400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: Silverbibeln

Silverbibeln – ett världsminne på Uppsala universitetsbibliotek

Föremål 400 av 400:
Silverpärmarna till Codex argenteus, den främsta källan till det gotiska språket

Vi är framme vid det sista föremålet i denna kavalkad av föremål i och runt våra samlingar på Uppsala universitetsbibliotek. Ni är många som följt oss från start, och vi hoppas att ni nu fortsätter följa denna blogg, som kommer ledsaga er under bibliotekets jubileumsfirande under 2020 och 2021.

framsidan av pärmen med en naken dam som håller silverbibeln i ena handen, över henne ett par putti och en bevingad gestalt, samt Theoderik som sitter och skriver Silverbibeln på sin kammare
Silverpärmens framsida, utförd på uppdrag och donerad av
Magnus Gabriel De la Gardie 1669.

Silverbibeln drar som upptagen i UNESCO:s världsminnesregister en mängd turister till biblioteket varje år, och har därför ett eget rum i vår utställningssal på Carolina Rediviva. Handskriften har också en egen webbplats hos oss, där du kan läsa allt om denna handskrift och dess historia, betydelse och den forskning som skett omkring den under århundradena sedan 1669.

Välkomna att fira Uppsala universitetsbiblioteks första 400 år med oss! Vi ser fram emot nästa 400 år och vad dessa ska föra med sig för ett modernt universitetsbibliotek med stora fysiska kulturarvssamlingar och ett ännu större dagsaktuellt och digitalt utbud.

Text: Helena Backman
Bild: Magnus Hjalmarsson (genom Alvin)

Silverbibeln ställs ut igen

Föremål 308 av 400:
Silverbibeln, Codex argenteus, strax på plats i utställningssalen igen

Idag den 14 juni 2019 kl. 14:30 är det invigning av den nyrenoverade utställningssalen på Carolina Rediviva, dit du är hjärtligt välkommen. Med tal och musik öppnas portarna till den nya, efterlängtade utställningen.

I utställningssalen finner du Silverbibeln i eget litet rum, där du kan se exempel på dess purpurfärgade pergamentblad med text i guld och silver.

silverbibelns silverpärmar, i bakgrunden silverbibelns purpurfärgade blad
Silverbibeln med sina pärmar i den gamla utställningen

Silverbibeln, Codex argenteus, är vår kanske allra största skatt, eftersom den är den främsta källan till vad vi vet om det utdöda språket gotiska. Här kan du läsa mer om handskriften, dess historia och senare utgivningar av texten, samt bläddra i en digital kopia: Silverbibeln.

Magnus Gabriel De la Gardie skänkte Silverbibeln tillsammans med ytterligare skrifter till Uppsala universitet 1669. Eftersom det är 350-årsjubileum av denna donation i år, kommer du kunna se en mindre utställning just om dessa gåvor.

Hoppas se er på invigningen – kom annars förbi en annan dag och botanisera bland våra utställda skatter!

Text: Helena Backman
Bild: Magnus Hjalmarsson

Skåp med material efter Silverbibelutgåva

Föremål 28 av 400
Ett träskåp med efterlämnat arbetsmaterial från faksimilutgivningen av Silverbibeln

Bland bibliotekets handskrifter finns arkiverat arbetsmaterial som ligger bakom nu utgivna publikationer. Oftast ingår sådant i respektive författares efterlämnade papper, men det finns även sådant som bildar sina alldeles egna arkiv. I ett stort träskåp i ett av handskriftsmagasinen finns de fotografier med tillhörande dokumentation som ligger till grund för en faksimilutgåva av Universitetsbiblioteket mest kända handskrift, Silverbibeln.

en hög med fotografier ligger på en trähylla i det öppna skåpet

Professorn i kemi The Svedberg (1884-1971), nobelpristagare 1926, gjorde redan 1917 fotografiska experiment med blad från Silverbibeln, detta tillsammans med fil. lic. Ivar Nordlund. Genom olika fotografiska tekniker kunde tidigare svårtydda sidor läsas och avbildas. För detta fotografiska arbete inreddes en speciell fotostudio i källaren på Carolina Rediviva. Dessa experiment låg sedermera till grund för den faksimilutgåva av Silverbibeln som gavs ut i samband med Uppsala universitets 450-årsjubileum år 1927, och mer om denna och andra utgåvor läser du på  Silverbibelns egna webbplats.

ett par händer håller upp ett par handskrivna listor som legat i skåpet

Hur arbetet gick till mer i detalj kan man alltså få en känsla för när man ser det efterlämnade arbetsmaterialet. Idag lämnar liknande projekt inte lika många fysiska spår, då så mycket hanteras rent digitalt av våra kollegor på Digital Bild. Då behöver vi inte längre stora träskåp i magasinen för att kunna bevara efterlämnat arbetsmaterial.

ett stängt träskåp med en bokvagn framför

Text och bild: Helena Backman