400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Månad: april 2020

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Nu börjar vårt jubileumsfirande, som kommer att pågå under 2020 och 2021.

Vi börjar med att bjuda på en guidad visning bakom kulisserna på Carolina Rediviva, vår äldsta biblioteksbyggnad fortfarande i bruk. Våra kunniga guider Anna Windahl Pontén och Krister Östlund visar er runt i Boksalen på denna filmade kringvandring:
Boksalen – en guidad visning

Besök vår jubileumssida https://ub.uu.se/uub400 under 2020 och 2021, och fortsätt följa oss här i bloggen!

Text: Helena Backman

Silverbibeln – ett världsminne på Uppsala universitetsbibliotek

Föremål 400 av 400:
Silverpärmarna till Codex argenteus, den främsta källan till det gotiska språket

Vi är framme vid det sista föremålet i denna kavalkad av föremål i och runt våra samlingar på Uppsala universitetsbibliotek. Ni är många som följt oss från start, och vi hoppas att ni nu fortsätter följa denna blogg, som kommer ledsaga er under bibliotekets jubileumsfirande under 2020 och 2021.

framsidan av pärmen med en naken dam som håller silverbibeln i ena handen, över henne ett par putti och en bevingad gestalt, samt Theoderik som sitter och skriver Silverbibeln på sin kammare
Silverpärmens framsida, utförd på uppdrag och donerad av
Magnus Gabriel De la Gardie 1669.

Silverbibeln drar som upptagen i UNESCO:s världsminnesregister en mängd turister till biblioteket varje år, och har därför ett eget rum i vår utställningssal på Carolina Rediviva. Handskriften har också en egen webbplats hos oss, där du kan läsa allt om denna handskrift och dess historia, betydelse och den forskning som skett omkring den under århundradena sedan 1669.

Välkomna att fira Uppsala universitetsbiblioteks första 400 år med oss! Vi ser fram emot nästa 400 år och vad dessa ska föra med sig för ett modernt universitetsbibliotek med stora fysiska kulturarvssamlingar och ett ännu större dagsaktuellt och digitalt utbud.

Text: Helena Backman
Bild: Magnus Hjalmarsson (genom Alvin)

Karin Boyes efterlämnade papper

Föremål 399 av 400:
Författaren Karin Boyes efterlämnade manuskript, brev och andra handlingar

I våra arkivsamlingar finns de papper som den svenska författaren Karin Boye (1900-1941) efterlämnat. Dessa har inkommit till biblioteket som gåvor från släktingar och från Karin Boye-sällskapet.

Förutom manus till dikter och andra texter finns här även mer personliga dokument som dagboksanteckningar, foton, kvitton, noteringar och mycket annat. Till stor del att innehållet i arkivet digitalt tillgängligt.

Dikt i maskinskrift som lyder Nu är den väldiga väntans tid
före lövningstiden, nu darrar träden i sin bristande gloria,
björkarna i purpur, asparna i gröntoch i guldrött bäckarnas viden
osynliga krafters tid,
då allt är bara födande sköten
själarna går flämtande tunga,
och skymningen hetsar och tröttar
som måttlösa kärleksmöten.
Nu hukar sig skapelsen till längtans språng
innan besvikelsen sker,
då skogen är så grön som möjligt
och världen är så färdig som möjligt och träden och människorna mumlar som i sömnen Vi ville mer
Bland Karin Boyes efterlämnade papper finns en mängd handskrivna och maskinskrivna manuskript. Här manus till ”Nu är den väldiga väntan tid” ur hennes diktsamling De sju dödssynderna.

Du hittar en fullständig arkivförteckning i Alvin, där du även kan se vilka handlingar som digitaliserats och är fritt tillgängliga via nätet:
Karin Boyes efterlämnade papper.

Vill du läsa mer finns en presentation och verk att läsa i digital form genom Litteraturbanken: Karin Boye.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Handskriftsfragment i bokband

Föremål 398 av 400:
Handskriftsfragment i bokband från tidigt 1500-tal

I bindningen till en volym innehållande verk av Petrus Comestor och Eusebios av Caesare, båda tryckta i Strasbourg år 1500, finner vi några återanvända handskriftsfragment med notskrift.

Handskrivna noter med en inledande initial i grönt, blått och rött med ett lejon i kanten.

Volymen har tidigare ägts av Jesuitkollegiet i Riga, varifrån biblioteket rövades under Andra polska kriget. Gustav II Adolf donerade därefter böckerna från Riga till Uppsala universitetsbibliotek, för att utgöra en del av grunden till det av honom nygrundade Uppsala universitetsbibliotek.

Nothandskrift i rött och svart inklistrad längst bak i volymen

Här kan du se bokbandet och dess innehåll i digitala kopior: Samlingsband med verk av Petrus Comestor och Eusebios av Caesare

Volymen har signum: Ink. 35b:101 Fol. min.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Ellen Fries doktorsavhandling i historia 1883

Föremål 397 av 400:
Ellen Fries doktorsavhandling i historia år 1883

Den 26 maj 1883 disputerade Ellen Fries (1855-1900) vid Uppsala universitet med sin avhandling i historia Bidrag till kännedomen om Sveriges och Nederländernas diplomatiska förbindelser under Karl X Gustafs regering. Fries blev med detta den första kvinnan att bli doktor vid ett svenskt universitet.

Ellen Fries fotograferad av Gösta Florman i Uppsala 1883.

Denna hennes avhandling finns med anledning av detta utställd i Universitetsbibliotekets basutställning på Carolina Rediviva. För tillfället är utställningssalen stängd på grund av det rådande världsläget, men du kan se en del av vad som ligger i montrarna i digital form:
Monter 1: material från 515 f.Kr.-1499
Monter 2: 1500-1699
Monter 3: 1700-1900

Du hittar mer om Ellen Fries ur våra samlingarna i digital form i Alvin: Ett urval av material om Ellen Fries på Uppsala universitetsbibliotek.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)