400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: utställningar

Jenny Lind och Uppsala – en tillfällig utställning

I ett tidigare blogginlägg här i 400-bloggen nämndes en tillfällig utställning på Carolina Rediviva med anledning av sångerskan Jenny Linds 200-årsjubileum, där vi visar upp ett litet urval material från våra samlingar. Med anledning av utbrottet av covid-19 var det tyvärr inte många som hann se denna monter förrän utställningssalen stängdes för besök.

Med anledning av universitetsbibliotekets 400-årsjubileum och för att ge alla en möjlighet att ändå ta del av det utställda materialet kan ni nu se en digital spegling av utställningen på universitetsbibliotekets webbplats:

Jenny Lind och Uppsala

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Jenny Lind 200 år

Föremål 389 av 400:
Efterdagerrotyp föreställande sångerskan Jenny Lind 1849

I år är det 200 år sedan den världsberömda sångerskan Jenny Lind föddes, vilket uppmärksammas under tidig vår 2020 med en tillfällig utställning i en monter i vår utställningssal på Carolina Rediviva, under titel ”Jenny Lind och Uppsala”. Där finns dock endast ett urval av våra Jenny Lind-relaterade föremål ur universitetsbibliotekets samlingar, det med speciell anknytning till just staden Uppsala. I vår plattform Alvin kan du se en del av vårt övriga digitaliserade materia om och kring Jenny Lind

Jenny Lind sittande i profil, hållande ett svart parasoll över sitt  huvud och iförd en rutig klänning med vit krage och vita knappar
Jenny Lind år 1849.

Bland detta material finns en kopia efter en dagerrotyp, en tidig form av fotografi, taget år 1849 på en då 29-årig Jenny Lind.

Bilden har signum: Sv.portr.saml. Kab.f., Stort. kabinettsformat
Du hittar en högupplöst digital kopia här: Jenny Lind.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Silverstiftsteckning från 1400-talets början

Föremål 384:
Teckning från bröderna Limbourgs verkstad i Geldern, Nederländerna.

Bland våra mest kända konstverk i bildsamlingarna här på universitetsbiblioteket finns en liten teckning föreställande ett sällskap i vackra kläder. Utförd med silverstift på ett för detta ändamål preparerat papper har de tidigare grå linjerna oxiderat, och därför framstår de idag som bruna.

Två par står vända mot varandra, en man till höger sträcker fram en flöjt mot det andra paret.

Från antiken och framåt var det vanligt att använda bly eller silverstift som teckningsredskap. Dessa pennor ersattes så småningom av skurna grafitpennor. De grafitpennor som går under namnet blyertspennor, alltså de som vi använder idag, uppfanns först i slutet av 1700-talet, och tog snabbt upp konkurrensen med de mer otympliga fjäderpennorna.

Du ser silverstiftsteckningen i utställningssalen på Carolina Rediviva, och i digital kopia här: Hovfolk från Geldern.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Silverbibeln ställs ut igen

Föremål 308 av 400:
Silverbibeln, Codex argenteus, strax på plats i utställningssalen igen

Idag den 14 juni 2019 kl. 14:30 är det invigning av den nyrenoverade utställningssalen på Carolina Rediviva, dit du är hjärtligt välkommen. Med tal och musik öppnas portarna till den nya, efterlängtade utställningen.

I utställningssalen finner du Silverbibeln i eget litet rum, där du kan se exempel på dess purpurfärgade pergamentblad med text i guld och silver.

silverbibelns silverpärmar, i bakgrunden silverbibelns purpurfärgade blad
Silverbibeln med sina pärmar i den gamla utställningen

Silverbibeln, Codex argenteus, är vår kanske allra största skatt, eftersom den är den främsta källan till vad vi vet om det utdöda språket gotiska. Här kan du läsa mer om handskriften, dess historia och senare utgivningar av texten, samt bläddra i en digital kopia: Silverbibeln.

Magnus Gabriel De la Gardie skänkte Silverbibeln tillsammans med ytterligare skrifter till Uppsala universitet 1669. Eftersom det är 350-årsjubileum av denna donation i år, kommer du kunna se en mindre utställning just om dessa gåvor.

Hoppas se er på invigningen – kom annars förbi en annan dag och botanisera bland våra utställda skatter!

Text: Helena Backman
Bild: Magnus Hjalmarsson

Kejserlig bibel från 1000-talet

Föremål 301 av 400:
Kejsarbibeln, Codex Caesareus, en handskrift från ca 1050

Under två år har utställningssalen renoverats och bytt plats i Carolina Rediviva. Snart står allt klart igen, och utställningen invigs den 14 juni kl. 14.30. Här kommer visas exempel ur våra omfattande samlingar, både gamla favoriter och nya objekt, allt för att visa på bred och djup ur de äldre specialsamlingarna.

två män med guldglorior sitter på en tron på ett podium, vid deras fötter står ytterligare en man, de ör alla klädda i romerska togir och bakgrunden består helt av bladguld, vilket gör att hela bilden lyser

Vissa handskrifter och böcker är självklara att visa upp, eftersom de efterfrågas av både forskare och turister. Dit hör Kejsarbibeln, Codex Caesareus, som innehåller de fyra evangelierna, handskrivna och illustrerade med fantastiska målningar på 1000-talet. Läs mer om handskriften: Kejsarbibeln.

Handskriften har signum C 93 i vår handskriftssamling.

ett blad mönstrat i purpurrött och guld med snirkliga bokstäver och dekorativa mönster

Vissa blad skiner av guld och starka färger, trots att handskriften är närmare 1000 år gammal.

Du kan se hela Kejsarbibeln i digital kopia: C 93 – Codex Caesareus
Mer material kring arbetet med bibeln och en utgiven faksimil av skriften finns också i samlingarna : Material rörande Kejsarbibeln.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Klämma i bokbindarnas verkstad

Föremål 295 av 400:
En klämma – eller flera – som hjälp för fasthållning av material som konserveras, monteras eller binds in i bokbindarnas verkstad

Inför den nya utställningens öppnande här på Carolina Rediviva den 14 juni kl. 14:30 behöver en hel del material ses över och få lite extra vård och omsorg. Detta gäller exempelvis kartan över Norden, Carta Marina, tryckt på 1500-talet, som återigen kommer att visas upp som ett av våra guldkorn ur samlingarna på Uppsala universitetsbibliotek.

en karta tryckt i svart och vitt över Nordens länder ligger fastklämt på ett arbetsbord med hjälp av en lång rad klämmor i plast mitt i en verkstad full med verktyg och material utmed väggarna

Nere i bokbindarnas verkstad har därför Adam Larsson sett till att kartan kommer vara i ett fint skick då den åter ska in i sin monter. Här får en lång rad klämmor hålla fast det underlag som kartan för tillfället ligger på under översynen.  Det gäller att kartan fortsätter att bevaras för våra barn, barnbarn och senare släktingar. Därför binder sådana här föremål oss samman inte bara med vårt förflutna utan även med vår framtid.

detalj från kartan med ett ocjur som ser utsom en blandning mellan val och krokodil, med två horn ur vilka det sprutar vatten på huvudet, två mindre sjöodjur ligger vid dess mage och över odjuret syns en ö med namnet Tile skrivet ovanpå

Min personliga favorit på kartan är det härliga sjöodjuret som håller till vid den helt fiktiva ön Tile – och en sådan plats passar väl bra för väsen som ser ut att tillhöra sagans värld.

Text och bild: Helena Backman

Babylonisk kilskrift på lertavla

Föremål 182 av 400:
Kilskriftstavla daterad år 515 f.Kr.

En av våra äldsta texter i universitetsbiblioteket är denna lertavla med kilskrift. Denna tavla är skriven på akkadiska och anger hur mycket lön i silver som betalats ut till två olika vävare och är daterad den 23:e dagen i månaden Ajjar under det sjunde året av konung Dareios I:s regeringstid, vilket i vår tideräkning motsvarar 515 f.Kr.

foto på en fyrkantid lertavla med inpressade kilskriftstecken

Lertavlans baksida

Denna lertavla kunde ses i den utställningssal som just nu är stängd för renovering på Carolina Rediviva. Denna, och andra föremål ur denna utställning, kan du se och läsa om i digital form: Digitala Expo Rediviva

Själva utställningslokalen kan du se här: Utställningslokalen på Carolina Rediviva före renoveringen

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Äldsta brevet på svenska språket

Föremål 62 av 400:
Det äldsta bevarade originalbrevet på svenska språket

För en tid sedan kunde ni här i bloggen läsa om den äldsta boken tryckt på svenska språket. I våra samlingar finns även det äldsta bevarade  brevet skrivet på svenska språket. De tidigare originalbrev som finns bevarade av svenska skrivare är präntade på latin, som ju var kyrkans och de skriftlärdes språk även här i Sverige.

Detta äldsta brev är – som så ofta är fallet med de brev som bevarats långa tider – ett juridisk dokument: ett pantbrev utfärdat för Ingrid Magnusdotter år 1330. Om detta brev och mycket annat kan ni läsa mer om i vår tillfälliga digitala utställning Digitala Expo Rediviva. Utställningen innehåller smakprov ur utställningen Expo Rediviva på Carolina Rediviva, som nu är stängd för ombyggnad under 2017/2018.

närbild på vaxsigillen

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek

Tecknade serier på Uppsala universitetsbibliotek

Föremål 21 av 400
Dragkapsel till serietidningar

Serietidningar har oftast varit tunna och med ostadiga omslag, vilket gör att de lätt vikts, böjs och blir missformade om man bara ställer dem rakt upp och ned på en hylla eller stoppar ned dem i en halvfull tidskriftssamlare. Eftersom man på de stora forskningsbiblioteken ständigt tänker på långsiktigt bevarande, har dragkapseln varit en trotjänare. Mellan två kartongskivor sammanhållna med bomullsband har man kunnat skydda broschyrer och andra tryck utan fasta pärmar. Att man enkelt kan anpassa en sådan kapsel efter hur stor bunt med tryck som man vill förvara mellan skivorna gör den flexibel och skyddar trycken.

Men man har förr om åren ofta använt kartong som inte riktigt lämpat sig för detta ändamål, och man har därför alltmer övergått till samlare och kartonger av syrafri kartong istället. Men på biblioteket finns ändå ett oräkneligt antal dragkapslar i bruk idag, och lånar du fram en serietidning från mitten av 1900-talet, så kommer den ofta från just en sådan.

I just denna dragkapsel ligger serietidningen  Putz und Patz, den tyska versionen av den svenska serietidningen Tuff och tuss och deras vänner, som kom ut på Serieförlaget från 1953. Ansvarig utgivare var Gösta Knutsson, mest känd för böckerna om Pelle Svanslös.

Tuff och tuss är en av de tecknade serier som kan ni se i den serieutställning som öppnar den 10 september kl.  14 i utställningshallen på Carolina Rediviva. Välkommen hit till KABOOM!! Tecknade serier – kul, kult eller kultur? Ur samlingarna på Uppsala universitetsbibliotek. Utställningen pågår fram till den 4 januari 2017.

foto av utställningssalen på carolina rediviva där serietidningar skymtar i väggmontrar

Text: Helena Backman
Bild från utställningen: Magnus Hjalmarsson