400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: Carl von Linné

Swenska och Candoriska Samtal

Föremål 270 av 400:
Svensk-kinesisk parlör anno 1746

I en volym tillhörande Ihreska samlingen finns de handskrivna journalerna över Linnélärjungen Christopher Tärnströms resa till Ostindien. Som tjänstgörande som skeppspräst for han med Ostindiska kompaniets skepp Calmar mot Kina i februari 1746. Hans resa tog dock abrupt slut då han avled av sjukdom utanför Vietnam redan i december samma år.

Längst bak i denna volym finns en parlör med nyttiga ord och därefter hela fraser på kinesiska, översatta från svenskan.

ett uppslag med handskriven ordlista

Kanske en och annan översättning kan vara till hjälp för en Kinaresenär än idag? Exempel på nyttiga fraser som du kan hitta i kinesisk översättning:
”Welen I köpa Buffeloxar, höns, ris, fisk, grönt, ägg, sköldpadd?”, ”Hwad wil Herrn gifwa för en Stor Buffel Oxe?” eller ”Jag will ej hafwa de Stora, jag will hafwa dem som äro små och fete, hwad kostar en liten?”

del av sida med handskrivna fraser ur handskriften

Hyllsignum: Ihre 186

Text och bild: Helena Backman

ryggen på handskriften med titel präglad i guld

1800-talskopia av Linnéporträtt

Föremål 252 av 400:
Tidningsillustration 1875 efter förlaga av Jean Eric Rehn

Uppsala universitetsbibliotek har nyligen köpt in en liten laverad teckning av Jean Eric Rehn (1717-1793) föreställande Carl von Linné. Omständigheterna kring detta kan ni läsa mer om här: Känt Linnéporträtt åter i Sverige.

Att bilden varit känd sedan länge och använts som förlaga till illustrationer i olika sammanhang är tydligt, inte minst genom detta exempel. I ett nummer av Ny illustrerad tidning från 4 december 1875 finns en kopia av denna teckning i trägravyr. Xylografen Jonas Engberg (f. 1833) har dock inte sett originalet av Jean Eric Rehn. Han har kopierat en litografi av engelsmannen John Samuelson Templeton, som under första hälften av 1800-talet uppenbarligen hade tillgång till originalet och kunde utföra sin kopia direkt efter detta.

helsida ur tidningen Ny illustrerad tidnign med bild på Carl von Linné rökande pipa

Bilden har varit känd och använd här i Sverige, men först nu har originalteckningen alltså återvänt till Sverige, och finns i våra samlingar bland alla andra Linnéporträtten här.

Du finner denna xylografi i högupplöst version här: Ny illustrerad tidning 1875, där du även finner länkarna både till en fotografisk kopia av Templetons litografi och till Rehns original.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Fragment med Linnés namnteckning

Föremål 233 av 400:
Fragment av brev till okänd person, undertecknat av Carl von Linné

Erik Wallers autografsamling köptes in till Uppsala universitetsbibliotek efter hans bortgång 1955. Här kan vi finna autografer av mer eller mindre allmänt kända personer från 1500-talet och framåt, främst inom fältet medicin. Autograferna kan se olika ut – ibland är det en lång handskriven text, anteckningar på lösa papper, ett långt brev eller annan textmängd, ibland som här endast ett fragment där ändå själva signaturen framgår tydligt.

I samlingen ingår detta mycket fragmentariska brev, undertecknat av Carl von Linné. Att det rör sig om en personlig vän framgår av tilltalet, men vännens namn finns inte med. Fragmentet är uppklistrat på ett ark kartong, i sitt stympade skick.

bild på ett brev som fått större delen sönderklippt och därefter klistrats på grått papper

I Wallersamlingen finns dock en mängd andra brev och anteckningar av Linnés egen hand, liksom annat material som nämner eller handlar om Linné och hans gärning: Av och om Linné i Wallersamlingen. Men som detta fragment visar, är alla autografer av Linnés hand av intresse för en samling.

Här hittar du direkt till brevfragmentet i högupplöst version: Letter 1750-1799

Fragmentet har signum: Waller Ms se-01926

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Avhandling bunden i blått sidentyg

Föremål 180 av 400:
Akademisk avhandling inbunden i ljusblå siden-droguet med små prickar.

En tunn, tryckt avhandling har fått ett extra iögonfallande omslag. Bandet är täckt med ett enfärgat sidentyg i ljusblått med ett vävt mönster av prickar. När en avhandling fått ett så här stiligt bokband rör sig om ett exemplar som var avsett att skänka bort som gåva till någon betydelsefull person.

Avhandlingen är Carl von Linnés Dissertatio entomologica, bigas insectorum sistens, quam divinis auspiciis, framlagd i Uppsala 1775 med Andreas Dahl (1751-1789) som respondent. Charles de Geer är en av de personer som fått en tillägnan i avhandlingen, och det är han som fått motta detta speciellt vackert inbundna exemplar. Avhandlingen ingår nämligen i Leufstabiblioteket, nu tillhörigt Uppsala universitetsbibliotek, där Charles De Geers böcker finns bevarade.

uppsalg med den tryckta hälsnignen till charles de geer och titeln på avhandlingen

Tyget som använts till bandet är en typ av tyg som haft många användningsområden. En liknande droguet med samma mönster – här sitter prickarna bara lite glesare – återfinns som fodertyg i en gul kappa magasinerad på Linnémuseet i Uppsala. Kappan är pelisse i siden-satin som sägs ha tillhört Linnés hustru Sara Elisabeth, mn av snittet att döma är den troligen sannolikt tidigast 1810-tal, och har i så fall snarare tillhört någon av döttrarna. Benämningen drouget syftar på den teknik tyget är vävt i, och under 1700-talet finns svenska manufakturer som tillverkar drogueter. det är inte känt varifrån just dessa tyger kommer, men i familjen von Linné fanns ett flertag plagg i droguet med olika mönster, många av dem är också just blå.

foto på en kappa på ett bord, upplagd så att det blå sidenfodretsyns

Text: Helena Backman och Annika Windahl-Pontén
Bild på avhandlingen: Helena Backman
Bild på fodret: Annika Windahl-Pontén

 

De flygande bergen

Föremål 117 av 400:
Kopparstick tryckt i Augsburg år 1770 avbildande rysk berg- och dalbana

Denna gravyr är den första avbildningen som finns av en berg- och dalbana, och är utvikt hela 92 cm.

hela planschbladet med berg- och dalbanan

Amerikanen Frederick Calvert (1731-1771), den sjätte lorden av Baltimore, har i sin bok Gaudia poetica avbildat den berg- och dalbana han sett vid det kejserliga palatset vid Tsarkoye Selo, de ryska tsarernas sommarresidens utanför St Petersberg. Denna berg- och dalbana är den första spårbundna och på hjul rullande i världen, och byggdes under Elisabeth Petrovnas regeringstid någon gång mellan 1741 och 1762. Man åkte i karmstolar – med plats för två eller fyra personer med ytterligare en person stående baktill – från en paviljong och över fem konstgjorda berg, över en liten sjö med en ö och ända fram till palatset. Under backen ska ha funnits ett maskineri draget avhästar för att få upp vagnarna till utgångsläget igen. Senare byggdes en bana i Belleville i Paris 1816, och kallades då ”Montagne russes”, ryska berg, inspirerad av denna föregångare.

vinjett som symboliserar staden Uppsala

Boken där detta planschblad ingår är tillägnad Carl von Linné och tryckt i Augsburg 1770. I boken berättar Lord Baltimore om sin resa från England över Nederländerna och Tyskland upp genom Danmark till Sverige. Här hälsar han på Linné i Uppsala i juni 1769. Därefter bevistar Lord Baltimore Ryssland där han bland annat beskådar denna bana innan han återvänder hemåt.

det graverade titelbladet till boken

Boken trycktes i endast tio exemplar, och är alltså en riktig raritet.
Hyllsignum: Sv. rar. 10:906

Du kan se en högupplöst version av detta planschblad i Alvin: The flying mountains

Mer att läsa om Lord Baltimore, boken och berg- och dalbanan:
Ove Hagelin, ”Gaudia poetica”, i Biblis, 2001(4)3/4, 10-16.

Linnéjubileet i Uppsala 1907

Föremål 93 av 400:
Fotografi av Nybron i Uppsala under firandet av Linnéjubileet 1907.

På lördag den 20 maj firas minnet av Carl von Linné i Linnéträdgården här i Uppsala, med anledning av hans födelsedag den 23 maj 1707. Men vilket datum föddes han? Frågan utreds på denna sida: När fyllde Linné år egentligen?

fotografi av selma lagerlöf tillsammans med man i hatt framför en kör av folkskolebarn med flaggor framför universitetshuset

1907 firades 300-årsjubileet stort i Uppsala och även på andra håll i världen, precis som senare under jubileumsåret 2007. I Uppsala firades bland annat med en stor Linnéfest i universitetshuset. Fotograf Alfred Dahlgren (1861-1908), verksam som fotograf i Uppsala runt sekelskiftet 1900, har förevigat en hyllning av Selma Lagerlöf med anledning av att hon utnämndes till hedersdoktor i samband med Linnéfesten 1907.

I våra samlingar av småtryck kan man också hitta material med anledning av Linnéjubileet och den stora Linnéfesten i Uppsala 1907, vilket man kan hitta här: Tryckt material med anknytning till Linnéfiranden

Läs mer om Universitetsbibliotekets Linnésamlingar.

Text: Helena Backman
Foto: Alfred Dahlgren (genom Uppsala universitetsbibliotek, hämtade ur Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv)

Danskavaljerer listade med stil

Föremål 69 av 400:
Lista för ifyllande av danskavaljerer under Linnéfest i Wien 1907

Under år 1907 pågick 200-årsfirande av Carl von Linnés födelse på många håll i Europa. I Wien hölls en fest, Naturhistorikerkränzchen, den 18 januari 1907, vid vilket det uppenbarligen bjöds upp till dans till musik av salongskapellet R. Swoboda.

närbild på text i boken där kapellets namn framgår

Till detta fanns en liten bok som pryds av Carl von Linnés porträtt på utsidan. Boken låses ihop över snittet med en liten tillhörande penna. Med denna penna var det meningen att man skulle fylla i den danslista som är huvudinnehållet i boken – här kan hugade kavaljerer boka in en dans med bokens innehavare, och så invänta sin tur i dansordningen.

uppslag med tomma rader fär ifyllnad av dansordning

Av bokens utseende med sina dekorativ tofsar och liten snodd att hänga om handleden framgår att den nog var tänkt att delas ut till festens damer.

Denna lilla bok är dock inte använd – på det kuvert som denna lilla bok förvarats i framgår att denna hittats bland papper som biblioteksmannen och Linnékännaren Arvid Hj. Uggla (1883-1964) lämnat efter sig på Universitetsbiblioteket.

Text och bild: Helena Backman

närbild på en av de todsar som pryder boken

 

Skrift från Linnéska institutet

Föremål 38 av 400
Enda delen utgiven i skriftserien Linnéska institutets skrifter

Linnéska institutet var en kortlivad sammanslutning, bildad 1807. Under den korta verksamhetstiden utkom ett enda häfte i en planerad skriftserie.

anteckningar på försättsbladet till skriften

Sällskapet hade en föregångare i Societas pro historia naturali, grundad av några studenter år 1800. Detta var den första naturhistoriska sammanslutningen just för studenter vid Uppsala universitet. År 1802 ändrade sällskapet namn till Zoophytolithiska sällskapet, och slutligen 1807 till Linnéska institutet, detta med anledning av 100-årsjubiléet till minne av Carl von Linnés födelse. Sällskapet upphörde helt med sin verksamhet 1813. Detta enda häfte har även utgivits i nytryck år 1906.

närbild på titelbladet

Titelbladets vackra kolorerade kopparstick avbildar linnean, en hyllning till Carl von Linné.

Fler föreningar i Linnés anda bildades senare under 1800-talet. Bland annat stiftas Linnéska samfundet den 23 maj 1832 på 125-årsdagen för Linnés födelse.

del av protokollet där Linnéska samfundet grundas

Dessa häften ingår i Svenska Linnésällskapets arkiv, som just nu är under uppordnande på Universitetsbiblioteket. Svenska Linnésällskapet  grundades den 23 maj 1917, på 210-årsdagen av Linnés födelse.

Text och bild: Helena Backman

Carl Peter Thunberg på japanska

Föremål 19 av 400
Japanskt verk baserad på Thunbergs japanska flora

En av Carl von Linnés lärjungar var Carl Peter Thunberg (1743-1828). Han fick tillfälle att åta sig uppdraget att samla växter och frön i nederländska kolonierna och Japan, för att skicka dessa till holländska botaniska trädgårdar. Eftersom endast holländare var tillåtna att besöka Japan vid denna tid – och då främst den lilla ön Deshima utanför Nagasaki – fick han först tillbringa tre år i Sydafrika, för att där lära sig nederländska tillräckligt bra för att kunna passera som holländare. Under 18 månader 1775-1776 verkade han sedan som kirurg för den nederländska handelskolonin på Deshima, varifrån han endast med svårighet kunde skaffa sig prover på den japanska växtligheten. Under en resa till den japanske shogunens palats i Edo fick han möjlighet att samla på sig ett större antal prover.

Baserad på de växter som han lyckades samla under sin tid i Japan, utgav han Flora Iaponica, tryckt i Leipzig 1784. Keisuke Itō  (1803-1901) översatte senare Thunbergs arbete till japanska, och floran fick ligga till grund för Itō s första bok Taisei honzō  meiso som utgavs 1829, samma dag som han fyllde 27 år.  Ett exemplar av denna bok tillhör  Wallersamlingarna på universitetsbiblioteket.

latinjapanska2

Boken är inbunden på japanskt sätt i tre delar i en gemensam kassett. Här återfinns latinska, kinesiska och japanska växtnamn parallellt. Några få illustrationer på växter har blivit vackert kolorerade, exempelvis en förklaring till sexualsystemet. Ett porträtt på Carl Peter Thunberg är synbart kopierat efter västerländsk förlaga.

thunbergs graverade porträtt

Fler spår efter Thunberg finns i universitetsbibliotekets samlingar, såsom böcker som tillhört honom, brev i Wallersamlingarna samt Thunbergs eget omfattande efterlämnade arkiv. Du finner en del  av detta material i Alvin – portal för kulturarvssamlingar, exempelvis  de fyra kartor som Thunberg lyckades få med sig från Japan.

Mer om Carl Peter Thunberg, hans resor och forskargärning finns att läsa i:
Skuncke, Marie-Christine, Carl Peter Thunberg : botanist and physician : career-building across the oceans in the eighteenth century, Uppsala, 2014.

Text och bild: Helena Backman