400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: Leufsta

Leufstabiblioteket i ny glans

Sedan 1986 är Lövstabruks äldre boksamling i Uppsala universitetsbiblioteks ägo, en samling som till stor del står kvar i sin ursprungliga biblioteksbyggnad från 1750-talets slut. Nu har interiören i biblioteket fått ett välbehövligt lyft – en tidigare blå färg på väggarna bakom böckerna har nu ersatts med den ursprungliga rosa. Avskavd förgyllning har bättrats på med bladguld, vilket ger väggarna en ny glans.

Charles De Geer (1720-1778) lät uppföra den nuvarande biblioteksbyggnaden, ritad av den arkitekten Jean Eric Rehn, i slutet av 1750-talet. Boksamlingen som här fick sin plats byggdes upp av släkten De Geer under 1700-talet och in på början av 1800-talet, och har sedan dess fått stå kvar. Vid universitetsbibliotekets övertagande av samlingarna flyttades emellertid handskrifter, musikalier och ekonomiskt värdefulla böcker in till Carolina Rediviva i Uppsala för att förvaras under säkrare former.

Läs mer om samlingarna och biblioteket: Leufstasamlingarna.

Arbetet med återställandet av boksamlingen har just påbörjats.

Måleriarbetet kunde naturligtvis inte utföras med de ca 8400 volymerna kvar i byggnaden. I våras evakuerades därför samtliga böcker till en närbelägen lokal av personal från universitetsbiblioteket. Hela 250 flyttkartonger gick åt.

Efter midsommar stod biblioteket klart, och nu genomfördes under tre mycket heta dagar det digra arbetet med att återställa samtliga böcker. Med tungan rätt i mun skulle varje volym sorteras tillbaka till samma plats där den stod före renoveringen.

Roger, Oskar och Adam tar en välbehövlig paus från kartongbärande.

Då alla böcker åter hittat upp till sina platser, städades och dammades biblioteket under överinseende av bokbindarna Roger och Adam. Bibliotekets båda glober, som skyddats under renoveringen, ställdes åter på plats.

Peter och Sofie lägger sista handen vid återställandet av boksamlingen.

Tillsammans med guldtrycket på bokryggarna ger de förbättrade förgyllningarna på hyllorna ytterligare glans till biblioteket.

Här är vi som återställde böckerna:
Oskar Westerstrand, Sofie Kraft, Adam Larsson, Peter Sjökvist, Helena Backman och Roger Johansson, samtliga från Uppsala universitetsbibliotek.

Text: Helena Backman
Foto: Helena Backman och Floriane Clerc

Lövstabruks herrgård avbildad av Elias Martin

Föremål 348 av 400:
Akvarell föreställande Lövstabruks herrgård sedd från söder målad av Elias Martin omkring 1795

Den svenske konstnären Elias Martin (1739-1818) är väl representerad i universitetsbibliotekets samlingar. Med denna akvarell avbildar han Lövstabruks herrgård, som ligger oss på universitetsbiblioteket varmt om hjärtat, eftersom vi har hand om Leufstabiblioteket.

På denna bild kan vi dock inte se bibliotekspaviljongen, eftersom herrgården är avbildad från sidan, till höger i bild, som den såg ut sedd från den övre smedjan. Den lilla byggnaden nedanför herrgården intill vattnet är den som huserade naturaliekabinettet. Till vänster i målningen ser vi brukssamhället med sin kyrka. Där bodde många av arbetarna vid bruket med sina familjer.

Målningen har signum: Handt. sv., Martin 1
Se denna akvarell i högupplöst kopia här: Löfsta

Du hittar fler verk av Elias Martin i digital form här: Elias Martin i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Nyckel med spelkort

Föremål 341 av 400:
Nyckel till skåp i ett av kabinetten i Leufstabiblioteket

I Leufstabiblioteket har vi hittat ett par spelkort ur en killelek inlagda som bokmärken i ett par volymer. För en tid sedan fick vi denna nyckel i vår hand, en nyckel till ett redan olåst skåp i ett av sidorummen i biblioteketsbyggnaden. Den etikett som knutits fast vid nyckeln är en bit återanvänt spelkort ur samma killelek.

Kille är ett kortspel som spelas med en något annorlunda kortlek än de vanliga spelkort vi använder idag. Spelet hade sin storhetstid i Sverige på 1750-talet. Kan det ha varit en person som tyckt om att spela kille som använt dessa kort i biblioteket? Eller kanske snarare någon som inte gillat att spela kille och därför kunnat använda korten på dessa sätt?

nyceln mot blå bakgrund med baksidan av spelkortet synligt

Detta lär vi inte få något svar på, men vi ser fram emot att se hur många killekort vi hittat då vi katalogiserat klart boksamlingen i Leufstabiblioteket. Läs mer om biblioteket och det pågående projektet på dessa sidor: Leufstasamlingarna.

Text och bild: Helena Backman

Tryckt exlibris efter Friedrich Roth-Scholtz

Föremål 203 av 400:
Tryckaren Friedrich Roth-Scholtzs graverade exlibris i bok om mineraler

kopparstick med en vapenskälc och under ett liggande lejon

I de böcker som köpts i andra hand till Charles De Geers bibliotek på Lövstabruk hittar vi olika former av ägarmarkeringar i böckerna. En speciellt vacker sådan har den tyske tryckaren och förläggaren i Nürnberg Friedrich Roth-Scholtz (1687–1736) låtit trycka direkt på baksidan av titelbladet i en bok om mineraler. Detta exlibris visar hans vapen och frasen ”Ex Bibliotheca Friederici Roth-Scholtzii.” Denna stolta ägarmarkering är alltså tryckt direkt på boksidan med hjälp av en press för kopparstick, och återfinns i fler böcker som en gång har tillhört Roth-Scholtz. Böckerna har nu spridits i olika samlingar i Europa och USA. Under detta exlibris har Roth-Scholtz låtit trycka en vinjett med ett lejon och mottot: ”Torpore, nescit firmo men robore nixa”.

Att återfinna en bok om mineraler i bruksägaren Charles De Geers bibliotek är inte överraskande. Boken är Dissertazione epistolare del fosforo minerale ò sia della pietra illuminabile Bolognese … av Luigi Ferdinando Marsili (1658-1730), tryckt i utökad upplaga i Leipzig 1702, med parallelltext på latin.

bokstaven M som initial med en man som hackar på en sten i bakgrunden

I själva boken finns också andra vackra illustrationer i koppar- eller metallstick, jämte vinjetter och initialer.

Text och bild: Helena Backman

en liten graverad vas med växtslingror

En Constanter i Leufstabiblioteket

Föremål 202 av 400:
En bok tidigare ägd av den nederländske poeten och diplomaten Constantijn Huygens

Leufstabiblioteket är något av ett holländskt bibliotek i Sverige, då Charles de Geer med rötterna i Utrecht är den som satt sin prägel på samlingarna. Just nu pågår projektet The Library of Leufstabruk, ett samarbete mellan Uppsala universitetsbibliotek och De Koninklijke Bibliotheek, Nationalbiblioteket i Nederländerna. Förutom personal från Universitetsbiblioteket deltar bibliografen Alex Alsemgeest från De Koninklijke Bibliotheek i arbetet.

Just nu befinner sig Alex Alsemgeest i Sverige där han på plats går igenom samlingarna. Här hittar han spännande material och andra spår från eller med anknytning till Holland. I sin blogg har han nyligen skrivit om sitt senaste intressanta fynd i Leufstabiblioteket: en bok som tidigare ägts av den nederländske poeten och diplomaten Constantijn Huygens (1596-1687). Dennes motto ”Constanter” skrivet med karaktäristisk hand visar att boken ingått i hans bibliotek.

foto av hela titelbladet till boken

Boken är ett exemplar av Histoire de la vie de la reyne Christine de Suede. Boken har tryckeriuppgiften Stockholm 1677, en uppgift som är falsk. Boken är högst sannolikt tryckt i Nederländerna, enligt Alsemgeest. Huygens bibliotek är idag spritt över världen, men uppgift om de exemplar som kan knytas till honom samlas på en webbplats: Exemplar olim Const. Hugenii.

Läs mer om boken och dess tidigare ägare, samt mer om Huygens bibliotek i ett blogginlägg av Alex Alsemgeests: Constanter (på engelska)
Du kan även fortsätta följa hans pågående arbete med Leufstasamlingen genom att följa hans blogg.

Text: Helena Backman (med uppgifter hämtade från Alex Alsemgeests blogginlägg)
Bild: Alex Alsemgeest

Halvvägs mot 400: Vackert bokband av Johan Öman

Föremål 200 av 400:
Vackert bokband till en tysk bibel bundet av bokbindarmästaren Johan Öman runt 1720.

Vi har nu kommit halvvägs mot det förestående 400-årsjubileet. Dessutom är vi halvvägs bland de föremål som får representera Uppsala universitetsbiblioteks samlingar och bibliotek i denna blogg. En sådan milstolpe känns lite speciell, och dagens föremål får därför bli något alldeles extra.

bild på hela framsidan av bokbandet, ett brunt skinnband översållat med guldstämplar i form av blommor, stjärnor, fåglar och annan ornamentik

Jag passar då på att välja en personlig favorit, ett fantastiskt bokband av Johan Öman, bokbindarmästare verksam i Stockholm under tidigt 1700-tal. Öman föddes i Grisslehamn 1677, flyttade till Stockholm där han arbetade först som lärling och senare i sin egen verkstad på Styckgjutaregatan. Stilen kallas för ”gyllenläderstil”, en praktfull syn med sin rika guldtryckta dekor av rullar och stämplar på skinn över tjocka träpärmar. Hela volymen har måtten 47,5 x 32,5 x 13 cm.

Själva bibeln som fått dessa underbara pärmar är tryckt i Nürnberg år 1700.

detalj av guldtryckt dekor i form av ett par små fåglar med näbbarna mot varandra

Denna bibel ingår i samlingarna på Leufstabiblioteket, en samling som just nu håller på att katalogiseras inom ett projekt med medel från Riksbankens jubileumsfond. Om samlingen och om projektet kan du läsa mer här: Leufstabiblioteket.

Hela bokbandet ur de flesta vinklar kan du se i digital form: Bokband: Biblia… 1700.

Text och bild: Helena Backman

Kapsel med diverse musik från Leufstabiblioteket

Föremål 183 av 400:
Ett stämblad från Leufstasamlingarna

Just nu digitaliseras musiksamlingarna från Leufstabiblioteket, tidigare tillhörande Familjen De Geer på Lövstabruk, vilket nu tillhör Uppsala universitetsbibliotek. Bland alla musikaliska tryck och handskrifter finns naturligtvis diverse varierande, enstaka stämblad som hamnat vid sidan av de övriga musikalierna och samlats i egen kapsel. Här ingår även övningsblad för generalbasspel.

Genom att digitalisera även sådant här material som troligen hamnat utanför sitt större sammanhang, kan man kanske på sikt koppla samman dessa enstaka notblad med andra samlingar, när dessa digitaliserats, så att de hamnar i en ursprunglig musikalisk kontext.

foto på ett stort notblad fullt med handskrivna notrader

Se andra digitaliserade musikalier från Leufstasamlingarna: Musikalier från Familjen De Geer i Lövstabruk

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Upphittat mellan bokbladen

Föremål 142 av 400:
Spader åtta i en 1700-talsbok med predikningar.

När du sitter och läser en bok och behöver lägga ned den ett tag, händer det nog ibland att du sträcker dig efter första bästa föremål som kan användas som bokmärke. Ibland blir därför kombinationen lite lustig, som här ett spelkort mellan bladen på en bok med 1700-talspredikningar.

klottrade matematiska uppställningar på baksidan av spelkortet

Att spelkortet inte längre användes att spela med framkommer om vi vänder på det – här har kortet använts att föra anteckningar på.

Mer vanligt är nog att hitta små remsor av skrivpapper, dagstidningar eller andra småtryck mellan blad i böcker, som här en sida ur något annat tryck.

en sida med tryckt text mellan bokblad i en bok

Andra små spår med klotter och anteckningar kan vi också stöta på. Alla dessa små tecken visar på att böckerna lästes och användes, och kanske kan vi ana något om dessa läsare om vi studerar dessa närmare, något vi bibliotekarier sällan hinner fundera närmare på i vårt dagliga arbete.

en liten lapp med siffror på i en bok

Dessa små spår har vi hittat mellan bladen i Leufstasamlingen, som du kan läsa mer om på dessa sidor: Leufstasamlingarna.

Text och bild: Helena Backman

”Foglar lagda med fjedrar”

Föremål 26 av 400
Akvarell och collage med fjädrar ur Leufstasamlingen

Uppsala universitetsbibliotek äger sedan 1980-talet Leufstabibliotekets böcker och handskrifter. Värdefulla och ömtåliga verk har flyttats in till Carolina Rediviva av bevarandeskäl. Däribland finns 44 akvareller och collage med fjädrar. Bland dessa har just denna bild en alldeles speciell charm med sina små ungar i ett bo mellan sina båda föräldrar.

två gulbruna fåglar i ett målat träd tittar på ett bo med tre fågelungar mellan sig

På nära håll ser man hur äkta fågelfjädrar har fästs vid ett underlag målat på glättat papper och även utrustats med påklistrade ögon. Bilden ingår i en hel uppsättning bilder. Ett bevarat omslag anger 45 bilder, av dessa fanns 44 stycken kvar. Vissa av bilderna har nötts av tidens tand och förlorat sina ögon eller fler av fjädrarna, men de flesta är i ett imponerande skick. 30 blad har formatet ca 22 x 35 cm, 14 är större, ca 35 x 43 cm.

omslaget

Dessa bilder har ännu inte skannats in i Alvin – portal för kulturarvssamlingar, men innan de finns med där, kan de ses som arbetskopior genom Universitetsbibliotekets Flickr: Foglar lagda med fjedrar.

Text och bild: Helena Backman