400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: träsnitt (Sida 1 av 2)

Det första verket om idrottsmedicin

Föremål 373 av 400:
Girolamo Mercuriales De arte gymnastica från 1500-talet

Bland våra äldre tryckta böcker i medicin finns ett exemplar av De arte gymnastica av den italienske läkaren Girolamo Mercuriale. Verket utkom för första gången 1569, och betraktas som det första verket i idrottsmedicin.

tre män i höftskynken klättrar i rep, bakom dem balanserar två män på lina

Mercuriale studerade antikens syn på diet, motion och hygien, och det som med moderna ögon kan betraktas som sjukgymnastik.

två par män brottas på marken och har fast varandra i grepp om armar och ben

Detta exemplar av Mercuriales verk är tryckt i Venedig 1573. Illustrationerna visar sportande antika herrar, med höftskynken i de fall där deras positioner annars skulle te sig alltför avslöjande för 1500-talsläsaren.

Boken har signum: Med. Hygien i våra samlingar.

Text och bild: Helena Backman

bokens titelsida

Botaniskt verk med extramaterial

Föremål 304 av 400:
En pressad växt i Olof Rudbeck den yngres exemplar av Campus Elysii

Uppsalaprofessorn och Olof Rudbeck den äldres stora projekt att avbilda världens alla växter Campus Elysii eller Glysis wald tog en ända med förskräckelse. Vid den stora stadsbranden i Uppsala den 15 maj 1702 gick Olof Rudbeck den äldres bibliotek upp i rök. Vid tillfället hade Rudbeck över 7000 graverade stockar, som skulle användas för att trycka de träsnitt som skulle illustrera verk, vilka också gick förlorade i lågorna. Två delar hade dock hunnit tryckas – och en volym som innehåller bägge dessa delar har ägts av sonen Olof Rudbeck den yngre. De allra flesta av de målade förlagorna till dessa stockar klarade sig dock – till dessa återvänder vi vid ett senare tillfälle i bloggen.

Ett avlängt grässtrå vilar på ett vitt papper ovanpå en uppslagen sida i boken

Den torkade växten har en lapp med notering på stjälken, och vilar här på ett syrafritt papper.

Mellan bladen i denna volym återfinns även en del växtfragment. Här kan vi se ett strå när vi bläddrar i den digitala kopian av boken som finns fritt tillgänglig på nätet.

en sida i boken med träsnittsillulstrationer av några gräs och beskrivande text

I den digitala kopian visar påföljande bild hur sidan ser ut utan det pressade strået.

Detta exemplar tillhör Leufstabiblioteket, vars tidigare ägare Charles De Geer köpte en hel del böcker, tryckta och handskrifter, både av och efter Olof Rudbeck den yngre.

Här ser du bägge delarna av Campus Elysii i digitala kopior i Alvin:
Campus Elysii [Del 1]
Campus Elysii [Del 2]

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (via Alvin)

En mycket lustig visa, om en gumma som besegrar en tjur

Föremål 302 av 400:
Ett skillingtryck från 1828 med en lustig visa om en gammal gumma som besegrar en tjur

Nu finns de flesta av våra skillingtryck här på Uppsala universitetsbibliotek sökbara och beskrivna i Alvin. Med anledning av detta kan vi fira med att ta en närmare titt på ett sådant skillingtryck. Detta är ett litet tunt häfte, som såldes billigt – därav namnet skillingtryck – på marknader och i andra sammanhang. Som synes finns här endast text till visa, inga noter, utan oftast angavs bara vilken melodi som texten skulle sjungas till i häftet, såsom synes här på titelbladet till ”En mycket lustig wisa, om en gammal kärring, som oförmodeligen råkade i kamp med en stor tjur…”

titelsidan på trycket med bilden av kvinnan och kon längst ned

Hela framsidan är som en reklampelare för trycket – här framgår vad visan handlar om, att den är lustig och vilken melodi den sjungas till. Dessutom är den illustrerad med den gamla gumman och tjuren ifråga. Trycket kommer från Malmö och trycktes i Berlingska boktryckeriet år 1828.

Just detta skillingtryck har signum: Sv. Sv. Litt. Folkvisor Kaps. 1827-1829
Här finner du skillingtrycken beskrivna i databasen Alvin: Skillingtryck i Uppsala universitetsbibliotek.

tre skillingtryck ligger överst i var sin hög, det syns att de är gamla och slitna

Över 5200 skillingtryck från Uppsala universitetsbibliotek är nu sökbara i Alvin.

Text och bild: Helena Backman

 

Marionett-teater-balett med anledning av Internationella dockteaterdagen

Föremål 286 av 400:
Marionett-teater-balett med mera på cirkusaffisch från 1884

Idag är det Internationella dockteaterdagen, och spår av sådana skådespel hittar vi på en och annan cirkusaffisch i samlingarna. Här en affisch som utlovar marionett-teater-balett under sin föreställning år 1884.

text som beskriver vad som kommer hända på scenen under Mordet på den ryske kejsaren

Men mycket mer bjuds under denna föreställning. Ingenting lämnas här åt fantasin – beskrivningen av vad som kommer att visas i de tre tablåerna under titel ”Mordet på ryske kejsaren” gör att vi redan från början vet hur det kommer att sluta, om inte rubriken gav ledning nog. Idag ser vi kanske inte lika många attentat återgivna av ambulerande teatersällskap – men antagligen långt fler än 1880-talets cirkus- och teaterbesökare, nu då många liknande attentat blir dramatiserade och i varje detalj skildrade på film och tv.

två träsnitt på en man som på sina fötter balanserar ett litet barn

De enda avbildningarna på affischen visar dock så kallad ”Guttapercha-gymnastik”, som utfördes av den italienske cirkusdirektören själv, antipodisten Meurk, och på fötterna jonglerade han sin son Jean. Både herr och fru Meurk kom från Italien och utövade främst pantomim- och marionett-teater. Med sina nio barn turnerade de med eget teatersällskap. Jean fick som vuxen en annan karriär, nämligen som bondkomikern ”Ola i Knäppåsen”, som vilken han ändå fortsatte att sminka sig som clown och uppvisa en och annan cirkuskonst.

Hela affischen i högupplöst version finner du här: Stor ny Konst-Representation.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Narrskeppet

Föremål 263 av 400:
Sebastian Brands Narrskeppet, tryckt i Basel 1506

Humanisten och teologen Sebastian Brands satiriska allegori på vers över samtidens laster utkom för första gången på tyska under titel Daß Narrenschyff ad Narragoniam år 1494. Boken blev en stor succé och trycktes upp i flera översättningar, som här en latinsk utgåva med titel Navis stultifera från 1506.

Boken beskriver ett skepp fullt av narrar på väg mot ”narrarnas paradis”, Narragonia. Genom de olika narrarna gestaltas olika typer av dårskaper, såsom den korrupte domaren, fyllot och den oduglige läkaren.

bild på en natt med åsneöron som bär hela världen, gestaltat av ett klot med en stad i, på  sin rygg

Både den första och påföljande upplagor innehåller en stor mängd träsnittsillustrationer. Motivet med narrar inbjuder till humoristiska bilder och upptåg. I detta exemplar i våra samlingar är de allra flesta illustrationerna färglagda.

boktryckarens boktryckarmärke med två vapensköldar med initialer under en fågel

Denna upplaga är tryckt av Nicolaus Lamparter, som började som boktryckare i Basel 1503. Han lät trycka upp flera upplagor av storsäljaren Narrskeppet under sin verksamhetstid.

Signum: Ink. 31.193 8:o

Text och bild: Helena Backman

Ett faderlöst barns bittra tårar…

Föremål 247 av 400:
Begravningsdikt över Sven Leetström 1724 med träsnitt

Så här till Halloween kan det väl passa bra att leta fram ett och annat skelett ur samlingarna. I universitetsbibliotekets samling av personverser finns en mängd begravningsdikter, såsom denna från 1724. En son diktar en sorgesam vers till minnet av sin far under titel Ett faderlöst barns bittra tårar… , tryckt i Uppsala till minne av begravningen av prosten i Karlskoga församling Sven Leetström.

På dessa personverser, som var flitigt förekommande från åtminstone 1600-talet och framåt, ser man ofta de träsnitt som tryckerierna använde med passande motiv. Just på begravningsverser förekom naturligtvis motiv som skulle få läsaren att tänka på livets flyktighet och döden. På just detta tryck hittar vi därför ett träsnitt med likkista, änglar, lien, ljus som släcks och ett utrunnet timglas förutom kraniet, under vilken devisen ”Döden är allas Ende” väl ska trösta.

träsnitt med likkista, änglar och en dödskalle

Just skelett eller ett ensamt kranium, en dödskalle med eller utan korsade benknotor, är ofta förekommande motiv. Nu när det är Halloween ger vi här exempel på några fler träsnitt med dessa motiv, hämtade ur en volym med personverser i folioformat, tryckta mellan 1720 och 1729.

dödskalle i träsnitt

Mors omnia solvit – döden löser allt

dödskalle i träsnitt

Sic moritur justus

ett skelett skördar i träsnitt

Hodie mihi cras tibi – Idag mig, imorgon dig

skelett med lie i träsnitt

Katalogen där Ett faderlöst barns bittra tårar… och en mängd andra personverser finns listade hittar du här: Personverser i Uppsala universitetsbibliotek

Text och bild: Helena Backman

dödskalle i träsnitt

”Happy Halloween”

Almanacka för år 1599

Föremål 241 av 400:
Almanacka tryckt på lågtyska för året 1599

Denna lilla almanacka har tre små träsnitt på titelbladet med solen och vad som kanske ska föreställa månen bredvid.

Enligt tryckets kolofon, där nederst på sista sidan,  framgår tryckår, tryckare och utgivare samt år. Ortnamnet ”Dahm inn der Newmarck” betecknar den stad som på polska heter Dębno och som ligger i den större delen av Pommern som idag tillhör Polen. Tryckaren heter Christoph Runge, och som förläggare anges Bartholomeus Möller och Bernhard Messing. Enligt tyska källor ska dock Möller vara en pseudonym för denne Messing.

foto av den så kallade kolofonen på trycket, dvs de sista raderna på sista sidan, där tryckarens namn står

I det lilla tryckets marginaler finns en och annan liten notering eller markering i marginalen, vilket visar att den varit i bruk under året 1599.

Hela almanackan med dessa spår hittar du i högupplöst version här: Allmanach unde Practica…
Almanackan har signum: Kalend. Tyska [1599]

bild på överdelen av dragkapseln där almanackan ligger förvarad, etiketten lyder Tyska almanackor 1599-1649

Text och bild: Helena Backman

 

Avtecknat träsnitt i den äldsta boken på svenska språket

Föremål 238 av 400:
Avtecknat saknat träsnitt i den äldsta boken tryck på svenska språket

Den första bok som trycktes på det svenska språket har den ålderdomligt stavade titeln Johās gerson bock aff dyäffwlsens frästilse, det vill säga Jean Gersons bok Av djävulens frestelse. Boken översattes från franskan av Ericus Nicolai och trycktes i Stockholm av boktryckaren Johannes Smedh 1495. Vårt exemplar saknar det träsnitt som prydde titelbladet. Detta har vid ett senare tillfälle blivit ersatt av en avtecknad och färglagd version.

kristus över en scen från helvetet med små jävlar

Hyllsignum: Sv. Rar. 10:67

Samma motiv har dock använts i flera böcker, och vi kan därför jämföra avteckningen med trycket i en annan översatt bok av Jean Gerson, denna gång Ars moriendi, tryckt av Paul Grijs i Uppsala 1514.

träsnitt medkristus över en scen från helvetet

Hyllsignum: Sv. Rar. 10:56

Johās gerson bock aff dyäffwlsens frästilse har hyllsignum: Sv. Rar. 10:67, och du finner den även i digital kopia här: Jean Gerson Av djävulens frestelse

Text och bild: Helena Backman

 

 

 

 

Utprovning av glasögon på 1600-talet

Föremål 195 av 400:
Bok om glasögon från 1600-talet

I boken Uso de los antoios … (Bruket av glasögon) av den spanske jesuiten Benito Daza de Valdés , tryckt i Sevilla 1632, förklarar författaren i detalj vad en optiker bör veta. Han förklarar hur ögat och dess brytningar i sig fungerar, hur dåtidens glasögonlinser fungerade och i en tredje särskilt uttömmande del tar han upp kliniska problem som optikern kan stöta på vid synundersökningar och hur de praktiskt kan lösas i form av linser, i form av frågor och svar.

titelbladet av boken

Likheterna med dagens synundersökningar och analyser är slående. Glasögon är verkligen en fantastisk uppfinning som de flesta av oss kommer att behöva ta hjälp av någon gång under våra liv.

linsens brytning förklaras

Många träsnitt finns i boken, både som visuella pedagogiska illustrationer och som ren utsmyckning, ofta på  glasögon- eller syntema. Här återfinns också författaren själv med ett stiligt porträtt.

porträtt i träsnitt av Benito Daza de Valdes

Boken finns i Wallersamlingen med signum: Waller 2311 rar

Text och bild: Helena Backman

Vackra bladmärken i kyrkslaviskt tryck

Föremål 179 av 400:
Bladmärken i tyg och skinn i ett kyrkslaviskt tryck från 1692

Ett kyrkslaviskt tryck från 1692 har hela sitt främre snitt utsmyckat med bladmärken i textil och skinn. En tidigare läsare har snabbt kunnat hitta till en särskilt utmarkerad sida, såsom början av ett kapitel eller en särskild text.

närbild på ett inklistrat bladmärke i mörkblått tyg

Bladmärkena är inklistrade på sida i det uppslag som man vill markera. Det främre snittet på boken ser ut som ett färggrant konstverk med sina alla olika färger.

foto på hela det främre snittet med sina färgglada bladmärken

Boken som fått dessa märken har titeln Molitvoslov … och har en träsnittsram på titelbladet med rysk-ortodox prägel. Fler träsnitt finns inuti boken.

foto på titelbladet till boken

Boken har signum: Litt. Slav. Kyrkslav. 54
Läs mer om våra kyrkslaviska tryck på Uppsala universitetsbibliotek: Kyrkslaviska tryck

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg