400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: hästar

Hästkapplöpningar 1917

Föremål 255 av 400:
Paketerad bunt med program för travtävlingar från 1917

I magasinen på universitetsbiblioteket finns mängder av tryck som inte katalogiserats i detalj, utan har sorterats på sina respektive ämnesområden antingen årsvis eller på andra sätt, så att det ska vara lätt att leta efter. Här finns på avdelningen ”Sport” underavdelningen ”Kapplöpningssport” (det vill säga trav och galopp) och därunder avdelningen ”Tävlingar”. Här hittar vi buntar inslagna i brunt papper med program för travtävlingar som gick av stapeln för drygt 100 år sedan.

några travprogram ligger huller om buller på ett bord

Det är mycket tydligt då vi ser dessa program att många av dessa kapplöpningar var nära knutna till militären och därför hölls i garnisonsstäder. Ett blad som listar reglerna för kapplöpningar i Visby 24 juni 1917 skriver att ryttarna måste vara iförda antingen röd rock eller uniform.

ett blad som listar regler för deltagare i en tävling

Idag är trav och galopp en stor sport omgiven av mycket vadslagning och ekonomiska transaktioner. Kanske var det likadant förr, bara i en betydligt mindre skala.

Text och bild: Helena Backman

Hästar av kunglig hand

Föremål 161 av 400:
Teckningar av en elvaårig Gustav Adolf, sedermera Gustav IV Adolf

Just nu digitaliseras Universitetsbibliotekets samling av handteckningar. I dessa samlingar finns ett fyrtiotal teckningar utförda av Gustav IV Adolf (1778-1837) under hans tid som prins i elvaårsåldern. Några av dessa har hunnit digitaliseras och finns nu att se genom Alvin: Gustaf Adolfs ritningar : 40 skisser och teckningar

teckning av man till häst

På en av dessa finns en man till häst som antas föreställa hans far Gustav III till häst. På hästen finns namnen på dess kroppsdelar utsatta, såsom ”nosen”, ”manen” och ”foten”, så teckningen kan ha varit en del i någon undervisning. På ryttarens bröst står ”Hans nåd sjelf”, kanske är det alltså kungen i egen hög person.

teckning med fyra män till häst på ett fält

Även andra teckningar visar just hästen i bruk, främst i strid. Nog genomsyrades den unge prinsens fostran av tankar på krig och ledarskap. Man kan också tänka sig att en ung man var intresserad av snabba hästar, såsom unga män idag kan intressera sig för snabba bilar och motorcyklar.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Konstrytteri på cirkus

Föremål 149 av 400:
Affisch för föreställning för cirkusföreställning under ledning av Didier Gautier från 1838

Bland de cirkusaffischer som finns på universitetsbiblioteket hittar vi flera som marknadsför Didier Gautiers kringresande sällskap och deras föreställningar vid 1800-talets mitt. Affischernabetonar vid denna tid särskilt konstrytteri, även om det i text presenteras många andra begivenheter att titta på, såsom trampolinspringare och fyrverkare.

överstycke med affisch med texten Anfiteatro d Gautier

Att Gautier skulle ha pegaser och kentaurer i sin föreställning, som bilden antyder, är sannolikt ett rent marknadsföringsknep.

Mängden olika träsnitt på affischerna visar att Gautier var väl medveten om vikten av marknadsföring och att han använde sig av för den egna föreställningen framställda bilder för att dra publik.

Didier Gautier tillhörde en känd cirkusfamilj. Han föddes i Frankrike år 1792, son till Jean Baptiste Gautier, som turnerade Europa med sitt menageri. Under 1800-talets första decennium turnerade detta sällskap i Sverige med den första elefant som visats upp i landet. Detta orsakade ett tumult som fått namnet ”Elefantupproret”.  Familjen lämnade därefter Sverige för att dra vidare mot Danmark. År 1830 fick så sonen Didier Gautier tillstånd av den svenske kungen Karl XIV Johan att få komma till Sverige med sin familj och  sitt konstrytterisällskap. Efter sju år blev hans svensk medborgare, och verkade här intill sin död.

träsnitt på en man och en kvinna balanserar på var sin hästrygg och håller i varandra

En annan affisch visar ett par på hästryggar

Träsnitt visar balansakter till häst. Didier hade redan som liten fått uppträda som lindansare, akrobat och ryttare på sin faders cirkus. Han uppträdde även senare som konstridare i Sverige, men fick sluta med detta då han skadat sitt knä vid en olycka då han gick på lina – enligt egen utsago vid 89 års ålder. Han var verksam in i det sista.

träsnitt med man som balanserar på två andra män, medan han står på två hästryggar

Ytterligare en annan affisch visar akrobatik på hög nivå – även detta på hästryggen

Gautier avled i Gävle 1872, där han gästade staden med sitt kringresande menageri. Hans son Jean övertog verksamheten. Didier Gautier räknas idag som en betydande man i cirkuskonstens historia. De efterlevande släktingarna har fortsatt i samma spår, och många av dagens cirkusartister både i Europa och i Amerika kan räkna honom som anfader, exempelvis de i Sverige verksamma familjerna Rhodin och Houcke.

träsnitt med personer olika klädnader som utför balansakter till häst

Kan det vara Didier själv som avbildas mitt i en balansakt?

Hela affischen för uppträdet fredagen den 1 juni 1838 kan du se här nedan. Troligen har sällskapet låtit trycka upp mängder med affischer genom åren. En del av dem har hittat in hit till våra samlingar.

hela affischen med sina träsnitt

Text och bild: Helena Backman