400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Månad: april 2017

Mösspåtagning i Carolinabacken 1933

Föremål 87 av 400:
Fotografi taget efter mösspåtagningen 1933

Idag är det Valborgsmässoafton, dagen då vi i Uppsala tar på oss våra studentmössor i Carolinabacken på slaget tre.  Redan tidigare år har fotografer förevigat studentfirandet, och många bilder finns nu i Universitetsbibliotekets fotosamlingar.

en grupp studenter med vita mössor skrattar och ler in mot kameran

Om vädret tillåter sitter studenter ute och trivs. Bilden ovan visar ett glatt sällskap på Valborg i Uppsala någon gång på 1940-talet

manliga studenter går armkrok på stora torget, en polis går i bakgrunden

Det framgår tydligt att det gått livligt till genom åren, och ordningsmakten har hållit ett vakande öga över festligheterna. På bilden ovan befinner sig en polis diskret i bakgrunden när en grupp glada studenter drar fram genom staden. Ibland behövdes det även ett ingripande för att hålla lugn och ordning, som på bilden nedan från 1945.

en polis med batong tar fast en student i kavajen

Idag håller polisen fortfarande sitt vakande öga över firandet i staden för allas vår säkerhet, så att vi kan känna oss trygga när vi firar våren tillsammans.

Fler fotografier av Uppsala universitet i allmänhet och studenter och studentfirande i Uppsala i synnerhet finns att se genom Alvin – portal för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Studenter och studentliv i Uppsala

Text: Helena Backman
Bild: Okända fotografer/Uppsala universitetsbibliotek

Album med bokmärken från slutet av 1800-talet

Föremål 86 av 400:
Bokmärkesalbum från slutet av 1800-talet

Bland våra bildsamlingar finns en mängd olika sorters bilder. Här finns originalteckningar och målningar av kända konstnärer, men även kommersiellt framställda bilder som haft stor spridning. Här finns exempelvis en del bokmärken.

Dessa båda album, i röda klotband, innehåller bokmärken samlade av Jane Gagner i Köpenhamn under 1880-talet. Hon har själv daterat albumen 1882.

Jane Gagners signatur

Det är svårt att fånga dessa glansiga, tryckta pappersmärken på bild, då ljuset så gärna vill spegla sig i den glättade ytan. Benämningen glansbilder är väl valt. Motiven har varit många och varierande, såsom sagomotiv och avbildade personer från vid tiden främmande länder och kulturer. Här finns även ett urval av diverse vapensköldar.

rader av vapenskäldar av olika slag

Här finns även kända personligheter, av vilka vi bör kunna känna igen några även idag, såsom Bach, Beethoven och Shakespeare.

små bopkmärken med porträtt av kända personligheter

Bokmärkena har alltså mer än hundra år på nacken, men liknar till stor del de bokmärken vi kan köpa än idag, även om senare tiders populära tecknade seriefigurer lyser med sin frånvaro. Dessa bokmärken har inte längre den popularitet som de hade under 1900-talet, då de ofta byttes på skolgårdar runt om i landet, men nog finns det fortfarande hängivna samlare än idag.

Text och bild: Helena Backman

Stambok med minneslockar

Föremål 85 av 400:
Karen Melsoms stambok från 1800-talet med hårkringlor

I en norsk stambok, ägd av Karen Melsom under 1800-talets början, finner vi  exempel på hårarbeten. Flera uppslag har påklistrade kringlor av olika slag konstfärdigt tillverkade av håret från de personer som skrivit i boken.

en hårkringla i form av en fyrklöver över en text

Hårarbeten var på modet under hela 1800-talet och in på 1900-talet, detta efter en tid då peruker varit det vanligaste i finare kretsar. De minskade drastiskt i popularitet under 1920-talet, då kortare frisyrer kom på modet.

en hårkringla i form av en flätad krans runt en text

Stambokens olika kringlor visar på en stor kreativitet. Inspirationen till dessa kringlor går troligen att hitta bland smycken av människohår.

hårkringla med lång svans vid sidan av en text

Det är inte konstigt att denna form av arbeten var populära som minnen – de är ju helt enkelt en liten del av personen som man vill minnas eller som själv vill bli ihågkommen.

liten hårkringla i ett hörn på en sida med text

Idag kanske det känns främmande och väl generöst att lämna ifrån sig en så påtagligt fysisk del av sig själv. Men idag är nog en hel del personer istället mer generösa med sig själva på andra sätt, exempelvis genom att lägga ut mängder av selfies i sociala medier till allmän beskådan världen över.

en kringla i form av en åtta under en text

Det finns fler än dessa avfotograferade hårkringlor i stamboken, som snart finns att se digitaliserad i sin helhet i Alvin – portal för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv som del av det stamboksprojekt som pågår på Universitetsbiblioteket.

minikringla i ett hörn bredvid en text

Stamboken har signum: Y 93 d

Text och bild: Helena Backman

100 år sedan den Ryska revolutionen

Föremål 84 av 400:
Rysk revolutionsaffisch från 1900-talets början

I år är det 100 år sedan den Ryska revolutionen ägde rum.  På Uppsala universitetsbibliotek finns naturligtvis trycksaker som minner om denna tid. En alldeles speciell samling, den Lundellska samlingen, innehåller bland annat en mängd ryska propagandaaffischer, huvudsakligen från 1910-talet. Dessa tryck är ofta i stort format och med mycket rött i trycket. De symboliska motiven sprider effektivt sina budskap.

En bild på en kapitalist och en ortodox präst som gråter på en gravplats

Denna affisch från 1920 har titeln ”Vid kontrarevolutionens grav”. Ett par män, som väl får symbolisera den ryska ortodoxa kyrkan och kapitalismen, sörjer den fallna monarkin och tidigare världsordningen.

Bibliotekarie drar ur en låda ur ett kartskåp där en affisch skymtar fram

I särskilda magasin för kartor och bilder ligger dessa affischer ordnade i stora plåtskåp. Affischerna har blivit digitaliserade och finns därför att se genom Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Ryska affischer på Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer om detta och annat material i den Lundellska samlingen: Ryska revolutionstryck

Text och foto: Helena Backman
Affischer: Uppsala universitetsbibliotek (hämtade genom Alvin)

Bakom Jakob Fredrik Neikters porträtt

Föremål 83 av 400:
En hårlock bakom en miniatyr med Jakob Fredrik Neikters porträtt

En hårlock från 1700-talet har bevarats in i vår tid. På baksidan av en målad miniatyr, målad i gouache på papper, infattad i guld och med skyddande glas, ligger detta minne av en för oss okänd person. Kanske är det en hårlock från professor skytteanus Jakob Fredrik Neikter (1744-1803) själv, eller tillhörig någon som han tyckte mycket om. Neikter arbetade även en tid vid Uppsala Universitetsbibliotek som universitetsbibliotekarie, och därför passar hans porträtt särskilt fint i våra samlingar.

porträtt på Neikter bakom glas i en medaljong

Miniatyren gick i arv inom släkten i generationer, till dess en efterlevande slutligen donerade denna till Universitetsbiblioteket. Denna lilla miniatyr finns idag i Universitetsbibliotekets bildsamlingar under signum: E14a:7

En högupplöst version av miniatyren – och hårlocken – finns i Alvin: Jakob Fredrik Neikter

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala Universitetsbibliotek

Påsk i Uppsala 1948

Föremål 82 av 400:
Fotografi på försäljning av påskris vid Fyrisån, 1948

En ögonblicksbild från 1948 har förevigats av Uppsalafotografen Gunnar Sundgren (1901-1970).  Vid sina bord utmed Fyrisån bjuder försäljare ut påskris med fjädrar på Östra Ågatan i Uppsala. Fotot är taget 1948. Även idag 2017 bjuder försäljare ut sina påskris i Uppsala inför den stundande helgen.

Gunnar Sundgren var främst porträttfotograf med ateljé i Uppsala. Många av hans bilder finns idag på Universitetsbiblioteket. Bland porträtt finner man Sundgrens egna självporträtt, som detta, taget på 1920-talet.

porträttfoto på man med skägg, och skjorta och slips under kavajslag

Du hittar fler fotografier av Gunnar Sundgren i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Gunnar Sundgrens fotografier

Vi önskar alla våra läsare en Glad Påsk!

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek

Album med vykort och bokmärken

Föremål 81 av 400:
Grönt vykorts- och bokmärkesalbum från tidigt 1900-tal

I vårt förra inlägg utlovade en titt in i de båda album med vykort och bokmärken som Uppsala universitetsbibliotek fått som del av en större donation av Charlotte Pearson på 1950-talet. Här finns främst engelska kort, eftersom donatorn var av brittisk börd.

ett uppslag med fyra inklistrade vykort med blommotiv, med bokmärken med blommor och flickor klistrade runt om

Vi ser här exempel på vykort med anledning av högtidsdagar och helger, såsom jul, nyår och påsk. Kring de inklistrade korten sitter ibland bokmärken med passande motiv, vilka gör en del av de båda albumens uppslag mycket färgsprakande.

uppslag med vykort med motiv från vinter och vår

Albumen visar en stor variation av motiv, och visar det tidiga 1900-talets stil och mode i illustration. Vi finner här nedan ett engelskt påskkort – ett passande motiv just denna vecka. Glad påsk, alla läsare!

bild på ett påskkort med ett fågelbo med ägg i med videkissar omkring

Albumet med grön pärm kan du även bläddra i genom Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Miss Pearson’s album

Text och bild: Helena Backman

Charlotte Pearsons generösa donation

Föremål 80 av 400:
Ett vykorts- och bokmärkesalbum donerat av Charlotte Pearson

Den engelska damen Charlotte Pearson, hemmahörande i Higher Brixham, South Devon, testamenterade 1957 all sin egendom till Uppsala Universitet för att där  användas ”för med Universitetsbibliotekets sammanhörande ändamål”. Bland den av hennes kvarlåtenskap som hamnade i Universitetsbibliotekets samlingar fanns detta vackra album i blå klot. Trots att albumets guldpräglade text säger ”Christmas cards”, innehåller detta album vykort även från andra tider på året, samt bokmärken som dekorerar ytorna kring hälsningarna. Ytterligare ett album följde med till biblioteket. Bilder ur båda dessa album följer i ett senare blogginlägg.

pearson på däcket till ett fartyg, glatt leende med en liten hund på armenDessa båda album utgör alltså bara en del av den generösa donation som inkom till Uppsala universitetsbibliotek 1958. Charlotte Pearson lämnade även efter sig en mängd personliga fotografier. Till biblioteket har även inkommit andra bilder, såsom en liten skissbok med utkast till teckningar och några skissartade akvareller av Pearsons hand, vilka visar på en konstnärlig ådra.

På fotografierna ser vi henne ofta med husdjur eller på resande fot – eller som på bilden här bredvid bådadera, på resa på däcket till ett kryssningsfartyg med en söt liten hund i famnen. Inte sällan ler hon stort på bilder tillsammans med andra.

Men här på Universitetsbiblioteket är hon främst ihågkommen för att de medel som hon testamenterade till Uppsala Universitet och som år 1968 lade grunden till en av Universitetet instiftad stipendiefond, som än idag delar ur resestipendier till anställda inom Uppsala universitetsbibliotek: Fröken Charlotte Pearsons stipendiefond. Vi kan därför säga att vi fortsätter hennes resor.

ungdomsporträtt av pearson tillsammans med stilig ung man i uniform

Bland hennes efterlämnade fotografier finns ett vackert ungdomsporträtt, enligt fotografen Brogis stämpel taget i Florens. Om den uniformsklädde mannen på bilden vet vi intet, vad vi vet är att Charlotte Pearson levde ogift.

Den koppling hon hade till Uppsala universitet och Universitetsbiblioteket lär ha varit att hon var god vän med den tidigare överbibliotekarien Gert Hornwall (1911-2002).

akvarellskiss av violer i ett grönt kärl

Text och bild: Helena Backman

 

Kinesisk medicin i vacker handskrift

Föremål 79 av 400:
Bok i kinesisk medicin i ord och bild

Vi fortsätter vår utblick mot Kina även i detta blogginlägg. En imponerande herre gnagande på en växtstjälk pryder titelsidan i detta handskrivna verk. Mannen lär vara en gestaltning av den kinesiska medicinens mytologiske upphovsman.

År 1847 donerades denna vackra handskrift till Uppsala universitetsbibliotek. Boken beskrivs som innehållande zoologi och botanik, men en forskare från Kina inom ämnet kan bekräfta att detta är en bok om medicinalörter och andra medicinska råvaror i form av insekter, mineraler och annat. Hur gammal den är vet vi inte idag.

närbild på främre pärmen, klädd i tyg samt med etikett

Pärmen är klädd med vävt tyg, och försättsbladet är även detta i textil. Den har i Sverige fått en påklistrad etikett i rött skinn med en konstruerad titel i guld: ”Chinesisk botanik och zoologie.”

bilder på växter med kinesisk text

I bild med förklarande texter presenteras örter med medicinska egenskaper. För varje råvara presenteras hur den ska tillredas och vilka krämpor den kan bota eller lindra.

närbild på rosa krokodilliknande ödla eller liknande djur

Här finns även insekter och andra djur med botande egenskaper, och hur dessa insekter ska intas eller appliceras för bästa effekt. Ovan kan ses en liten svårdefinierad figur, kanske en krokodil eller salamander?

Detta stora verk innehåller mängder av fantastiska bilder vilka hållit sig klara i sina färger.  Motiven kan säkert användas i många andra sammanhang än i den örtmedicinska litteraturen.

Text och bild: Helena Backman