400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Månad: februari 2018

Hertigdömet Skåne ca 1700

Föremål 176 av 400:
Handritad karta över Skåne från ca 1700

Allt fler av Universitetsbibliotekets samlingar av svenska handritade kartor är nu fritt tillgängliga genom plattformen Alvin. Bland dessa finner vi en karta över hertigdömet Skåne från 1700. Skåne hade då inte varit svenskt mer än några decennier, från 1658.

detalj från kartan med området Köpenhamn och Malmö

Området Köpenhamn/Malmö var inte lika tättbefolkat då som nu. Ortnamnet Malmö är lika litet som andra orter däromkring, medan Danmarks huvudstad Köpenhamn avbildas med sin omgivande mur och Kastellet.

bild på hela kartan

Du ser hela kartan i högupplöst version i Alvin: Geographisk charta öfwer härtigdömmet Skåne

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (Alvin)

Handskrift från Riga

Föremål 175 av 400:
Teckning i handskrift från Riga

På första bladet i en pappershandskrift från 1500- eller 1600-talet finns en teckning i brunt, rött och gult som visar en biskop eller annan patriark med följe. Denne man välsignar en annan man, som fallit på knä framför honom. På bröstet har den knäfallande mannen ett kors. På sidans undre del ser vi två fåglar och ett kungligt lejon, där lejonet är placerat rakt under mannen med kors på bröstet.

teckning i rött och gult av fåglar och ett lejon

Handskriftens första textsida har överskriften: Eynne schonne Hysthorye von vunderlyken Gescheffthen der Herren tho Lyfflanth myth den Rüssen unde Tartaren… och innehåller en historisk text om Livland. Handskriften innehåller ytterligare två texter,  Chronicka unde uthsettinge der Hermeisters in Lifflande van 1235 respektive Johan Sanders Mantissa.

en handskriven sida med variant av tysk text

Noteringar på ett försättsblad visar att denna handskrift ägts av en Michaelis Braueri i Riga 1645, och senare tillhört hovrådet C. G. Warmholtz, innan den hittat in i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar på 1800-talet.

Omslaget består av återanvänt medeltida pergament med noter och text i svart, blått och rött.

bild på främre pärmen, en smutsad medeltida handskrift med bokstäver i svart, blått och rött

Signum för handskriften är: H 131
Hela handskriften finns i digital form fritt tillgänglig på nätet:  H 131 – Eynne schonne Hysthorye von vunderlyken Gescheffthen der Herren tho Lyfflanth myth den Rüssen unde Tartaren…

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Breviarium med vackra spännen

Föremål 174 av 400:
Breviarium tryckt 1516 med vackra spännen

På ett vackert bokband tillhörande ett breviarium på latin tryckt 1516 finns två bokspännen i metall över främre snittet. I tre små hål på vardera spännet skymtar rött tyg fram, en vacker och genomtänkt detalj. På snittet ser vi också bladmärken, som märker ut ställen som gjort det möjligt en tidigare ägare att snabbt orientera sig i boken, och få upp de sidor som varit viktiga.

bild på snittet med dess vackra spännen

På insidan av pärmarna sitter återanvänt pergament som försättsblad, även detta en vacker detalj med sina bruna och röda bokstäver. Marginalanteckningar mellan de präntade kolumnerna visar på bruket av denna tidigare skrift.

bild som visar insidan av främre pärmen med återanvänt medeltida pergament

Breviariet saknar titelblad. Innehållet kan därför för det moderna ögat se mer handskriven är tryckt ut.

Bokens första sida med text i svart och första ordet i rött

Text och bild: Helena Backman

 

Barnporträtt från 1900-talets början

Föremål 173 av 400:
Fotografi av Dag Hammarskjöld som barn

Adressen till Uppsala universitetsbiblioteks byggnad Carolina Rediviva är Dag Hammarskjölds väg 1.  Diplomaten Dag Hammarskjöld (1905-1961) har fått flera platser döpta efter sig både här i Uppsala och på andra orter i Sverige.

Även om Hammarskjölds eget efterlämnade arkiv idag finns på Kungl. biblioteket i Stockholm, finns även några spår av honom här på Uppsala universitetsbibliotek, såsom detta glasnegativ föreställande Dag Hammarskjöld som ung pojke. Fotografiet är taget av okänd fotograf någonstans kring 1909-1912. Bilden visar en tidstypisk klädd pojke från ett välbärgat hem, som under sina yngsta år får behålla sina långa lockar.

Ytterligare ett fotografi från glasnegativ av Dag Hammarskjöld som ännu något yngre, uppklädd i ytterkläder, finns i samlingarna.

svartvit bild på en liten pojke iförd vit mössa och svart duffel

Fotografiet visar tydligt att det är taget en tid då barnkläder inte var lika könsnormerande som en hel del kläder för barn  kan upplevas idag.

Dessa och fler fotografier på Uppsala universitetsbibliotek med anknytning till Dag Hammarskjöld finns i högupplösta versioner fritt tillgängliga  på nätet: Dag Hammarskjöld

Text Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Snurrbara skivor i pergamenthandskrift

Föremål 172 av 400:
Handskrift på pergament med snurrbara skivor från 1400-talet

I en handskrift, som en gång funnits i biblioteket på Vadstena kloster, finns flera uppslag med en mängd snurrbara skivor, så kallade volveller. På volvellerna finns präntade ord i svart och rött. Nog blir man nyfiken på vad det är för något som framställs på detta sätt.

ett uppslag med fyra volveller

Denna handskrift på pergament innehåller texter av filosofen och teologen från Mallorca Raimundus Lullus (1235-ca 1315/1316). Efter att ha levt ett vanligt familjeliv upp till 30 års ålder, drabbades han av religiösa uppenbarelser. Efter att ha inträtt i Franciskanorden började han studera och blev efter nio år doktor vid universitetet i Paris. Efter detta började han missionera, och reste under resten av sitt liv runt i Europa, Asien och Afrika. Trots att han var missionär influerades han av sufismen, vilket satt spår i de texter som finns efter honom.en sida med text i rött och svart jämte en sida med en tom volvell

En av hans idéer vad den att vi genom att kombinera tankeelement skulle kunna påvisa en princip för sanning, som kunde bevisa Guds existens och kristendomens riktighet. Kombinationsmöjligheterna för dessa bevis tecknade han som cirklar, diagram och träddiagram, för att påvisa sambanden mellan all världens kunskap.

Att som i denna handskrift använda volveller tycks alltså vara ett pedagogiskt grepp för att förklara dessa samband på ett visuellt mer lättbegripligt sätt.

en liten skada mellan två volveller har blivit hopsydd

Liksom i tidigare pergamenthandskrifter i denna blogg kan vi se hur även skadade pergamentblad använts till handskriften, eftersom pergamentmaterialet varit alltför värdefullt för att kasseras vid småskador. Dessa små lagningar har ibland sina alldeles egna skönhet, som en rand på tvärs över textraderna.

närbild på textsida med en lagning tvärs över sidan

Handskriften har signum: C 51

Denna handskrift ingår i den samling med västerländska handskrifter som just nu digitaliseras., och finns nu fritt tillgänglig på nätet: Raimundus Lullus.

Text och bild: Helena Backman

Från J.A. Eklund till J.A. Eklund

Föremål 171 av 400:
Ett kort brev från en J.A. Eklund till en annan J.A. Eklund

I arkivet efter biskopen i Karlstads stift, J.A. Eklund (1863-1945), finner vi ett brev i form av en liten handskriven lapp med en hälsning till biskopen. En man med samma namn, J.A. Eklund, har dristat sig till att skicka honom ”en trägravyr över Karlstad med domkyrkan i fonden” och hoppades att biskopen vill köpa den av honom för 5 kr.

foto på hela texten på lappen

Eklund som skickat detta förslag bodde i Helsingfors, och man kan undra hur han kommit på idén att översända denna till sin namne i Karlstad. Kanske var han en professionell tavelförsäljare som använd  sig av detta speciella grepp för att få tag i nya kunder?

Biskopen J.A. Eklund skrev sig alltid på detta sätt, hans fulla namn var egentligen Johan Alfred. Om han slog till och köpte denna trägravyr är okänt.

Denna handskrivna lapp är bara ett exempel på fantasieggande dokument som man kan finna i arkiven efter privatpersoner på Uppsala universitetsbibliotek.

Text: Helena Backman
Bild: Nicklas Högås

Små händer från 1430

Föremål 170 av 400:
Spännen i form av händer på en handskrift från 1430

 

bild på bokens främre snitt med de två små spännena i form av händer

Två små händer i mässing håller ihop en volym innehållande en pergamenthandskrift med Colucius Salutatis verk De saeculo et religione.  Handskriften utförd i Italien, möjligen Bologna,  år 1430. Bokbandet ser ut att vara samtida med sitt innehåll.

detalj från första sidan i handskriften

Denna volym ska enligt en inskrift i volymen ha tillhört Dombiblioteket i Frombork, och har därför sannolikt kommit till Uppsala universitetsbibliotek som krigsbyte.

ytterligare en liten hand som spänne

 

Förutom de två små händerna över snittet finns små klöverformade metallbeslag i linjemönstret på skinnbandets fram- och baksida.

framsidan av volymen, ett brunt skinnband med små metallbeslag i rutmönster

Denna handskrift tillhör den så kallade C-samlingen på Uppsala universitetsbibliotek, en samling västerländska handskrifter som just nu håller på att digitaliseras. Snart kan du därför hitta denna volym fritt tillgänglig på nätet via plattformen Alvin.

Text och bild: Helena Backman

Uppsala universitets emblem

Föremål 169 av 400:
Tidig version av Uppsala universitets emblem och sigill

Fornforskaren Johannes Bureus (1568–1652) var Sveriges förste riksantikvarie och riksbibliotekarie. Han ägnade sig med stort intresse för runor och runinskrifter, och var den förste att nedteckna runalfabetet i tidigmodern tid. Detta ettbladstryck i stort format tryckt i Uppsala 1599 visar runalfabet där man bland annat kan jämföra mindre variationer med varandra.

Under den övre ovalen i mitten av tavlan syns en tidig version av Uppsala universitets första emblem som togs fram av Johannes Bureus (1568–1652) till år 1601. Emblemet omfattar en ring med orden Gratiae naturae och i ett band med ordet Veritas. I den övre hälften det hebreiska ordet Jahve, i den nedre delen en svävande jordglob. På båda sidor finns band med texten: Academiae Ubsaliensi Sacr[atum]. Vi kan jämföra detta med hur Uppsala universitets sigill ut idag: Uppsala universitets sigill

Detta och fler verk av Johannes Bureus finner du som digitala faksimiler i Litteraturbanken: Johannes Bureus verk

hela trycket, med avbildningar av runstenar och tabeller med runor

Trycket är ett kopparstick med måtten 58 x 36 cm och har signum: Sv. Rar. 10:206 ligg. fol.
Här kan du se och ladda ned en högupplöst version: Runakenslanes läraspån

Du kan läsa mer om universitetets tidiga sigill i boken: Fredrik Berg, Johannes Bureus och universitetets sigill, Acta universitatis Upsaliensis, Skrifter rörande Uppsala universitet. C. Organisation och historia. 21, Uppsala 1971.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)