400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: gruvkartor

En guldgruva i samlingarna

Föremål 191 av 400:
Karta över guldgruvan i Ädelfors, ur franskt verk från 1776.

Under sin resa till bruk och gruvor i Skandinavien 1766  kom den franske kemisten och metallurgen Gabriel Jars (1732-1769) till Ädelfors i Småland. I hans verk Voyages métallurgiques, tryckt i Lyon 1776, hittar vi beskrivningar över guldbrytningen och kartor över gruvgångarna utförda i kopparstick. Några av utrymmena i gruvan har fått namn efter svenska kungligheter, Ulrika Eleonora (utmärkt som F på kartan nedan) och Adolf Fredrik (utmärkt som L).

hel karta över gruvgångarna i genomskärning sett från sidan

Ädelfors guldgruva runt år 1766 i genomskärning

År 1737 hittade man guld i Gyafors i Småland, en ort som få fick byta namn till det mer talande namnet Ädelfors, som skulle signalera den värdefulla metallfyndigheten. Ädelfors guldgruva var sedan i bruk ända fram till 1889. Dessa planer ger oss en bild av hur det kan ha varit att arbeta nere i gruvan – långa stegar löper upp och ned i schakten. Det hårda arbetet har förmodligen skördat många offer genom tiderna.

plan över en gruvöppning ovanifrån

Plan över gruvöppningar från ovan

Än idag kan du vaska guld i Ädelfors, men inte längre gå ned i gruvans öppningar.

Text och bild: Helena Backman

 

Sala silvergruva år 1709

Föremål 74 av 400:
Flerskiktskarta från 1709 över Sala silvergruva

Under 1600- och 1700-talet avbildades gruvor i Sverige gärna genom skiktkartor. Detta är ett horisontellt karteringssätt där varje nivå (eller botten) i gruvan avbildas på ett ark och schakten mellan bottnarna utgörs av hål i arken.

detalj från ett kartblad där man ser en byggnad över jord som hör till gruvan

Ett mycket vackert exempel är denna flerskiktskarta över Sala silvergruva, som i 13 blad avbildar bottnar och schakt, upprättad år 1709 av Hans Johannes Ranie. Teckningarna är färglagda i akvarell, och visar inte bara gruvans utbredning, utan tar även upp en mängd detaljer kring byggnader och gruvhanteringen i stort.

detlaj från karta som visar de vanligaste redskapen man använde i gruvoprna, vilket är hinkar och olika hackor

Ranie tar oss även med ner i gruvan och berättar i bild och ord om de redskap gruvarbetarna använder. Här finns även mindre bilder där man ser gruvarbetarnas slit nere i gångarna. Vi kan nog idag inte tänka oss vilka förhållanden dessa arbetare levde och verkade under.

detalj som visar gruvarbetare som hackar i gruvan jämte en stor eld

Hela flerskikskartan finns att se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv, där du även kan zooma in på alla fina detaljer: Geometrisk afritningh uppå sillfwergrufwan widh Sahla…

Du kan även se arkivarie Mats Höglund bläddra igenom volymen i denna film i Facebook: Sala silvergruva 1709.

 

Text och bild: Helena Backman