400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: planscher (Sida 1 av 2)

Brännvinsdraken

Föremål 223 av 400:
Brännvinsdraken, litografi efter tysk förlaga runt sekelskiftet 1900

Brännvinsdraken fick stå som symbol för brännvinets fördärvliga inverkan enligt nykterhetsrörelsen under 1800- och 1900-talen. Bilden visar hur illa det kan gå vid överdrivet alkoholintag. Just denna brännvinsdrake är utgiven av E.J. Ekmans förlagsexpedition, Stockholm, någon gång ca 1890-ca 1920. Erik Jakob Ekman (1842-1915) var aktiv i Svenska Missionsförbundet och utgav på sitt privata förlag främst litteratur med frikyrkligt innehåll. Planschen hade dock utkommit tidigare än så.

planch med en trehövdad drake som får potatis inlassad i munnen och som tillverkar brännvin. i bakgrunden ser man hur folk dricker, blir alkoholiserade, galna och dör.

Den förste att publicera denna bild i Sverige var konstnären och grafikern Anders Lundquist (1803-1853), som utgav planschen Brännvinsdraken efter en tysk förebild 1842. Planschen blev ett led i nykterhetsrörelsens propaganda, och kom därför ut i många versioner in på 1900-talet. Senast användes motivet i förenklad version som utställningsaffisch när Nordiska museet hade en utställning för nykterhetslogerna IOGT-NTO:s gemensamma 100-årsjubileum år 1979.

Se affischen i högupplöst version, där du kan zooma in på alla dess detaljer: Brännvinsdraken

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Förlaga till anatomisk bok

Föremål 160 av 400:
Förlaga till anatomiskt verk av Johann Remmier

I Wallersamlingarna, som består av både tryckta verk, donerade hit av Erik Waller, och handskrifter, inköpta av biblioteket, finns en alldeles speciell handskrift: Catoptrum microcosmicum med text av Johann Remmelin (1583-1632). Handskriften är utförd före 1639, och ligger sannolikt till grund för 1639 års utgåva av Johann Remmelins verk med samma namn. I förra årets sista inlägg kunde ni se ett planschblad ur denna i tysk version.

Denna handskrift har tre färglagda anatomiska planscher där anatomiska bilder går att vika ut och visa kroppen i flera lager, en likaså färglagd frontespis jämte text på latin. Detta är det första anatomiska verk som använt sig av denna teknik med utvikbara delar i så här stor skala, tidigare har det rört sig om mindre bilder med betydligt färre delar. För den tryckta upplagan gick det åt åtta tryckplåtar för att tryckta upp alla vikbara detaljer.

färglagd bild med en man och en kvinna samt flera kroppsdelar

Färgerna är starka och klara, trots att 350 år har gått sedan den skapades.

planschblad med man

Kvinnan och mannen på sina respektive planscher har fått sina mest privata delar skylda av mer eller mindre fantasifulla föremål, en tulpan respektive en hel vulkan.

planschblad med kvinna

I Alvin kan du se hela denna handskrift: Catoptrum microcosmicum
Handskriften har hyllsignum: Waller Ms cod-00093

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Anatomisk bok från 1661

Föremål 159 av 400:
Anatomisk bok med uppvikbara flikar från 1661

Bland de böcker som tidigare funnits ute på Leufstabiblioteket på Lövstabruk i norra Uppsala, men som nu finns i gott förvar inne på Carolina Rediviva, finns en anatomisk bok där det ingår ett planschblad med flikar att vika upp för att kunna visa människokroppen och dess delar i genomskärning. Verket utkom för första gången på latin år 1619 med titel Catoptrum microcosmicum.

detalj från planch med kropp i flera papperslager

Boken är ett ofullständigt exemplar av den andra upplagan, här under den tyska titeln Kleiner Weltspiegel av Johann Remmelin (1585-1632), tryckt i Ulm hos boktryckaren Johann Schulte år 1661. Denna bok är en stor foliant, sidorna är ca 46 x 33 cm. På planschbladet finns lyftbara flikar, där vi i flera lager kan se nervsystem och skelett.

detalj av planschbladet med en kvinnotorso där man kan vika upp en flik och se livmodern

Även mindre delar av kroppen, såsom ögat och örat, har fått egna uppvikbara flikar på små bilder vid sidan av huvudkropparna. Eftersom boken utkom under en tid då nakna kroppar kunde ses som något mer känsligt än idag, finns en extra flik med ett demoniskt ansikte framför nederdelen av bilden av en avklädd kvinnotorso, så att ingen oförberedd skulle kunna chockeras av bilden vid en genombläddring.

hela planchbladet med två männsikokroppar samt mindre kroppsdelar omkring

Sådana här bilder kan idag – precis som på 1600-talet – ge oss en känsla av kroppens förgänglighet och vår utmätta tid på jorden. På titelbladet finns den ständigt lika aktuella devisen ”Memento mori”, som ungefär kan översättas som: ”Kom ihåg att du är dödlig”.

Hur kan en förlaga till detta verk ha sett ut? Se nästa års första inlägg i denna blogg!
Boken har hyllsignum: Leufstasaml. F 142

Text och bild: Helena Backman

Konstrytteri på cirkus

Föremål 149 av 400:
Affisch för föreställning för cirkusföreställning under ledning av Didier Gautier från 1838

Bland de cirkusaffischer som finns på universitetsbiblioteket hittar vi flera som marknadsför Didier Gautiers kringresande sällskap och deras föreställningar vid 1800-talets mitt. Affischernabetonar vid denna tid särskilt konstrytteri, även om det i text presenteras många andra begivenheter att titta på, såsom trampolinspringare och fyrverkare.

överstycke med affisch med texten Anfiteatro d Gautier

Att Gautier skulle ha pegaser och kentaurer i sin föreställning, som bilden antyder, är sannolikt ett rent marknadsföringsknep.

Mängden olika träsnitt på affischerna visar att Gautier var väl medveten om vikten av marknadsföring och att han använde sig av för den egna föreställningen framställda bilder för att dra publik.

Didier Gautier tillhörde en känd cirkusfamilj. Han föddes i Frankrike år 1792, son till Jean Baptiste Gautier, som turnerade Europa med sitt menageri. Under 1800-talets första decennium turnerade detta sällskap i Sverige med den första elefant som visats upp i landet. Detta orsakade ett tumult som fått namnet ”Elefantupproret”.  Familjen lämnade därefter Sverige för att dra vidare mot Danmark. År 1830 fick så sonen Didier Gautier tillstånd av den svenske kungen Karl XIV Johan att få komma till Sverige med sin familj och  sitt konstrytterisällskap. Efter sju år blev hans svensk medborgare, och verkade här intill sin död.

träsnitt på en man och en kvinna balanserar på var sin hästrygg och håller i varandra

En annan affisch visar ett par på hästryggar

Träsnitt visar balansakter till häst. Didier hade redan som liten fått uppträda som lindansare, akrobat och ryttare på sin faders cirkus. Han uppträdde även senare som konstridare i Sverige, men fick sluta med detta då han skadat sitt knä vid en olycka då han gick på lina – enligt egen utsago vid 89 års ålder. Han var verksam in i det sista.

träsnitt med man som balanserar på två andra män, medan han står på två hästryggar

Ytterligare en annan affisch visar akrobatik på hög nivå – även detta på hästryggen

Gautier avled i Gävle 1872, där han gästade staden med sitt kringresande menageri. Hans son Jean övertog verksamheten. Didier Gautier räknas idag som en betydande man i cirkuskonstens historia. De efterlevande släktingarna har fortsatt i samma spår, och många av dagens cirkusartister både i Europa och i Amerika kan räkna honom som anfader, exempelvis de i Sverige verksamma familjerna Rhodin och Houcke.

träsnitt med personer olika klädnader som utför balansakter till häst

Kan det vara Didier själv som avbildas mitt i en balansakt?

Hela affischen för uppträdet fredagen den 1 juni 1838 kan du se här nedan. Troligen har sällskapet låtit trycka upp mängder med affischer genom åren. En del av dem har hittat in hit till våra samlingar.

hela affischen med sina träsnitt

Text och bild: Helena Backman

Flora Sinensis 1656

Föremål 120 av 400:
Kinesisk flora från 1656

Den polske vetenskapsmannen och jesuiten Michał Piotr Boym (ca 1612-1659) var den förste att skriva ett västerländskt verk över växter och annan naturalia i Kina, Flora Sinensis, tryckt i Wien 1656. Hans fokus låg på den medicinska nytta man kunde ha av dessa växter. Senare utkom även hans verk om kinesisk medicin Clavis medica ad Chinarum doctrinam de pulsibus, utgiven i Nürnberg 1686.

tiger i ett asiatiskt landskap

Kopparstickens motiv visar tydlig påverkan av samtida östasiatiska tryck. Flora Sinensis innehåller 23 handkolorerade kopparstick som avbildar växter och djur samt några andra föremål.

bild på ett bananträd med blomma och bananklase

På de botaniska planscherna finns växternas namn både på kinesiska och latin. Ett av kopparsticken visar ett bananträd i blom jämte en hel bananklase. Här kallas bananen för ”indiskt och kinesiskt fikonträd”.

En udda illustration är den av en förmodligen afrikansk flodhäst. Boym var en berest man och hade studerat flodhästen i Mozambique, och hade även skrivit ett verk om Mozambiques naturalhistoria 1644. Planschbladen som utkom i floran tycks alltså delvis vara ett hopplock av bilder som har sitt ursprung ur andra sammanhang där Boym varit inblandad.

titelbladet till Flora sinensis

Text och bild: Helena Backman

 

De flygande bergen

Föremål 117 av 400:
Kopparstick tryckt i Augsburg år 1770 avbildande rysk berg- och dalbana

Denna gravyr är den första avbildningen som finns av en berg- och dalbana, och är utvikt hela 92 cm.

hela planschbladet med berg- och dalbanan

Amerikanen Frederick Calvert (1731-1771), den sjätte lorden av Baltimore, har i sin bok Gaudia poetica avbildat den berg- och dalbana han sett vid det kejserliga palatset vid Tsarkoye Selo, de ryska tsarernas sommarresidens utanför St Petersberg. Denna berg- och dalbana är den första spårbundna och på hjul rullande i världen, och byggdes under Elisabeth Petrovnas regeringstid någon gång mellan 1741 och 1762. Man åkte i karmstolar – med plats för två eller fyra personer med ytterligare en person stående baktill – från en paviljong och över fem konstgjorda berg, över en liten sjö med en ö och ända fram till palatset. Under backen ska ha funnits ett maskineri draget avhästar för att få upp vagnarna till utgångsläget igen. Senare byggdes en bana i Belleville i Paris 1816, och kallades då ”Montagne russes”, ryska berg, inspirerad av denna föregångare.

vinjett som symboliserar staden Uppsala

Boken där detta planschblad ingår är tillägnad Carl von Linné och tryckt i Augsburg 1770. I boken berättar Lord Baltimore om sin resa från England över Nederländerna och Tyskland upp genom Danmark till Sverige. Här hälsar han på Linné i Uppsala i juni 1769. Därefter bevistar Lord Baltimore Ryssland där han bland annat beskådar denna bana innan han återvänder hemåt.

det graverade titelbladet till boken

Boken trycktes i endast tio exemplar, och är alltså en riktig raritet.
Hyllsignum: Sv. rar. 10:906

Du kan se en högupplöst version av detta planschblad i Alvin: The flying mountains

Mer att läsa om Lord Baltimore, boken och berg- och dalbanan:
Ove Hagelin, ”Gaudia poetica”, i Biblis, 2001(4)3/4, 10-16.

Mysteriet med melonerna

Föremål 97 av 400:
Planschblad med meloner fäst på en kylskåpsdörr

Bland de mer udda föremålen i universitetsbibliotekets samlingar är ett planschblad, tryckt på 1900-talet, fäst på utsidan av en kylskåpsdörr. Efter att hela kylskåpsdörren blivit transporterad till biblioteket av en släkting till ägaren, för denna skulle få hjälp med identifikationen av bladet, donerades dörren hastigt och lustigt när ägarens nyfikenhet blivit stillad. Vi behåller den som kuriosa i samlingarna.

Själva förlagan till planschen visade sig komma från Weinmanns Phytanthoza iconographia, tryckt 1742.

närbild på baksidan av kylskåpsdörren med notering om planschen

Notering och exlibris på kylskåpsdörrens baksida

Den dåvarande chefen för handskrifts- och musikavdelningen Inga Johansson (1943-2009) har skrivit en mycket underhållande berättelse om händelserna kring denna donation: Den sanna historien om hur Carolina fick en kylskåpsdörr eller Mästerdetektiven Håkan löser mysteriet med melonerna.

Se bilderna i högupplöst version: Kylskåpsdörr med uppklistrad plansch föreställande meloner.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv).

Velocipedlyktor för säsongen 1929

Föremål 89 av 400:
Affisch med reklam för cykellyktor från 1929

År 1929 skickade Gefle Velocipedverkstad ut affischer till sina återförsäljare med reklam för säsongens cykellyktor. Förutom vanliga cyklar, exempelvis av märket Leo, tillverkade företaget även lättare motorcyklar.

Bland urvalet av lyktor fanns förutom de dynamodrivna lyktorna även batteridrivna och karbidlyktor, som drevs av kalciumkarbid.

en rad med batteridrivna cykellyktor

De elektriska lyktorna, som drevs av batterier, tycks dock vara de som annonseras mest. Och nog är det behändigt med dessa löstagbara cykellyktor som vi använder – om än i produktutvecklad form – än idag.

Vissa föremål är desto mer sällsynta idag. När köpte du ett carbidkärl senast?

Text och bild: Helena Backman

Affischen i full storlek

100 år sedan den Ryska revolutionen

Föremål 84 av 400:
Rysk revolutionsaffisch från 1900-talets början

I år är det 100 år sedan den Ryska revolutionen ägde rum.  På Uppsala universitetsbibliotek finns naturligtvis trycksaker som minner om denna tid. En alldeles speciell samling, den Lundellska samlingen, innehåller bland annat en mängd ryska propagandaaffischer, huvudsakligen från 1910-talet. Dessa tryck är ofta i stort format och med mycket rött i trycket. De symboliska motiven sprider effektivt sina budskap.

En bild på en kapitalist och en ortodox präst som gråter på en gravplats

Denna affisch från 1920 har titeln ”Vid kontrarevolutionens grav”. Ett par män, som väl får symbolisera den ryska ortodoxa kyrkan och kapitalismen, sörjer den fallna monarkin och tidigare världsordningen.

Bibliotekarie drar ur en låda ur ett kartskåp där en affisch skymtar fram

I särskilda magasin för kartor och bilder ligger dessa affischer ordnade i stora plåtskåp. Affischerna har blivit digitaliserade och finns därför att se genom Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Ryska affischer på Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer om detta och annat material i den Lundellska samlingen: Ryska revolutionstryck

Text och foto: Helena Backman
Affischer: Uppsala universitetsbibliotek (hämtade genom Alvin)

Ett svårhanterligt släktträd

Föremål 73 av 400:
Stort hoprullat släktträd över folkungar förr och nu

I handskriftssamlingarna finns en del material som inte är så lätt att hantera på egen hand. I en stor kapsel för rullar förvaras sju hoprullade handskrivna släktträd, vissa i fragmentariskt skick, uppfodrade på tjockare papper.

två anställda öppnar en sort kapsel för rullar

Med flera personers hjälp kan dessa släktträd rullas ut i Kart- och bildläsesalen, där det finns bord stort nog att titta på materialet. Med hjälp av tyngder kan man få rullarna att ligga någorlunda plana för läsning.

ett utrullat släktträd ligger utbrett på ett bord, med tre personer omkring bordet

En av dessa rullar är ett släktträd över personer in i modern tid med efternamnet Unge, vilka man kan följa bakåt i tiden. Överskriften visar att de härleds från folkungarnas släkt. En annan rulle börjar underifrån, med den sägesomspunne Folke Filbyter och Bertrunda, som enligt en källa på 1400-talet skulle ha levt under det sena 1000-talet och varit ursprunget till bland annat folkungarna. Om Folke och Bertrunda verkligen funnits på riktigt är dock osäkert.

närbild på inskrifterna om Folke Filbyter med fru

Men här finns även många korta historier om andra personer i släktträdet, både kvinnor och män, som på olika sätt utmärkt sig, som här en Helena på 1100-talet, en kvinna som lyfts fram för sin tapperhet.

inskrifter om en Johan och en Helena på 1100-talet

Sådant här material är intressant att titta på, även om det kanske säger mer om den historiesyn som rådde vid den tid då det tillkom än ger några verkliga, historiska fakta.

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg