400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: sekelskiftet 1900 (Sida 2 av 2)

Kataloger öfver menagerier A-Ö (efter ägare)

Föremål 274 av 400:
Dragkapsel med kataloger över menagerier och andra djurfenomen.

När kringresande sällskap kring seklets början visade upp sina mer eller mindre exotiska djur på orter i Sverige, lät de trycka upp programhäften eller hela förteckningar över de djur de hade i sina menagerier. I en dragkapsel i magasinen finns sådana häften från sekelskiftet 1900 och framåt. Synen på djur kan skifta i dessa tryck, från det mer cirkusartade till att åtminstone visa en fasad av att vilja sprida mer kunskap om djuren i sin naturliga miljö.

uppslag i häften med information om vilda djur

Här finns också en del tryck med anledning av tillfälliga fenomen, som braskande extrablad för tillfällen att se sådant som en nyfångad narval eller särdeles stora fiskar. I en tid före både radio och tv måste sådana här tillfällen bjudit på välkomna avbrott i vardagen.

ett par tryckta blad om fiskfenomen

Idag sprids bilder och filmer på märkliga havskreatur snabbt på nätet, till och med genom våra kvällstidningars webbsidor, vilket gör att vi blivit rätt så svåra att imponera när det gäller sådana här fenomen.

Text och bild: Helena Backman

en tryckt illustartion på en apa med hatt och fiol sittande på ett bord

Synen på djur har ändrats i Sverige idag och därmed djurskyddet. Djur får inte längre utnyttjas och plågas för att roa och dra in pengar till sina ägare.

Brännvinsdraken

Föremål 223 av 400:
Brännvinsdraken, litografi efter tysk förlaga runt sekelskiftet 1900

Brännvinsdraken fick stå som symbol för brännvinets fördärvliga inverkan enligt nykterhetsrörelsen under 1800- och 1900-talen. Bilden visar hur illa det kan gå vid överdrivet alkoholintag. Just denna brännvinsdrake är utgiven av E.J. Ekmans förlagsexpedition, Stockholm, någon gång ca 1890-ca 1920. Erik Jakob Ekman (1842-1915) var aktiv i Svenska Missionsförbundet och utgav på sitt privata förlag främst litteratur med frikyrkligt innehåll. Planschen hade dock utkommit tidigare än så.

planch med en trehövdad drake som får potatis inlassad i munnen och som tillverkar brännvin. i bakgrunden ser man hur folk dricker, blir alkoholiserade, galna och dör.

Den förste att publicera denna bild i Sverige var konstnären och grafikern Anders Lundquist (1803-1853), som utgav planschen Brännvinsdraken efter en tysk förebild 1842. Planschen blev ett led i nykterhetsrörelsens propaganda, och kom därför ut i många versioner in på 1900-talet. Senast användes motivet i förenklad version som utställningsaffisch när Nordiska museet hade en utställning för nykterhetslogerna IOGT-NTO:s gemensamma 100-årsjubileum år 1979.

Se affischen i högupplöst version, där du kan zooma in på alla dess detaljer: Brännvinsdraken

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Skulptören Ida Mattons fotografier

Föremål 137 av 400:
Fotografi av Ida Matton i arbete i ateljén i Paris kring sekelskiftet 1900

På ett fotografi från någon gång kring sekelskiftet 1900 ser vi den svenska skulptören Ida Matton (1863-1940) i arbete i ateljén på 233, Rue de Faubourg Saint-Honoré, i Paris. Konstverket som hon arbetar på är skulpturen ”Dolce far niente”. Efter studier i Stockholm hade hon fortsatt att studera i Paris, och blev kvar där som verksam konstnär under större delen av sitt liv. Förutom skulptur målade hon även landskap. 

Matton stående bredvid en skulptur av en flicka i naturlig storlek

Ida Matton i arbete med skulpturen Förgät mig ej, ca 1891

I universitetsbiblioteket finns brev och annat arkivmaterial som Matton lämnat efter sig. Här finns även de fotografier som hon hade i sin ägo, varav några återger henne i arbete.

Fotografierna finner du i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Bilder i Ida Mattons arkiv

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek genom Alvin

 

Nyare inlägg »