400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Månad: september 2016

Uppsalamotiv av Elias Martin

Föremål 27 av 400
Akvarell med motiv från Uppsala av Elias Martin

Den välkände svenske konstnären Elias Martin (1739-1818) finns väl representerad i Uppsala Universitetsbibliotek. Som exempel finns här en vacker akvarell med den påskrivna titeln: ”Uppsala Domkyrkia, med Dombron, ifrån Quarnsidan”. Vilket år akvarellen är utförd är osäkert, men troligen efter 1780. Bilden ger ett livligt intryck med promenerande människor och hästekipage utmed Fyrisån. Domkyrkan dominerar stadsbilden, taket på anatomiska teatern skymtar i bakgrunden. Träkåkar med gräsbevuxna tak ger dock staden en annan prägel än idag.

En tuschlavering i samlingarna – även denna av Elias Martin – visar också Uppsala sett från samma håll. Andra personer står i förgrunden, ett litet barn på sin mors arm beundras. Båda bilderna ger en levande bild av livet i Uppsala före eller kring sekelskiftet 1800. Bilder som dessa ger oss kunskap Uppsala som det en gång såg ut innan fotografiets genombrott.

Domkyrkan med Hårlemanska tornhuvarna sedd från Fyrisåns östra sida.

Många fler teckningar och målningar av Elias Martin finns i våra bildsamlingar.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek, hämtade ur Alvin -portal för digitala samlingar

 

”Foglar lagda med fjedrar”

Föremål 26 av 400
Akvarell och collage med fjädrar ur Leufstasamlingen

Uppsala universitetsbibliotek äger sedan 1980-talet Leufstabibliotekets böcker och handskrifter. Värdefulla och ömtåliga verk har flyttats in till Carolina Rediviva av bevarandeskäl. Däribland finns 44 akvareller och collage med fjädrar. Bland dessa har just denna bild en alldeles speciell charm med sina små ungar i ett bo mellan sina båda föräldrar.

två gulbruna fåglar i ett målat träd tittar på ett bo med tre fågelungar mellan sig

På nära håll ser man hur äkta fågelfjädrar har fästs vid ett underlag målat på glättat papper och även utrustats med påklistrade ögon. Bilden ingår i en hel uppsättning bilder. Ett bevarat omslag anger 45 bilder, av dessa fanns 44 stycken kvar. Vissa av bilderna har nötts av tidens tand och förlorat sina ögon eller fler av fjädrarna, men de flesta är i ett imponerande skick. 30 blad har formatet ca 22 x 35 cm, 14 är större, ca 35 x 43 cm.

omslaget

Dessa bilder har ännu inte skannats in i Alvin – portal för kulturarvssamlingar, men innan de finns med där, kan de ses som arbetskopior genom Universitetsbibliotekets Flickr: Foglar lagda med fjedrar.

Text och bild: Helena Backman

Donerade handlingar i metallskrin

Föremål 25 av 400
Professor Sigurd Ribbings efterlämnade papper i metallskrin

Som bloggens föregående inlägg visat, kan arkiv ha lämnats in till universitetsbiblioteket i stora lårar, eller som idag vanligtvis i flyttkartonger. Men ibland kommer arkivhandlingar i mer behändiga behållare.

Ett metallskrin som lämnats in till handskriftssamlingarna av dödsboet efter häradshövdingen Gustaf Ribbing (1849-1942) bär den ingraverade texten ”Efterlämnade papper efter professor Sigurd Ribbing” över lockets handtag. Sigurd Ribbing (1816-1899) var professor i teoretisk filosofi i Uppsala 1850-1885. Vid sidan av filosofin ägnade han sig även åt politik som kommunalpolitiker och riksdagsman. Med denna koppling till Uppsala universitet är det naturligt att hans efterlämnade papper idag finns på universitetsbiblioteket.

Bilden visar det öppnade skrinert, där det ligger handskrivna papper från sent 1800-tal

I skrinet ligger bland annat föredragsanteckningar av Sigurd Ribbings hand från föreläsningar hållna av professor Erik Gustaf Geijer (1783-1847) i början av 1840-talet. Här finns även mer privata papper, bland annat brev, sorterade efter relationen till avsändaren. En särskild mapp har fått påskriften: ”Bref från universitetskamrater och enskilda vänner”. För den som är intresserad av att komma privatpersonen Sigurd Ribbing närmare, kanske en sådan här mapp har ett mer intressant innehåll än övrigt innehåll.

närbild på handskriven fras på en pappersmapp: bref från universitetskamrater och enskilda vänner

Text och bild: Helena Backman

 

 

Adresslapp på personarkiv i trälår

Föremål 24 av 400
Adresslapp på personarkiv i trälår från 1951

När arkiv kommit in till Uppsala universitetsbibliotek, har de levererats i koffertar, lådor, väskor eller vad annat man funnit lämpligt att frakta materialet i. Ett stort personarkiv skickades till universitetsbiblioteket 1951, och ankom till Carolina Rediviva den 18 september, i två stora trälårar. Adresslapparna sitter fortfarande kvar, och visar också att avsändaren ville att materialet skulle förbli oöppnat i 20 år.

en stor trälår, som står på en platta med hjul på

Detta kallas här för att materialet är spärrat, och betyder att ingen får titta på det innan denna tid löpt ut. Det är upp till inlämnaren att sätta detta villkor, och biblioteket – om vi tar emot materialet – att se till att villkoret efterlevs. I somliga fall kan inlämnaren ge sin tillåtelse att vissa personer får titta på materialet innan denna tidsfrist löpt ut, men biblioteket får inte göra några sådana undantag efter eget bevåg. De personer som donerat arkivmaterial hit kan alltså vara trygga med att ingen tar del av inlämnat material i förtid.

Men då tidsfristen löpt ut kan lådor och koffertar öppnas, och arkivarierna som arbetar vid Universitetsbiblioteket kan sätta igång med att förteckna innehållet, allteftersom det hinns med.

ett upplåst lås på en trälår

Text och bild: Helena Backman

Pärm till hyllningsadress från ett 300-årsjubileum

Föremål 23 av 400
Pärm till hyllningsadress från 1893

År 1893 firade Uppsala universitet 300-årsminnet av Uppsala möte 1593. Vid detta Uppsala möte återupprättades nämligen universitetet efter det att verksamheten legat nere sedan år 1515.

Detta 300-årsjubileum gav anledning till ett högtidligt firande, och ett fotografi från Universitetsparken visar något av detta, med studenter i procession mot Universitetshuset. Originaldokumentet från Uppsala möte 1593 bars fram utomhus på en kudde i samband med firandet – något som vi inte skulle göra idag av bevarandeskäl.

fotografi med studenter i procession runt gijgersstatyn i universitetsparken

Fotograf: Anders Larsson

Vid sådana här firanden var – och är ibland fortfarande – brukligt att överlämna hyllningsadresser institutioner emellan. Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland, idag Helsingfors universitet, överlämnade en tryckt hyllningsadress i en mycket vacker pärm, utförd av Weilin & Göös bokbinderi i Helsingfors.

Den blå pärmen i skinn har tryck i flera färger. Pärmens insidor är kläda med vitt siden och har vackra stämplar i guld och silver längst kanterna.

detalj av pärmens insida med vitt siden och tryck i guld och silver

Själva adressen, tryckt på papper, ger inte samma imponerade intryck, vilket gör att det i första hand är pärmen som drar till sig blickarna. Ett ljusblått silkessnöre som håller adressen på plats i sin pärm avslutas i ett par vackra tofsar, vilka hänger ut från den pappkassett som skyddar pärmen med dess innehåll vid förvaring.

två mångfärgade tofsar vilar på träunderlag

Firma Weilin & Göös, som utfört detta arbete, växte från att ha startat med förlagsverksamhet 1872 till att bli Finlands största tryckeri och bokbinderi. Idag är firman  uppköpt och är en del av det finska förlaget Sanoma.

Kanske Universitetsbibliotekets kommande 400-årsjubileum kan ge oss anledning att få ta emot nya hyllningsadresser att införliva i våra samlingar?

Text och bild: Helena Backman
Fotografiet från 1893 hämtad från: Alvin – portal för kulturarvssamlingar

Lacksigill som bokägarmärke

Föremål 22 av 400
Lacksigill som bokägarmärke

Inte så sällan stöter man i äldre böcker på lacksigill i rött eller svart som en markering av en tidigare bokägare. Det brukar då oftast vara stämplat på titelbladet eller på insidan av den främre pärmen i boken. I denna bok är det en A. Horn som satt sitt lacksigill jämte sin namnteckning på titelbladet. Kanske rör det sig om Arvid Horns son Adam?  Horns släktvapen  har här fått funktionen av ett exlibris.

ett rött lacksigill i närbild

Den lilla boken om 40 sidor i oktavformat som fått detta lacksigill på titelbladet innehåller Försök, angående nyttan för twin- och lung-sjukt folk, af någon tids wistande i fä-hus. Boken är författad av en engelsk läkare vid namn Read, översatt till svenska via franska av ”en hel wälmenande swensk”, och tryckt i Stockholm år 1768. Bakom denna välmenande svensk gömmer sig  två personer, kirurgen och obstetrikern Herman Schützercrantz (1713-1802) samt översättaren Magnus Orrelius (1717-1794).

Enligt denna skrift ska det göra gott för lungsjuka att vistas samman med boskap, och andas samma luft som de, för att återfå hälsan. Inte bara djurens utandningslufts beskaffenhet, utan även värmen och stillheten i ett fähus ska enligt denna bok ha en gynnsam inverkan vid tuberkulos och liknande sjukdomar.

bild på hela titelbladet

Denna lilla bok ingår i den Westinska boksamlingen, en av specialsamlingarna på Uppsala universitetsbibliotek.

Text och bild: Helena Backman

 

Tecknade serier på Uppsala universitetsbibliotek

Föremål 21 av 400
Dragkapsel till serietidningar

Serietidningar har oftast varit tunna och med ostadiga omslag, vilket gör att de lätt vikts, böjs och blir missformade om man bara ställer dem rakt upp och ned på en hylla eller stoppar ned dem i en halvfull tidskriftssamlare. Eftersom man på de stora forskningsbiblioteken ständigt tänker på långsiktigt bevarande, har dragkapseln varit en trotjänare. Mellan två kartongskivor sammanhållna med bomullsband har man kunnat skydda broschyrer och andra tryck utan fasta pärmar. Att man enkelt kan anpassa en sådan kapsel efter hur stor bunt med tryck som man vill förvara mellan skivorna gör den flexibel och skyddar trycken.

Men man har förr om åren ofta använt kartong som inte riktigt lämpat sig för detta ändamål, och man har därför alltmer övergått till samlare och kartonger av syrafri kartong istället. Men på biblioteket finns ändå ett oräkneligt antal dragkapslar i bruk idag, och lånar du fram en serietidning från mitten av 1900-talet, så kommer den ofta från just en sådan.

I just denna dragkapsel ligger serietidningen  Putz und Patz, den tyska versionen av den svenska serietidningen Tuff och tuss och deras vänner, som kom ut på Serieförlaget från 1953. Ansvarig utgivare var Gösta Knutsson, mest känd för böckerna om Pelle Svanslös.

Tuff och tuss är en av de tecknade serier som kan ni se i den serieutställning som öppnar den 10 september kl.  14 i utställningshallen på Carolina Rediviva. Välkommen hit till KABOOM!! Tecknade serier – kul, kult eller kultur? Ur samlingarna på Uppsala universitetsbibliotek. Utställningen pågår fram till den 4 januari 2017.

foto av utställningssalen på carolina rediviva där serietidningar skymtar i väggmontrar

Text: Helena Backman
Bild från utställningen: Magnus Hjalmarsson

Pehr Arvid Säves Gotlandsbilder

Föremål 20 av 400
Teckning av Pehr Arvid Säve med motiv från Visby 1864.

Kulturhistorikern och gotlänningen Pehr Arvid Säve (1811-1887) har i ord och bild beskrivit Gotland genom tiderna. På den färglagda teckningen ovan har han avbildat ett pågående arbete på Mellangatan i Visby år 1864, en ögonblicksbild för oss att ta del av idag.

Säve har efterlämnat en stor mängd teckningar och målningar, främst med motiv från Gotland. Avbildningar av fornminnen från inventeringar ingår bland dessa, såsom runstenar och ruiner. En större samling av Säves bilder finns idag på universitetsbiblioteket i Uppsala. Andra bilder finns kvar på Gotland på Gotlands fornsal, ett museum som han själv varit initiativtagare till.

En blyertsteckning nedan visar en vy över Visby sedd från ”M. Herlitz trädgård” daterad 1847. Bilder som dessa dokumenterade hur Visby såg ut vid mitten av 1800-talet.

en teckning föreställande en trädgård i visby där en dam ochtvå små barn befinner sig

Vissa av hans bilder föreställer historiska vyer, såsom akvarellen av Hansgatan i Visby nedan, där han infogat personer i ålderdomlig dräkt för att passa till de byggnader som de omges av – och som till stor del står kvar än idag.

akvarell föreställande Hansgatan i Visby, mellan ålderdomliga hus går ett par klädda i renässansdräkt

En stor mängd digitaliserade teckningar och målningar av Pehr Arvid Säve från samlingarna på Uppsala universitetsbibliotek finns fritt tillgängliga genom Alvin – portal för kulturarvssamlingar.

Uppsala universitetsbibliotek finns idag i Visby som en del av Almedalsbiblioteket, och vi har där som uppgift att förse forskare och studenter vid Campus Gotland med litteratur och andra resurser. Därför är det något alldeles extra att ha dessa verk i våra samlingar.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek genom Alvin – portal för kulturarvssamlingar

Carl Peter Thunberg på japanska

Föremål 19 av 400
Japanskt verk baserad på Thunbergs japanska flora

En av Carl von Linnés lärjungar var Carl Peter Thunberg (1743-1828). Han fick tillfälle att åta sig uppdraget att samla växter och frön i nederländska kolonierna och Japan, för att skicka dessa till holländska botaniska trädgårdar. Eftersom endast holländare var tillåtna att besöka Japan vid denna tid – och då främst den lilla ön Deshima utanför Nagasaki – fick han först tillbringa tre år i Sydafrika, för att där lära sig nederländska tillräckligt bra för att kunna passera som holländare. Under 18 månader 1775-1776 verkade han sedan som kirurg för den nederländska handelskolonin på Deshima, varifrån han endast med svårighet kunde skaffa sig prover på den japanska växtligheten. Under en resa till den japanske shogunens palats i Edo fick han möjlighet att samla på sig ett större antal prover.

Baserad på de växter som han lyckades samla under sin tid i Japan, utgav han Flora Iaponica, tryckt i Leipzig 1784. Keisuke Itō  (1803-1901) översatte senare Thunbergs arbete till japanska, och floran fick ligga till grund för Itō s första bok Taisei honzō  meiso som utgavs 1829, samma dag som han fyllde 27 år.  Ett exemplar av denna bok tillhör  Wallersamlingarna på universitetsbiblioteket.

latinjapanska2

Boken är inbunden på japanskt sätt i tre delar i en gemensam kassett. Här återfinns latinska, kinesiska och japanska växtnamn parallellt. Några få illustrationer på växter har blivit vackert kolorerade, exempelvis en förklaring till sexualsystemet. Ett porträtt på Carl Peter Thunberg är synbart kopierat efter västerländsk förlaga.

thunbergs graverade porträtt

Fler spår efter Thunberg finns i universitetsbibliotekets samlingar, såsom böcker som tillhört honom, brev i Wallersamlingarna samt Thunbergs eget omfattande efterlämnade arkiv. Du finner en del  av detta material i Alvin – portal för kulturarvssamlingar, exempelvis  de fyra kartor som Thunberg lyckades få med sig från Japan.

Mer om Carl Peter Thunberg, hans resor och forskargärning finns att läsa i:
Skuncke, Marie-Christine, Carl Peter Thunberg : botanist and physician : career-building across the oceans in the eighteenth century, Uppsala, 2014.

Text och bild: Helena Backman