400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Kategori: Äldre tryck (Sida 1 av 11)

Leufstabiblioteket i ny glans

Sedan 1986 är Lövstabruks äldre boksamling i Uppsala universitetsbiblioteks ägo, en samling som till stor del står kvar i sin ursprungliga biblioteksbyggnad från 1750-talets slut. Nu har interiören i biblioteket fått ett välbehövligt lyft – en tidigare blå färg på väggarna bakom böckerna har nu ersatts med den ursprungliga rosa. Avskavd förgyllning har bättrats på med bladguld, vilket ger väggarna en ny glans.

Charles De Geer (1720-1778) lät uppföra den nuvarande biblioteksbyggnaden, ritad av den arkitekten Jean Eric Rehn, i slutet av 1750-talet. Boksamlingen som här fick sin plats byggdes upp av släkten De Geer under 1700-talet och in på början av 1800-talet, och har sedan dess fått stå kvar. Vid universitetsbibliotekets övertagande av samlingarna flyttades emellertid handskrifter, musikalier och ekonomiskt värdefulla böcker in till Carolina Rediviva i Uppsala för att förvaras under säkrare former.

Läs mer om samlingarna och biblioteket: Leufstasamlingarna.

Arbetet med återställandet av boksamlingen har just påbörjats.

Måleriarbetet kunde naturligtvis inte utföras med de ca 8400 volymerna kvar i byggnaden. I våras evakuerades därför samtliga böcker till en närbelägen lokal av personal från universitetsbiblioteket. Hela 250 flyttkartonger gick åt.

Efter midsommar stod biblioteket klart, och nu genomfördes under tre mycket heta dagar det digra arbetet med att återställa samtliga böcker. Med tungan rätt i mun skulle varje volym sorteras tillbaka till samma plats där den stod före renoveringen.

Roger, Oskar och Adam tar en välbehövlig paus från kartongbärande.

Då alla böcker åter hittat upp till sina platser, städades och dammades biblioteket under överinseende av bokbindarna Roger och Adam. Bibliotekets båda glober, som skyddats under renoveringen, ställdes åter på plats.

Peter och Sofie lägger sista handen vid återställandet av boksamlingen.

Tillsammans med guldtrycket på bokryggarna ger de förbättrade förgyllningarna på hyllorna ytterligare glans till biblioteket.

Här är vi som återställde böckerna:
Oskar Westerstrand, Sofie Kraft, Adam Larsson, Peter Sjökvist, Helena Backman och Roger Johansson, samtliga från Uppsala universitetsbibliotek.

Text: Helena Backman
Foto: Helena Backman och Floriane Clerc

Ellen Fries doktorsavhandling i historia 1883

Föremål 397 av 400:
Ellen Fries doktorsavhandling i historia år 1883

Den 26 maj 1883 disputerade Ellen Fries (1855-1900) vid Uppsala universitet med sin avhandling i historia Bidrag till kännedomen om Sveriges och Nederländernas diplomatiska förbindelser under Karl X Gustafs regering. Fries blev med detta den första kvinnan att bli doktor vid ett svenskt universitet.

Ellen Fries fotograferad av Gösta Florman i Uppsala 1883.

Denna hennes avhandling finns med anledning av detta utställd i Universitetsbibliotekets basutställning på Carolina Rediviva. För tillfället är utställningssalen stängd på grund av det rådande världsläget, men du kan se en del av vad som ligger i montrarna i digital form:
Monter 1: material från 515 f.Kr.-1499
Monter 2: 1500-1699
Monter 3: 1700-1900

Du hittar mer om Ellen Fries ur våra samlingarna i digital form i Alvin: Ett urval av material om Ellen Fries på Uppsala universitetsbibliotek.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Läsning i tider av pandemi

Föremål 392 av 400:
En italiensk utgåva av Decamerone från 1500-talets slut

Tider av pandemi har inspirerat författare genom tiderna. Novellsamlingen Decamerone skrevs av Giovanni Boccaccio (1313-1375) på 1350-talet. Boken utspelar sig just under digerdödens härjningar i Europa, och en ramberättelse i boken beskriver hur tio personer sätter sig i karantän utanför Florens och under en tid av sysslolöshet berättar komiska historier för varandra.

Denna novellsamling blev en stor succé, och har utkommit i en enorm mängd upplagor och på många språk. En av alla de utgåvor vi har på universitetsbiblioteket är denna italienska, tryckt år 1573 i bröderna Filippo och Jacopo Giuntas boktryckeri i Florens.

Kanske kommer den nu aktuella pandemin även den inspirera till litteratur, och kanske kommer dessa verk fortfarande att läsas om över 600 år från nu.

Text och bild: Helena Backman

Vacker inbindning för bok i boksamlares ägo

Föremål 386 av 400:
Vacker inbindning av tryck utfört av Bodoni för den amerikanske samlaren Robert Hoe III

Tryck utförda av den italienske typografen, förläggaren och tryckaren Giambattista Bodoni (1740-1813) har alltid stått högt i kurs hos samlare världen över.

Så lämpligt då att detta Bodonitryck, ett exemplar av Anakreontos tēioy melē tryckt i Parma 1784, hamnade hos den amerikanske boksamlaren och fabrikanten av tryckpressar Robert Hoe III (1839-1909). Robert Hoe var en av grundarna till det kända bibliofilsällskapet the Grolier Club, och hans samlingar spriddes på boksauktioner 1911-1912, varpå detta exemplar tagit vägen till vår Bodonisamling på universitetsbiblioteket.

en röd bok stående på högkant, vilket visar guldtryckt dekor utmed pärmens kanter samt utmed hela ryggen

Det är högst sannolikt Robert Hoe själv som låtit binda in denna bok i detta röda skinnband med guldtryck i en stil som skulle imitera ett äldre bokband. Hans exlibris finns inklistrat på insidan av volymen, även detta guldpressat på rött skinn, ett exlibris värdigt en riktig bibliofil.

Boken har signum: Bodoni 643

Text och bild: Helena Backman

Gammalt tryck i yngre dräkt

Föremål 383 av 400:
Tryck från tidigt 1500-tal med inbindning och inkapsling från senare tidevarv

I våra samlingar av inkunabler, det vill säga tryck från tiden före 1501, finner vi här på universitetsbiblioteket ett exemplar av De complexu partium orationis av italienaren Niccolò Angeli, tryckt i Florens i 1500-talets början. Eftersom året är okänt står boken uppställd här, eftersom den möjligen kan vara tryckt 1500, och i så fall räknas till inkunablerna.

Titelsidan och försättsbladet i volymen, på titelsidan inskrift av en tidigare ägare
På titelsidan ser vi spår av en tidigare ägare, i form av texten
” Insigne Hieronymi Nicolai de Barya”

Niccolò Angeli, eller Nicolaus Angelius, levde mellan 1448 och 1529, och boken trycktes alltså under hans livstid. Men om vi ser vad som inramar detta tryck, kan vi se spår från fler tidevarv. Själva pärmarna består av återanvänt pergament med snudd på helt utplånad text.

försättsbladet i boken är full med italiensk handskrift med datumet 31 oktober 1764.

Mest i iögonfallande är försätts- och eftersättsbladen av makulatur med handskriven text på italienska. Datumet 31 oktober 1764 ger en fingervisning om att boken blivit inbunden under senare delen av 1700-talet.

Och i modern tid har hela volymen fått en nytillverkad kapsel klädd i blått klot. Många tidslager omgärdar detta tidiga tryck – vem vet vad som kommer att tillkomma under nästa 500 år?

En kornblå kapsel klädd i blått tyg med en kant av gult papper

Boken har signum: Ink. 35b.972 8:o
Text och bild: Helena Backman

Psykologiska prov för Statens Järnvägar med flera

Föremål 380 av 400:
Kapsel med tryckta tester sammanställda av Rudolf Anderberg

När dessa tryck kom in till universitetsbiblioteket genom pliktleverans, var detta inget som plockades fram till specialläsesalen, utan betraktades som hemligt. Nu har dessa häften med all säkerhet uppdaterats många gånger om, om de ens fortfarande är i bruk, och kan därför läsas på biblioteket.

uppslag med kuber och romber som ska sorteras för att utläsa intelligensen hos lösaren

I en kapsel med tester finns häften som använts vid Statens Järnvägar, sannolikt vid rekrytering till viktiga positioner. Här finns också andra psykologiska prov som av formuleringar att döma var tänkta att använda i skolmiljö.

Författaren Rudolf Anderberg (1892-1982) var stationsmästare som sedermera gjorde politisk karriär och var riksdagsman under många år.

Titelsida med texten Psykologiska prov av Rudolf Anderberg / Statens järnvägar
Psykologiska prov av Rudolf Anderberg för Statens Järnvägar, utgivna av Norstedt 1935

Häftena har hylluppställning: Sv. Reserv. Kaps.

Text och bild: Helena Backman

Katekes donerad av Johan Hinrich Lidén

Föremål 379 av 400:
Den sista boken som Johan Hinric Lidén donerade till Uppsala universitetsbibliotek

Akademikern Johan Hinric Lidén (1741-1793) är kanske främst känd som den man som sammanställt en bibliografi över svenska avhandlingar, ett verk som använts flitigt vid de allra flesta forskningsbibliotek i Sverige sedan dess publicering.

I ett exemplar av Läro-Bok i Christendomen, tryckt i Norrköping 1792, tackar utgivaren J. Lindblom sin vän Lidén. Här har även den dåvarande bibliotekarien vid Uppsala universitetsbibliotek Pehr Fabian Aurivillius funnit anledning att notera att just denna bok är den sista som Lidén donerade till universitetsbiblioteket före sitt frånfälle. Noteringen lyder:

”Af professor Lidéns utmärkta kärlek och frikostighet emot Upsala Academias Bibliothek, var denna bok det sista profvet, den han några dagar före sin död d. 23 Apr. låtit förseglas, för att mig å Bibliothekets wägnar tillställas. P. F. Aurivillius.”

På främre pärmens insida finns Lidéns eget exlibris inklistrat, ett exlibris som återfinns i många böcker i universitetsbibliotekets samlingar.

Exlibris Bibliotecæ Lidenianæ

Detta är endast ett enstaka exempel på alla de böcker som Lidén skänkte till biblioteket. På samma sätt har andra donatorer genom åren från 1621 och in i nutid skänkt böcker, kartor, bilder och arkiv, och mycket annat till universitetsbiblioteket, och på så sätt byggt upp samlingar som ingen institution i världen skulle ha kunnat köpa in på egen hand.

Katekesen har hylluppställning: Sv. Teol. Katek.

Text och bild: Helena Backman

Personvers författad av Emanuel Swedenborg

Föremål 374 av 400:
Hyllningsdikt till Magnus Stenbock författad av Emanuel Swedenborg

Det är endast några enstaka personverser, det vill säga hyllningsdikter till någon enskild person eller kunglighet, som ännu blivit digitaliserade här på Uppsala universitetsbibliotek. Bland dessa finns en personvers som hyllar Magnus Stenbock (1665-1717) år 1710, författad av Emanuel Swedenborg (1688-1772). Vid denna tid hade han fortfarande namnet Swedberg. Först 1718 blev han adlad och tog sig då det mer klingande namnet Swedenborg.

År 1710 var hans far Jesper Swedberg biskop i Skara, och då det var biskopen som sett till att det sent omsider hade grundats ett tryckeri på orten, är det inte konstigt att denna vers trycktes just här.

första sidan på trycket med titeln Festivus Applausus

Du ser personversen i digital kopia här: Festivus applausus…

Om du vill se om någon av dina släktingar långt bak i tiden fått någon personvers tillägnad sig, så kan du söka i vår personverskatalog. Där kan du även beställa fram dessa verser för läsning i vår specialläsesal på Carolina Rediviva.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Det första verket om idrottsmedicin

Föremål 373 av 400:
Girolamo Mercuriales De arte gymnastica från 1500-talet

Bland våra äldre tryckta böcker i medicin finns ett exemplar av De arte gymnastica av den italienske läkaren Girolamo Mercuriale. Verket utkom för första gången 1569, och betraktas som det första verket i idrottsmedicin.

tre män i höftskynken klättrar i rep, bakom dem balanserar två män på lina

Mercuriale studerade antikens syn på diet, motion och hygien, och det som med moderna ögon kan betraktas som sjukgymnastik.

två par män brottas på marken och har fast varandra i grepp om armar och ben

Detta exemplar av Mercuriales verk är tryckt i Venedig 1573. Illustrationerna visar sportande antika herrar, med höftskynken i de fall där deras positioner annars skulle te sig alltför avslöjande för 1500-talsläsaren.

Boken har signum: Med. Hygien i våra samlingar.

Text och bild: Helena Backman

bokens titelsida

Hebreisk bibel med vackert brokadpapper

Föremål 371 av 400:
Hebreisk bibel från 1574 med vackert papper i bindningen

Naturligtvis har vi enorma samlingar av äldre biblar i olika format och på olika språk, eftersom universitetet har sina rötter i kyrkan långt tillbaka i tiden. Vissa biblar sticker dock ut bland dessa genom sitt utseende

Här finns en hebreisk bibel med titel Hamishah Humshei Torah, tryckt i Antwerpen av Plantin år 1574, som drar blickarna till sig. Tillsammans med Gamla testamentet på hebreiska finns i volymen en syrisk version av Nya testamentet, tryckt med hebreiska tecken. Denna syriska version finns även med i den polyglottbibel, det vill säga bibel med parallelltext på flera olika språk, som Plantin också lät trycka.

På insidan av pärmarna lyser brokadpappret med sitt guldtryck

På pärmens insida är volymen fodrad med vackert lysande brokadpaper i grönt, rött, svart och lysande guld. Bokbandet stängs med en flik över främre snittet och försluts med ett spänne.

Titelsidan till Hamishah Humshei Torah.

Bibeln har signum: Biblar hebr.

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg