400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: tryckerihistoria

Spelkort från 1500-talet funna i bokpärmar

Föremål 126 av 400:
Makulatur med spelkort från 1500-talet

Om man inte binder böcker i kraftiga träpärmar, behöver man någon form av fyllning i bindningen för att förstärka pärmarna. Oftast användes då träspån eller papper. Under tiden man tillverkade papper för hand, var detta en mycket dyr produkt. Till pärmfyllnad har man då ofta återanvänt papper som av någon anledning inte skulle sparas. Det kan exempelvis röra sig om gamla brev eller andra handlingar, eller makulatur från ett tryckeri, det vill säga tryck som av någon anledning inte kunde säljas. Bokbindare köpte ofta makulatur direkt av boktryckare.

När sådan makulatur kommer i dagen kan man hitta både det ena och det andra spännande materialet. När pärmen till boken Consilia sive responsa juris av Petrus Rebuffus, tryckt i  Venedig år 1588, av någon anledning undersöktes närmare under 1900-talet, tog man ur dess pärmar ut två ark med makulerade spelkort från  Hans Forsters verkstad i Wien. Forsters verksamhetstid inföll under senare delen av 1500-talet och hans namn och yrke, ”Forster Kartenmacher”, finns tydligt tryckt på arket.

ett helt ark med åtta spelkort, samt fyra avskurna

I stället för dagens hjärter, spader, klöver och ruter, har dessa spelkort symbolerna hjärta, bjällra, blad och ekollon, men är annars lika de spelkort vi använder idag. Baksidan har mönster av blommor i fält, ett mönster som lika gärna kunde ha använts på dagens spelkort.

detalj från baksidan med ett blommönster i fält

Spelkort av Hans Forster finns idag bevarade på British Library och sannolikt även på andra håll i samlingar i Europa.
De två arken på Uppsala universitetsbibliotek har signum Kulturhistoriska planscher Utl., Lek och spel

Du finner högupplösta bilder av båda makulaturarken i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Spelkort av Hans Forster

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Den första boken tryckt på svenska språket

Föremål 53 av 400:
Johas gerson bock aff dyäffwlsens frästilse, tryckt 1495.

Föremålet i årets första blogginlägg är något som också varit det första i sitt slag, nämligen den första tryckta boken på det svenska språket. Denna bok, med titeln Johas gerson bock aff dyäffwlsens frästilse trycktes av Johannes Smedh i Stockholm år 1495. Redan tidigare hade böcker på latin tryckts i Sverige, likaså ett enstaka på svenska, men detta var den första boken som även vände sig till en större, icke latinkunnig publik.

bild på bokens kolofon med uppgift om tryckare

Boken innehåller en text av Jean Gerson (1363-1429), ursprungligen skriven på latin i översättning av Ericus Nicolai. Trycket består av 26 blad, men ett första träsnitt i boken saknas och är ersatt med en handritad kopia.

den handritade kopian av det saknade träsnittet

Vad vi vet finns detta tryck endast bevarat här på Uppsala universitetsbibliotek. Här kan du se och läsa hela texten: Johas gerson bock aff dyäffwlsens frästilse

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek

Cihânnümâ av Kâtib Çelebi

Föremål 47 av 400:
Turkiskt tryck från 1144 muharram/juli 1732

İbrâhîm Müteferrika (1674-1745) grundade  det första ottomanska turkiska tryckeriet och förlaget i Turkiet. Tryckeriet startade sin verksamhet 1728, och publicerade sammanlagt 17 verk i 22 volymer under Müteferrikas överinseende. Biblioteket äger 16 av dessa 17 tryck, katalogiserade i Aurivillius, del 2 sid. 352-53.

uppslag ur boken med världskarta

Här ser vi den geografiska boken Cihânnümâ (ung. ”Världsboken”) av Kâtib Çelebi (1609-1657), tryckt 1144 muharram/juli 1732. I ett appendix till boken beskriver Müteferrika även den heliocentriska världsbilden, som därmed presenterades för första gången i det Ottomanska riket.

karta över stjärnhimlen

Karta över stjärnhimlen med en bild på det observatorium där uppgifterna till kartan insamlades

Europakartan ur boken

Handkolorerad Europakarta

Du hittar denna bok i vår lokala katalog: Kitab-ı Cihannüma li-Kâtip Çelebi

Text: Krister Östlund
Bild: Helena Backman

Aldustryck med korrigeringar

Föremål 6 av 400
Ett tryck av Aldus Manutius med hans egenhändiga korrigeringar

Aldus Manutius (född 1449 eller 1450, död 1515) är en av de mest kända boktryckarna genom tiderna. Han verkade som boktryckare i Venedig från 1490-talet fram till sin död 1515, och är känd för sina vackra boktryck, tryck i det mindre oktavformatet, introduceringen av semikolon på det sätt vi använder det idag, med mera. Boktryckarmärket i form av en delfin som slingrar sig runt ett ankare har återanvänts i modern tid. Hans utgivning bestod huvudsakligen av klassiska antika verk på latin och grekiska.

Aldus hade många anställda i sitt boktryckeri, men korrigeringar i tryckta böcker av hans egen hand förekommer, vilket visar på hans närhet till verksamheten. Bokhistorikern  Geri Della Rocca de Candal, Oxford University, har uppmärksammat oss på att det med största säkerhet är Aldus själv som här fyllt i en saknad rad i denna utgivning av Psaltaren på grekiska, Psaltērion, tryckt i rött och svart mellan 1496 och 1498.

Foto av övre delen av en boksida tryckt med grekiska bokstäver. Över översta raden finns en tillagd handskriven rad på grekiska.

Med anledning av 500-årsminnet av Aldus Manutius död anordnade Uppsala universitetsbibliotek hösten 2015 ett halvdagsseminarium och en utställning i vår tidskriftsläsesal på Carolina Rediviva. FD Erik Hamberg, bibliotekarie knuten till Kulturarvsavdelningen, höll där en presentation om Aldus som person och boktryckare och fd överbibliotekarien vid Uppsala universitetsbibliotek professor Ulf Göranson  talade om Aldus tryck i oktavformat. Till Göransons artikel finns även en tillagd förteckning över Aldustrycken i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar.  De båda uppskattade föredragen har nu kommit i tryck i tidskriften Biblis, med illustrationer ur böcker och tryck ur våra samlingar.

Hamberg, Erik, ”Aldus Manutius – renässansmänniska och boktryckare”, Biblis 2016(73), s. 3-6.
Göranson, Ulf, ”Aldus Manutius och oktaverna, den praktiska pocketboken”, Biblis 2016(73), s. 7-17.

Psaltērion har hyllsignum: Ink. 33.238

Text och bild: Helena Backman