman med boskap, och andas samma luft som de, för att återfå hälsan. Inte bara djurens utandningslufts beskaffenhet, utan även värmen och stillheten i ett fähus ska enligt denna bok ha en gynnsam inverkan vid tuberkulos och liknande sjukdomar.

bild på hela titelbladet

Denna lilla bok ingår i den Westinska boksamlingen, en av specialsamlingarna på Uppsala universitetsbibliotek.

Text och bild: Helena Backman