400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: porträtt (Sida 1 av 3)

Ellen Fries doktorsavhandling i historia 1883

Föremål 397 av 400:
Ellen Fries doktorsavhandling i historia år 1883

Den 26 maj 1883 disputerade Ellen Fries (1855-1900) vid Uppsala universitet med sin avhandling i historia Bidrag till kännedomen om Sveriges och Nederländernas diplomatiska förbindelser under Karl X Gustafs regering. Fries blev med detta den första kvinnan att bli doktor vid ett svenskt universitet.

Ellen Fries fotograferad av Gösta Florman i Uppsala 1883.

Denna hennes avhandling finns med anledning av detta utställd i Universitetsbibliotekets basutställning på Carolina Rediviva. För tillfället är utställningssalen stängd på grund av det rådande världsläget, men du kan se en del av vad som ligger i montrarna i digital form:
Monter 1: material från 515 f.Kr.-1499
Monter 2: 1500-1699
Monter 3: 1700-1900

Du hittar mer om Ellen Fries ur våra samlingarna i digital form i Alvin: Ett urval av material om Ellen Fries på Uppsala universitetsbibliotek.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Etiketter från flaskor och konserver

Föremål 395 av 400:
Etikett för burk med konserverade morötter från 1930-talet

Bland våra bildsamlingar finns en speciell avdelning med etiketter, varav några har blivit digitaliserade. Bland dessa finner vi denna charmiga etikett med en knippe knubbiga morötter som använts för burkar med konserverade morötter av Aktiebolaget Preserva i Stockholm.

En handfull etiketter ur just denna samling finner du digitaliserade i Alvin: Etikettsamlingen.

Några få etiketter har hamnat i andra delar av våra bildsamlingar, såsom denna flasketikett med den Karl XV, kung över Sverige och Norge, som finns i porträttsamlingen med signum: Sv.portr.saml.Vanl. f., Karl XV.

En etikett från en flaska med Karl den femtondes porträtt över den svenska och norska flaggan och texten Kung Carl Champagne
Kung Carl Champagne, ca 1850.

Du hittar den i högupplöst kopia i Alvin: Kung Carl Champagne.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Kjolroller i studentspex

Föremål 372 av 400:
Fotografi från studentspex på Smålands nation 1873

Precis som i 1500- och 1600-talens teater, bestod de tidiga studentspexen enbart av en manlig ensemble. Till en början kom sig detta naturligtvis av det faktum att endast män hade tillträde till universitetet, och det kom även att dröja ett tag efter det att de första kvinnorna fick påbörja högre studier innan dessa hittade in till de sällskap som uppförde spex.

Studentspex, fotograf: E. Dahlgren, ca 1910

I teatervärlden kallades de kvinnoroller som uppfördes av män för kjolroller. Av en del porträttfoton ur våra samlingar framgår att en del av de studenter som uppträdde i sådana tidiga kvinnoroller bar dessa kläder väl.

stående man i profil, iförd kvinnokläder
Från studentspex, fotograf: E. Dahlberg, ca 1910

Fler fotografier från studentspex hittar du här: Studentspex

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (via Alvin)

Uppsala studentkårs allmänna sångförening 1867

Föremål 370 av 400:
Fotoalbum med porträtt av deltagare från Uppsala studentkårs allmänna sångförening i 1867 års Pariserkör

Så allmän var nu inte kören Uppsala studentkårs allmänna sångförening – den grundades som manskör år 1830. I början av 1870-talet skrevs den första kvinnliga studenten in vid universitetet, men det skulle dröja nästan 100 år innan ”Allmänna sången” blev riktigt allmän – först 1963 blev kören en blandad ensemble. Här kan du läsa mer om Allmänna sångens historia och vad den är idag.

A. R. Fröst

Förutom att visa oss deltagarna, kan vi på bilderna se hur porträttfotografering kunde se ut vid tiden, och även få en uppfattning om mode i hår, skägg och klädsel. Precis som idag varierar frisyrerna, och vi kan i albumet känna igen flera modeller av skägg som just nu blivit populära igen, även om några enstaka varianter med framträdande polisonger ännu inte fått något större genomslag.

L. A. Lindelius

Fotoalbumet var ursprungligen en present till Oscar Arpi, körledare för Allmänna sången 1852–1872, och det har via Uppsala studentkår kommit till universitetsbiblioteket. I albumet finns noteringen: ”Gåfva till Oscar Arpi af ’Pariserkören’. Skänkt till Upsala studentkår af Oscar Arpis brorsbarn 1894.”

M. Nisser

Albumet har signum U 2908 a:3 i handskriftssamlingarna.
Du hittar hela fotoalbumet i digital kopia här, med namnuppgifter på de avbildade: Uppsala studentkårs allmänna sångförening.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Flicka med hund

Föremål 368 av 400: Teckning av Kerstin von Post från 1851

I Uppsala universitetsbiblioteks samlingar med bilder finns många konstnärer representerade, av dessa flera med ett stort antal bilder. Men här finns också enstaka personer som endast finns representerade med något enstaka verk. Dit hör en teckning i svartkrita av Christina Beata Jacquelina Vilhelmina von Post (1835-1917), Kerstin kallad.

Enligt dateringen är detta porträtt utfört då konstnären endast var 16 år gammal. Vem den unga flickan på denna bild är vet vi tyvärr inte.

Kerstin von Post studerade senare konst i Paris, och tecknade och målade främst porträtt, bibliska motiv och genremålningar. Hennes verk finns idag även på Nationalmuseum i Stockholm.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Teckningar av friherre Klingspor

Föremål 366 av 400:
Teckningar av Fredrik Philip Klingspor från tiden runt sekelskiftet 1800

Bland bildsamlingarna på Uppsala universitetsbibliotek finns några få teckningar av friherre Fredrik Philip Klingspor (1761-1832). Här finner vi bland annat ett porträtt i blyerts av riksrådet Fredrik Sparre (1731-1803) med Nordstjärneorden på bröstet. Den lilla noteringen ”frappant” antyder att porträttet ska vara slående likt.

Vi finner också en teckning av ett halsbrytande cirkusnummer – om detta verkligen är en avbildning eller en symbolisk bild låter jag vara osagt.

två män håller i en ring, genom vilken en kvinna till häst hoppar

Du hittar detta och mer material med anknytning till Klingspor i digital form i databasen Alvin: Fredrik Philip Klingspor

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Bilden av Charles Darwin

Föremål 359 av 400: Karikatyr av Charles Darwin

När Charles Darwin (1809-1882) vid 1800-talets mitt lade fram sina belägg för att alla arter har utvecklats från ett gemensamt ursprung över tid, genom det han kallade för det naturliga urvalet, stötte han på ett stort motstånd. Inte minst gjorde många narr av att han i och med detta såg oss människor som besläktade med primaterna, detta i en tid då kyrkan satte människan allra överst i skapelsen. Detta blev ett populärt motiv i karikatyrer, där Darwins eget ansikte kunde sättas på en apas kropp.

Charles Darwin och en apa ser sig i en spegel

Idag har många av oss en helt annan inställning till människans plats och ansvar för djurens rättigheter. En och annan av oss ser oss nog snarare med en hel del stolthet som avlägsna kusiner till så fascinerande djur som primaterna.

darwin i profil med autograf under
Porträttbild på Charles Darwin ur Erik Wallers autografsamling.

Fler porträtt på Charles Darwin finns i våra fotosamlingar, såsom detta visitskortsfotografi med hans egen namnteckning. Du finner det i digital form här: Charles Darwin

Här finner du mer digitaliserat material med anknytning till Charles Darwin på Uppsala universitetsbibliotek.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Svenskt pass för resa till Tyskland 1916

Föremål 353 av 400:
Pass från 1916 utfärdat den 5 juni till professor Rudolf Kjellén. 

Rudolf Kjellén hade bara några månader innan undertecknandet av detta pass erhållit den skytteanska professuren i Uppsala. Han åkte på resa till Berlin och Dresden samma år, främst i forskningssyfte men även för att möta och samtala med statsmän och akademiker. Hans resa till Dresden handlade främst om att få se den Sixtinska madonnan, men då besöket också råkade vara i mittpunkten av det första världskriget besökte han även ett tyskt fångläger i närheten av staden. När Kjellén kom tillbaka till Sverige i juli 1916 skrev han en mängd tidningsartiklar om sina intryck av det krigströtta Tyskland.

Det utvikta passet i sin fulla storlek.

Denna sortens gigantiska pass var något av en nymodighet under 1910-talet. Ruth Kjellén-Björkquist, Rudolf Kjelléns dotter, beskriver passet i sin biografi om hennes far som ”våldsamt imponerande, både vad det storslagna formatet och de högtidliga formuleringarna beträffar — men så gällde det också en resa i krigstid.”
– Ja, det tycker jag är en bra beskrivning.

Passets framsida med det svenska vapnet i tryck.

Jag som skriver allt detta har under de senaste fem veckorna varit praktikant på universitetsbibliotekets avdelning för specialsamlingar. Då jag studerar arkivvetenskap placerades jag med arbetsgruppen för handskrifter och musikalier och har under denna tid fått arbetet att sortera, organisera och kategorisera Rudolf Kjelléns efterlämnade papper. Det ”Kjellénska arkivet” ligger nu ute på portalen Alvin vilket gör det möjligt för bibliotekets användare att beställa fram detta pass och även mycket annat. Jag har under min praktikperiod slagits av den historia som man konstant möter i Carolina Rediviva. Sköra brev, färggranna telegram, svårlästa skrivstilar, svartvita glimrande fotografier, slitna skrivböcker och gigantiska pass tar en till en plats som känns långt borta men som ändå befinner sig så otroligt nära. I skrivande stund är det sista dagen här på Carolina och jag känner mig otroligt glad och tacksam över att ha fått möjligheten att utföra min praktik här.
Tack och hej!

Text: Olof Byström
Bild: Helena Backman

Glasplåtar i litet format

Föremål 339 av 400:
En samling små glasplåtar med porträtt

en rad med små kartonger som plåsplåtar blivit sålda i

Tidigiare trodde vi att dessa porträtt var tagna av fotografen Gunnar Sundgren (1901-1970), som var verksam i Uppsala och från vilken vi har en mängd foton i samlingarna. Men vid närmare undersökning upptäcktes att så inte är fallet. Vi vet alltså idag ännu inte vem som legat bakom dessa porträttfotografier i det lilla formatet.

lådor med glasplåtar

Dessa glasnegativ ligger prydligt uppmärkta i sina kartonger. Dessa är en del av de fotografiska samlingarna, som nu håller på att gås igenom här på universitetsbiblioteket.

Text och bild: Helena Backman

Karikatyr av Nils Rosén von Rosenstein

Föremål 330 av 400:
Karikatyr av Nils Rosén von Rosenstein tecknad av Johan Tobias Sergel

Nils Rosén von Rosenstein (1752-1824) var ämbetsman och filosof, dessutom sekreterare i Svenska Akademien. Hans far med samma namn, som var den som blev adlad von Rosenstein, var professor i medicin, och har gjort sig känd som den moderna barnläkekonstens fader. Hans son valde alltså en annan bana.

Som sekreterare i Svenska Akademien satt han länge. Mot slutet av sitt liv blev han dock både blind och dement. Kanske var det en episod under senare delen av hans liv som blivit avbildad här.

en man med enorm mage i profil
”Hammarberg! Pojkarna taga käppen från mig!”

På baksidan av denna teckning finns nedskriven den anekdot som denna ska illustrera: Nils Rosén von Rosenstein gick en gång med käppen på ryggen och fastnade en smal dörr. Han trodde då att det var några pojkar som försökte rycka käppen ifrån honom och ropar på sin betjänt Hammarberg.

Tecknaren och skulptören Johan Tobias Sergel (1740-1814) har ofta porträtterat personer från sin samtid i karikatyr. Enligt en påskrift i blyerts på denna tecknings baksida, ska denna karikatyr vara utförd av honom, men det kan säkert finnas en osäkerhet kring detta.

Denna teckning finns i den stora Wallersamlingen på universitetsbiblioteket, och har där signum: Waller Ms se-02695.

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg