400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Månad: april 2018

Studentmössor på Valborg

Föremål 194 av 400:
Fotografi på valborgsfirande studenter efter mösspåtagningen

Vi ses väl i Carolinabacken idag?

Som alla studenter i Uppsala känner till, är en av Valborgsmässofirandets stora höjdpunkter den gemensamma mösspåtagningen nedanför Carolina Rediviva, där universitetets rektor leder påtagningen på slaget klockan 15. Som synes på denna bild är det inte bara uppsaliensiska eller svenska studenter som är välkomna, utan här deltar även personer från andra universitet.

foto på tre kvinnor och en man, alla i studentmössor, två av dem vanliga svenska studentmössor, de andra tv svarta från sina respektive länder

På detta fotografi från 1947 ur våra samlingar ser vi Tanja Sealborn från Nederländerna, Michéle Cazaux från Frankrike, Signe Larsson från USA och den svenske studenten Lennart Oldenburg. Fotografen är okänd – känner du till vem som tagit bilden, blir vi glada om du hör av dig till oss på biblioteket, så att vi får reda på detta.

En högupplöst kopia av bilden finner du här: Studenter på Valborg

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Karta för resor i Svea- och Götaland

Föremål 193 av 400:
Reskarta för resor i Svealand och Götaland, tryckt 1834

Det är dags att börja planera för sommarsemestern. Om du tänkte ut och resa på 1800-talet, kanske det krävdes något mer planering än vad som krävs nu för tiden. Till hjälp kunde vara en sådan här karta, en reskarta över Svea- och Götaland med utmarkerade vägar med utsatta måttangivelser och platser av intresse, såsom städer, köpingar, herrgårdar, gruvor, hälsobrunnar och gästgivargårdar. 

detalj av kartan runt Uppsalatrakten

Uppsalatrakten, detalj från reskartan.

Drygt 20 år senare kunde reskartor som denna börja ritas om, då de första järnvägarna med ånglokstrafik invigdes i Sverige. Detta färdmedel kom att förändra de vägar resande kom att ta genom landet.

Detalj från kartanöver Skaraborgs län

Skaraborgs län med omgivande trakter, detalj från reskartan.

Kartan utkom för första gången 1828, framställd av kartograf och gravör Erik Åkerland (1754-1835). Detta är en uppdaterad version från 1834.

Här kan du se en högupplöst kopia av kartan, där du kan zooma in på alla intressanta detaljer: Res-karta öfver Svea och Götha riken

hela kartan

Kartan har hyllsignum: Kartor, Sv. Kommunikationskartor -1899

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Levin Olbers stambok

Föremål 192 av 400:
En av Levin Olbers båda stamböcker i Uppsala universitetsbibliotek

Här på Uppsala universitetsbibliotek finns två stamböcker efter domprosten i Skara Levin Olbers (1767-1824). I den som visas här har han samlat tillskrifter från kvinnor som han mött i olika sammanhang, på resor och vid besök.

Tillskrift av Greta och Helena Ferelius i Skövde 1790

Här finns exempelvis en tillskrift av Greta och Maria Christina Ferelius i Skövde, daterad den 28 oktober 1790. Föga anande nog Levin vid detta tillfälle att han och Maria Christina skulle gifta sig tio år senare, i Levin Olbers andra gifte.

På sidorna i denna stambok finner vid tillskrifter gjorda på så varierande orter som Hedåker, Skara, Stockholm, Uppsala, Berlin, Skövde, Kungälv, Göteborg, Greifswald, Skepplanda, Köpenhamn, Leiden, Münster och Göttingen. Du kan se alla sidor här: Pour les dames – Levin Olbers stambok

Den andra stamboken innehåller tillskrifter från män, från lika varierande platser. Denna kan du bläddra i här: L.O. – Levin Olbers stambok

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)-

En guldgruva i samlingarna

Föremål 191 av 400:
Karta över guldgruvan i Ädelfors, ur franskt verk från 1776.

Under sin resa till bruk och gruvor i Skandinavien 1766  kom den franske kemisten och metallurgen Gabriel Jars (1732-1769) till Ädelfors i Småland. I hans verk Voyages métallurgiques, tryckt i Lyon 1776, hittar vi beskrivningar över guldbrytningen och kartor över gruvgångarna utförda i kopparstick. Några av utrymmena i gruvan har fått namn efter svenska kungligheter, Ulrika Eleonora (utmärkt som F på kartan nedan) och Adolf Fredrik (utmärkt som L).

hel karta över gruvgångarna i genomskärning sett från sidan

Ädelfors guldgruva runt år 1766 i genomskärning

År 1737 hittade man guld i Gyafors i Småland, en ort som få fick byta namn till det mer talande namnet Ädelfors, som skulle signalera den värdefulla metallfyndigheten. Ädelfors guldgruva var sedan i bruk ända fram till 1889. Dessa planer ger oss en bild av hur det kan ha varit att arbeta nere i gruvan – långa stegar löper upp och ned i schakten. Det hårda arbetet har förmodligen skördat många offer genom tiderna.

plan över en gruvöppning ovanifrån

Plan över gruvöppningar från ovan

Än idag kan du vaska guld i Ädelfors, men inte längre gå ned i gruvans öppningar.

Text och bild: Helena Backman

 

Säves Gotländska samlingar

Föremål 190 av 400:
Handskrift med upptecknade folkminnen från Gotland av Pehr Arvid Säve

Redan tidigare i bloggen har vi nämnt den gotländske kulturhistorikern och konstnären Pehr Arvid Säve ((1811-1887), då som upphovsman till en stor samling avbildningar från Gotland: Pehr Arvid Säves Gotlandsbilder.

Här på universitetsbiblioteket har vi även sex handskrivna volymer i folioformat med hans noterade folkminnen insamlade på Gotland under senare delen av 1800-talen. Dessa volymer utgör en stor lokalhistorisk och etnografisk skatt i text och bild.

Här finns bland annat en mängd nedtecknade sägner och sagor, såsom här noteringar om kämpar och kämpe-jungfrur, det vill säga jättar. Där har Säve nedtecknat att jättarna på Gotland – precis som på fastlandet – troddes ha kastat stenblock mot kyrkor, då de irriterats av kyrkklockornas ringande.

handskrivna rader om kämpar och kämpar-jungfrur av Säves hand

Nedtecknad sägen av Säves hand med kommentarer i marginalen

Där textbeskrivningar inte räcker till har Säve skissat bilder med stor detaljrikedom. Här har han avbildat ett föremål som sannolikt från början varit en schackpjäs och hört till en större uppsättning pjäser, men som kommit på avvägar och hamnat i skomakarskrået i Visbys ägo.

tecknad avbildning av en kung ur ett schackspel, sittande på en tron med krona på huvudet

En schackpjäs enligt notering tillhörig Skomakareämbetet i Visby.

Inventeringar av detta slag är av enormt folkminneshistoriskt värde. Nu finns samtliga sex volymer i digitala kopior, fritt tillgängliga för forskning eller – för den historiskt och etnografiskt intresserade – ren nöjesläsning: Gotländska samlingar

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Bilden av Svenska akademien i pressen

Föremål 189 av 400:
Teckning för Ny illustrerad tidning år 1886 av Svenska akademiens fest på Stockholms slott.

En intresserad allmänhet har genom tiderna nyfiket följt Svenska akademiens förehavanden genom media. I Ny illustrerad tidning för 1886, på sidan 113 i nr 14, kan vi se denna bild ”Från Svenska akademiens tillämnade 100-årsfest i rikssalen å Stockholms slott den 5 april 1886”. I en tid innan fotografiet hittade in i vår press var bilder såsom denna ett sätt att se in i de finare salongerna.

Denna förlaga till ett tryck i tidningen är en skrapteckning med tusch på kartong. Konstnären heter Victor Andrén (1856-1930) och teckningen har kommit in till universitetsbiblioteket som gåva.

bild på svenska akademiens ledamöter sittande vid ett bord mitt i en festsal med publik runt om. Över bordets ena ände, där Oscar II sitter, hänger en stor baldakin

På bilden sitter Svenska akademiens 18 ledamöter vid bordet tillsammans med sin beskyddare Oskar II under en stor baldakin i högsätet. Festens övriga gäster sitter som publik på parkett och läktare. Du kan gå in på alla teckningens detaljer i högupplöst version: Från Svenska akademiens tillämnade 100-årsfest…

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Carl Stefan Bennets italienska resa 1829-1832

Föremål 188 av 400:
Teckningar från en resa genom Europa till Italien av Carl Stefan Bennet

Den svenska målaren och tecknare Carl Stefan Bennet (1800-1878) påbörjade 1829 en resa genom Europa med sikte mot Italien. På sin väg tecknade och målade han skildringar av det han såg på sin väg. Dramatiska händelser väntade honom i julirevolutionens Paris, där han tecknade och målade scener från kravallerna, så lika de foton och filmer vi får se i nyheterna från upplopp idag.

teckning av männsikor i ett upplopp, folk faller och springer över varandra

Trevligare folkmassor ser han i Rom, där han bland annat bevistar karnevalen 1832. Bland hans teckningar och målningar finner vi vyer och händelser, helg och vardag, som ger oss en spännande bild från det tidiga 1800-talets Europa.

teckning av glada männsikor under karnevalen i Rom 1832

Hans eget porträtt, ett sjävporträtt från när han just ska bege sig ut på resa, finner vi också i samlingen.

ett självporträtt där en allvarlig ung man lutar huvudet mot en hand med armbågen på bordet framför sig och tittar rakt mot åskådaren

Se samtliga teckningar från Bennets resa i digitala kopior: Teckningar från C. S. Bennets italienska resa 1829-32

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Vackert bokband ur Wallersamlingen

Föremål 187 av 400:
Vackert bokband från slutet av 1600-talet ur Wallersamlingen

bild på hela bokbandets framsida

Ett vackert skinnband med guldtryck och inläggningar i skinn hittar vi i läkaren och boksamlaren Erik Wallers efterlämnade bibliotek, som står sammanhållet här på Uppsala universitetsbibliotek. Det ovanligt arbetade bokbandet tillhör Adenochoiradelogia: or, an anatomick-chirurgical treatise of glandules & strumaes, or kings-evil-swellings av John Browne, tryckt i London 1684.

titelbladet till boken

Den engelske anatomen och kirurgen John Browne (1642-1702) var den förste att beskriva skrumplever  år 1685 och nekrotisk bukspottskörtelinflammation redan 1684. Hans porträtt ser vi på en frontespis graverad av Robert White (1645-1703) i bokens början.

John Brownes porträtt

Boken köptes in av Erik Waller på Sotheby & co. i London 1932.

bild på Erik Wallers namn och adress på kvittot från Sothebys

Text och bild: Helena Backman

Teckningsövningar i skissbok

Föremål 186 av 400:
Kristina Rosenhanes skissbok

Allt fler bilder ur Universitetsbibliotekets samling av svenska handteckningar finns nu att se fritt tillgängliga i digital form. Här finns inte bara verk av hög konstnärlig kvalitet, utan även försök som visar har övning kanske kan ge färdighet på sikt.

två fåglar tecknade i rödkrita

Här finns exempelvis Kristina Rosenhanes skissbok, där man ser en förmodligen helt ung kvinnas försök till teckning med olika pennor och färger, ibland upprepas motiven gång på gång. Det syns tydligt att hon till största delen har avbildat redan befintliga bilder, såsom antika skulpturer och emblem ur något verk med emblematiska symbolbilder. Här finns även försök till avbildningar av ansikten och kroppsdelar såsom öron, händer och fötter, allt med ett varierande resultat. Växter och djur förekommer också i stor mängd.

en rad med tre bärkvistar

Av skissbokens bokband att döma levde och tecknade förmodligen denna Kristina Rosenhane under 1700-talet, men mer vet jag inte om henne.  Hennes skissbok visar inte någon imponerande konstnärlig kvalitet, men visar oss hur någon fått öva upp sin teckningsfärdighet efter vid tiden passande förlagor.

Se hela skissboken här: Skissbok : Växter, djur, emblem, ansikten m. m.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)