400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: affischer (Sida 1 av 2)

Underhållning för badgäster anno 1899

Föremål 310 av 400:
Affisch för sommarfestligheter vid Nybro Badanstalt 1899

Midsommar har just passerat, men än är sommaren lång! Redan 1899 visste turistnäringen hur svenskar ville roa sig under ledigheterna. På denna affisch, som gör reklam för nöjen ”till förmån för medellösa badgäster” utlovas underhållning som delvis nog står sig än idag.

Spel och dobbel i form av tombola, dans, mat i form av buffé och godis samt mycket att se i menageri och panoptikon. Vilka de vilda och blodtörstiga djuren i menageriet kan vara får vi inte läsa, men eftersom de är inhemska rör det sig nog inte om några farligare varianter.

Att hela kalaset endast kostar 10 öre får väl ses som ett rent fynd för en helkväll?

En grön affisch med en stor mängd liten text tryckt i svart

Affischen kan du se och ladda ned i högupplöst version: Sommar-Festen vid Nybro Badanstalt

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Konsertaffischer från 1800-talet

Föremål 290 av 400:
Konsertaffischer för konserter hållna i det nybyggda Carolina Redivivas festsal runt 1800-talets mitt.

Då Carolina Rediviva stod nytt år 1841 fanns på den översta av de totalt tre våningarna en stor festsal, en representationssal för universitetet. Där hölls förutom andra högtidligheter även konserter. Som framgår av denna affisch, som tyvärr saknar datum, men torde vara från 1800-talets mitt, sjöng den då världsberömda svenska sångerskan Jenny Lind i denna festsal.

en konsertaffisch från 1800-talet

Redan 1887 stod dock Universitetshuset i Uppsala färdigt, och uppträdanden och högtidligheter flyttades över till den stora aulan där. Festsalen på Carolina förvandlades med tiden till magasinsutrymmen för de allt större bibliotekssamlingarna, och senare insatta golv, vilket förvandlade husets dåvarande tre våningar till åtta, gjorde att utrymmet kunde utnyttjas på bästa sätt.

fyra fuktiga affischer ligger på ett grönt bord

Då dessa foton togs befann sig affischer för konserter på Carolina Rediviva från 1800-talets mitt i bokbinderiet för konservering. Det är därför affischerna är fuktade. Dessa spår av väta försvann naturligtvis helt efter genomförd konservering.

Text och bild: Helena Backman

Marionett-teater-balett med anledning av Internationella dockteaterdagen

Föremål 286 av 400:
Marionett-teater-balett med mera på cirkusaffisch från 1884

Idag är det Internationella dockteaterdagen, och spår av sådana skådespel hittar vi på en och annan cirkusaffisch i samlingarna. Här en affisch som utlovar marionett-teater-balett under sin föreställning år 1884.

text som beskriver vad som kommer hända på scenen under Mordet på den ryske kejsaren

Men mycket mer bjuds under denna föreställning. Ingenting lämnas här åt fantasin – beskrivningen av vad som kommer att visas i de tre tablåerna under titel ”Mordet på ryske kejsaren” gör att vi redan från början vet hur det kommer att sluta, om inte rubriken gav ledning nog. Idag ser vi kanske inte lika många attentat återgivna av ambulerande teatersällskap – men antagligen långt fler än 1880-talets cirkus- och teaterbesökare, nu då många liknande attentat blir dramatiserade och i varje detalj skildrade på film och tv.

två träsnitt på en man som på sina fötter balanserar ett litet barn

De enda avbildningarna på affischen visar dock så kallad ”Guttapercha-gymnastik”, som utfördes av den italienske cirkusdirektören själv, antipodisten Meurk, och på fötterna jonglerade han sin son Jean. Både herr och fru Meurk kom från Italien och utövade främst pantomim- och marionett-teater. Med sina nio barn turnerade de med eget teatersällskap. Jean fick som vuxen en annan karriär, nämligen som bondkomikern ”Ola i Knäppåsen”, som vilken han ändå fortsatte att sminka sig som clown och uppvisa en och annan cirkuskonst.

Hela affischen i högupplöst version finner du här: Stor ny Konst-Representation.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Clownen Max bortskänker levande gris

Föremål 249 av 400:
Cirkusaffisch för Cirkus Renard

Cirkusdirektör för den danska Cirkus Renard var Max Renard (1865-1945). Max var född som Maximilian (Erechim) Fuchs i Simpferopel på Krim. Han kom senare att kalla sig Max Renard (vilket precis som Fuchs betyder Räv, men låter stiligare). På sin turné under 1890-talet kom cirkusen till Sverige. Vi kan misstänka att det är direktören själv som är Clown Max på bilden på affischen, som här har lånat ut sin höga clownhatt till den gris som ska ges bort till den som fångar grisen i svansen.

bild på hela affischen

Denna affisch ä endast en av en mängd cirkusaffischer som nyligen blivit digitaliserade ur universitetsbibliotekets samlingar: Svensk affischsamling : cirkusaffischer

Affischen har signum: Svensk affischsamling cirkusaffischer (mapp) [Renard]
Du kan se och ladda ned en högupplöst version av affischen här: Cirkus Renard

en detalj från affischen där det står att cirkusen köper upp grisar

Text: Helena Backman
Bild : Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Brännvinsdraken

Föremål 223 av 400:
Brännvinsdraken, litografi efter tysk förlaga runt sekelskiftet 1900

Brännvinsdraken fick stå som symbol för brännvinets fördärvliga inverkan enligt nykterhetsrörelsen under 1800- och 1900-talen. Bilden visar hur illa det kan gå vid överdrivet alkoholintag. Just denna brännvinsdrake är utgiven av E.J. Ekmans förlagsexpedition, Stockholm, någon gång ca 1890-ca 1920. Erik Jakob Ekman (1842-1915) var aktiv i Svenska Missionsförbundet och utgav på sitt privata förlag främst litteratur med frikyrkligt innehåll. Planschen hade dock utkommit tidigare än så.

planch med en trehövdad drake som får potatis inlassad i munnen och som tillverkar brännvin. i bakgrunden ser man hur folk dricker, blir alkoholiserade, galna och dör.

Den förste att publicera denna bild i Sverige var konstnären och grafikern Anders Lundquist (1803-1853), som utgav planschen Brännvinsdraken efter en tysk förebild 1842. Planschen blev ett led i nykterhetsrörelsens propaganda, och kom därför ut i många versioner in på 1900-talet. Senast användes motivet i förenklad version som utställningsaffisch när Nordiska museet hade en utställning för nykterhetslogerna IOGT-NTO:s gemensamma 100-årsjubileum år 1979.

Se affischen i högupplöst version, där du kan zooma in på alla dess detaljer: Brännvinsdraken

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Konstrytteri på cirkus

Föremål 149 av 400:
Affisch för föreställning för cirkusföreställning under ledning av Didier Gautier från 1838

Bland de cirkusaffischer som finns på universitetsbiblioteket hittar vi flera som marknadsför Didier Gautiers kringresande sällskap och deras föreställningar vid 1800-talets mitt. Affischernabetonar vid denna tid särskilt konstrytteri, även om det i text presenteras många andra begivenheter att titta på, såsom trampolinspringare och fyrverkare.

överstycke med affisch med texten Anfiteatro d Gautier

Att Gautier skulle ha pegaser och kentaurer i sin föreställning, som bilden antyder, är sannolikt ett rent marknadsföringsknep.

Mängden olika träsnitt på affischerna visar att Gautier var väl medveten om vikten av marknadsföring och att han använde sig av för den egna föreställningen framställda bilder för att dra publik.

Didier Gautier tillhörde en känd cirkusfamilj. Han föddes i Frankrike år 1792, son till Jean Baptiste Gautier, som turnerade Europa med sitt menageri. Under 1800-talets första decennium turnerade detta sällskap i Sverige med den första elefant som visats upp i landet. Detta orsakade ett tumult som fått namnet ”Elefantupproret”.  Familjen lämnade därefter Sverige för att dra vidare mot Danmark. År 1830 fick så sonen Didier Gautier tillstånd av den svenske kungen Karl XIV Johan att få komma till Sverige med sin familj och  sitt konstrytterisällskap. Efter sju år blev hans svensk medborgare, och verkade här intill sin död.

träsnitt på en man och en kvinna balanserar på var sin hästrygg och håller i varandra

En annan affisch visar ett par på hästryggar

Träsnitt visar balansakter till häst. Didier hade redan som liten fått uppträda som lindansare, akrobat och ryttare på sin faders cirkus. Han uppträdde även senare som konstridare i Sverige, men fick sluta med detta då han skadat sitt knä vid en olycka då han gick på lina – enligt egen utsago vid 89 års ålder. Han var verksam in i det sista.

träsnitt med man som balanserar på två andra män, medan han står på två hästryggar

Ytterligare en annan affisch visar akrobatik på hög nivå – även detta på hästryggen

Gautier avled i Gävle 1872, där han gästade staden med sitt kringresande menageri. Hans son Jean övertog verksamheten. Didier Gautier räknas idag som en betydande man i cirkuskonstens historia. De efterlevande släktingarna har fortsatt i samma spår, och många av dagens cirkusartister både i Europa och i Amerika kan räkna honom som anfader, exempelvis de i Sverige verksamma familjerna Rhodin och Houcke.

träsnitt med personer olika klädnader som utför balansakter till häst

Kan det vara Didier själv som avbildas mitt i en balansakt?

Hela affischen för uppträdet fredagen den 1 juni 1838 kan du se här nedan. Troligen har sällskapet låtit trycka upp mängder med affischer genom åren. En del av dem har hittat in hit till våra samlingar.

hela affischen med sina träsnitt

Text och bild: Helena Backman

Mysteriet med melonerna

Föremål 97 av 400:
Planschblad med meloner fäst på en kylskåpsdörr

Bland de mer udda föremålen i universitetsbibliotekets samlingar är ett planschblad, tryckt på 1900-talet, fäst på utsidan av en kylskåpsdörr. Efter att hela kylskåpsdörren blivit transporterad till biblioteket av en släkting till ägaren, för denna skulle få hjälp med identifikationen av bladet, donerades dörren hastigt och lustigt när ägarens nyfikenhet blivit stillad. Vi behåller den som kuriosa i samlingarna.

Själva förlagan till planschen visade sig komma från Weinmanns Phytanthoza iconographia, tryckt 1742.

närbild på baksidan av kylskåpsdörren med notering om planschen

Notering och exlibris på kylskåpsdörrens baksida

Den dåvarande chefen för handskrifts- och musikavdelningen Inga Johansson (1943-2009) har skrivit en mycket underhållande berättelse om händelserna kring denna donation: Den sanna historien om hur Carolina fick en kylskåpsdörr eller Mästerdetektiven Håkan löser mysteriet med melonerna.

Se bilderna i högupplöst version: Kylskåpsdörr med uppklistrad plansch föreställande meloner.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv).

Velocipedlyktor för säsongen 1929

Föremål 89 av 400:
Affisch med reklam för cykellyktor från 1929

År 1929 skickade Gefle Velocipedverkstad ut affischer till sina återförsäljare med reklam för säsongens cykellyktor. Förutom vanliga cyklar, exempelvis av märket Leo, tillverkade företaget även lättare motorcyklar.

Bland urvalet av lyktor fanns förutom de dynamodrivna lyktorna även batteridrivna och karbidlyktor, som drevs av kalciumkarbid.

en rad med batteridrivna cykellyktor

De elektriska lyktorna, som drevs av batterier, tycks dock vara de som annonseras mest. Och nog är det behändigt med dessa löstagbara cykellyktor som vi använder – om än i produktutvecklad form – än idag.

Vissa föremål är desto mer sällsynta idag. När köpte du ett carbidkärl senast?

Text och bild: Helena Backman

Affischen i full storlek

100 år sedan den Ryska revolutionen

Föremål 84 av 400:
Rysk revolutionsaffisch från 1900-talets början

I år är det 100 år sedan den Ryska revolutionen ägde rum.  På Uppsala universitetsbibliotek finns naturligtvis trycksaker som minner om denna tid. En alldeles speciell samling, den Lundellska samlingen, innehåller bland annat en mängd ryska propagandaaffischer, huvudsakligen från 1910-talet. Dessa tryck är ofta i stort format och med mycket rött i trycket. De symboliska motiven sprider effektivt sina budskap.

En bild på en kapitalist och en ortodox präst som gråter på en gravplats

Denna affisch från 1920 har titeln ”Vid kontrarevolutionens grav”. Ett par män, som väl får symbolisera den ryska ortodoxa kyrkan och kapitalismen, sörjer den fallna monarkin och tidigare världsordningen.

Bibliotekarie drar ur en låda ur ett kartskåp där en affisch skymtar fram

I särskilda magasin för kartor och bilder ligger dessa affischer ordnade i stora plåtskåp. Affischerna har blivit digitaliserade och finns därför att se genom Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Ryska affischer på Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer om detta och annat material i den Lundellska samlingen: Ryska revolutionstryck

Text och foto: Helena Backman
Affischer: Uppsala universitetsbibliotek (hämtade genom Alvin)

Färgglad reklam från 1930-talet

Föremål 71 av 400:
Blomstrande affisch från 1937

Uppackningen och sorteringen av universitetsbibliotekets stora samling av affischer pågår för fullt på Kulturarvsavdelningen. År 1937 trycktes färgglada reklamaffischer för varor och tjänster. Att det nu var lättare än tidigare att förmedla tjänster över stora avstånd kan illustreras av dessa båda affischer. Med Blomsterförmedlingen kunde man beställa blommor till nära och kära i andra länder.

Affisch med tecknad bild på ett fartyg på en hög våg och texten På toppen av en våg, med reklam för dragsedel hos Sveriges postsparbank

Sveriges Postsparbank gör reklam för sin service att kunna utfärda dragsedlar, det vill säga en av en sjöman utställd betalningsorder, som gör att hela eller delar av hens lön varje månad ska betalas till ett konto i svensk bank eller till en privatperson.

Båda dessa affischer är tryckta i Stockholm hos Bengtsons Litografiska år 1937.

Text: Helena Backman
Bild: Lars-Anders Orre

 

« Äldre inlägg