400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Månad: februari 2020 (Sida 1 av 2)

Silverstiftsteckning från 1400-talets början

Föremål 384:
Teckning från bröderna Limbourgs verkstad i Geldern, Nederländerna.

Bland våra mest kända konstverk i bildsamlingarna här på universitetsbiblioteket finns en liten teckning föreställande ett sällskap i vackra kläder. Utförd med silverstift på ett för detta ändamål preparerat papper har de tidigare grå linjerna oxiderat, och därför framstår de idag som bruna.

Två par står vända mot varandra, en man till höger sträcker fram en flöjt mot det andra paret.

Från antiken och framåt var det vanligt att använda bly eller silverstift som teckningsredskap. Dessa pennor ersattes så småningom av skurna grafitpennor. De grafitpennor som går under namnet blyertspennor, alltså de som vi använder idag, uppfanns först i slutet av 1700-talet, och tog snabbt upp konkurrensen med de mer otympliga fjäderpennorna.

Du ser silverstiftsteckningen i utställningssalen på Carolina Rediviva, och i digital kopia här: Hovfolk från Geldern.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Gammalt tryck i yngre dräkt

Föremål 383 av 400:
Tryck från tidigt 1500-tal med inbindning och inkapsling från senare tidevarv

I våra samlingar av inkunabler, det vill säga tryck från tiden före 1501, finner vi här på universitetsbiblioteket ett exemplar av De complexu partium orationis av italienaren Niccolò Angeli, tryckt i Florens i 1500-talets början. Eftersom året är okänt står boken uppställd här, eftersom den möjligen kan vara tryckt 1500, och i så fall räknas till inkunablerna.

Titelsidan och försättsbladet i volymen, på titelsidan inskrift av en tidigare ägare
På titelsidan ser vi spår av en tidigare ägare, i form av texten
” Insigne Hieronymi Nicolai de Barya”

Niccolò Angeli, eller Nicolaus Angelius, levde mellan 1448 och 1529, och boken trycktes alltså under hans livstid. Men om vi ser vad som inramar detta tryck, kan vi se spår från fler tidevarv. Själva pärmarna består av återanvänt pergament med snudd på helt utplånad text.

försättsbladet i boken är full med italiensk handskrift med datumet 31 oktober 1764.

Mest i iögonfallande är försätts- och eftersättsbladen av makulatur med handskriven text på italienska. Datumet 31 oktober 1764 ger en fingervisning om att boken blivit inbunden under senare delen av 1700-talet.

Och i modern tid har hela volymen fått en nytillverkad kapsel klädd i blått klot. Många tidslager omgärdar detta tidiga tryck – vem vet vad som kommer att tillkomma under nästa 500 år?

En kornblå kapsel klädd i blått tyg med en kant av gult papper

Boken har signum: Ink. 35b.972 8:o
Text och bild: Helena Backman

För arbete på höjden i våra magasin

Föremål 382 av 400:
Trästege i bokmagasin

För att bekvämt nå upp till översta hyllan i en del av våra magasin, och utan risk för att skada sig kunna lyfta upp och ned material, behövs en och annan stege strategiskt placerad. Denna trästege tycks ha flyttats från ett magasin till ett annat, då en påklistrad lapp anger att den tillhör ”periodika-magasin”, det vill säga en avdelning med tidskrifter, men idag står lutad mot en del av avdelningen Försäkringsväsen i kapslar i stort format.

en stege står lutad mot gaveln på en rad med bokhyllor, på gaveln sitter en skylt med texten Försäkringsv.

En del av våra bokmagasin är fulla med vackert inbundna böcker från handskriftstid och framåt, de flesta fullt synliga där de står på sina hyllrader. Andra magasinslokaler har hela avdelningar med intetsägande kapslar. Denna avdelning får räknas till de senare.

I bilden syns 18 hyllplan med identiska bruna papperskapslar med handskriven text på ryggarna, ordet Försäkr-väsen står överst på varje kapsel

Text och bild: Helena Backman

Donerad arabisk handskrift

Föremål 381 av 400:
Arabisk handskrift från 1400-talet donerad av Johan Gabriel Sparwenfeld

Då diplomaten och lingvisten Johan Gabriel Sparwenfeld (1650-1727) var ute på sina resor införskaffade han böcker, både handskrifter och tryckta, till sitt bibliotek. Detta donerades senare till Uppsala universitetsbibliotek.

Första sidan in handskriften.

Bland de donerade handskrifterna finner vi detta vackra exemplar av Mashāriq al-anwār al-nabawīyah fī ṣiḥāḥ al-akhbār al-muṣṭafawīyah av al-Ḥasan ibn Muḥammad Ṣaghānī (1181-1252). Handskriften är präntad i mitten av 1400-talet.

Ett av de sista sidorna i volymen.

Enligt en inskrift av Sparwenfeld själv på pärmens insida, införskaffade han denna i Madrid i maj månad 1690.

Se hela handskriften i digital kopia: Mashāriq al-anwār al-nabawīyah fī ṣiḥāḥ al-akhbār al-muṣṭafawīyah

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (via Alvin)

Psykologiska prov för Statens Järnvägar med flera

Föremål 380 av 400:
Kapsel med tryckta tester sammanställda av Rudolf Anderberg

När dessa tryck kom in till universitetsbiblioteket genom pliktleverans, var detta inget som plockades fram till specialläsesalen, utan betraktades som hemligt. Nu har dessa häften med all säkerhet uppdaterats många gånger om, om de ens fortfarande är i bruk, och kan därför läsas på biblioteket.

uppslag med kuber och romber som ska sorteras för att utläsa intelligensen hos lösaren

I en kapsel med tester finns häften som använts vid Statens Järnvägar, sannolikt vid rekrytering till viktiga positioner. Här finns också andra psykologiska prov som av formuleringar att döma var tänkta att använda i skolmiljö.

Författaren Rudolf Anderberg (1892-1982) var stationsmästare som sedermera gjorde politisk karriär och var riksdagsman under många år.

Titelsida med texten Psykologiska prov av Rudolf Anderberg / Statens järnvägar
Psykologiska prov av Rudolf Anderberg för Statens Järnvägar, utgivna av Norstedt 1935

Häftena har hylluppställning: Sv. Reserv. Kaps.

Text och bild: Helena Backman

Katekes donerad av Johan Hinrich Lidén

Föremål 379 av 400:
Den sista boken som Johan Hinric Lidén donerade till Uppsala universitetsbibliotek

Akademikern Johan Hinric Lidén (1741-1793) är kanske främst känd som den man som sammanställt en bibliografi över svenska avhandlingar, ett verk som använts flitigt vid de allra flesta forskningsbibliotek i Sverige sedan dess publicering.

I ett exemplar av Läro-Bok i Christendomen, tryckt i Norrköping 1792, tackar utgivaren J. Lindblom sin vän Lidén. Här har även den dåvarande bibliotekarien vid Uppsala universitetsbibliotek Pehr Fabian Aurivillius funnit anledning att notera att just denna bok är den sista som Lidén donerade till universitetsbiblioteket före sitt frånfälle. Noteringen lyder:

”Af professor Lidéns utmärkta kärlek och frikostighet emot Upsala Academias Bibliothek, var denna bok det sista profvet, den han några dagar före sin död d. 23 Apr. låtit förseglas, för att mig å Bibliothekets wägnar tillställas. P. F. Aurivillius.”

På främre pärmens insida finns Lidéns eget exlibris inklistrat, ett exlibris som återfinns i många böcker i universitetsbibliotekets samlingar.

Exlibris Bibliotecæ Lidenianæ

Detta är endast ett enstaka exempel på alla de böcker som Lidén skänkte till biblioteket. På samma sätt har andra donatorer genom åren från 1621 och in i nutid skänkt böcker, kartor, bilder och arkiv, och mycket annat till universitetsbiblioteket, och på så sätt byggt upp samlingar som ingen institution i världen skulle ha kunnat köpa in på egen hand.

Katekesen har hylluppställning: Sv. Teol. Katek.

Text och bild: Helena Backman

Brev till fröken von Bahr

Föremål 378 av 400:
Litet brev med dansförfrågan till Hedvig von Bahr från en beundrare

”Jag kan ej dansa menuett
Gif mig derför en vals så lätt”

Så här på Alla hjärtans dag 2020 passar det bra med något romantiskt ur samlingarna.

I ett arkiv med efterlämnade papper från släkterna von Bahr, Boström och Alexandersson hittar vi sparade inbjudningar och dansordningar, de flesta i just denna lilla bunt ställda till fröken Hedvig von Bahr (1872-1941), som senare gifte sig Alexandersson. Här har Hedvig von Bahr fått en förfrågan om att hon ska spara en dans till en för oss okänd beundrare.

en hög med menyer, dansprogram och brev liggande på ett brunt bord

Samma handstil har skrivit fler kärleksfulla brev och dikter till henne. Kanske är det samma person som även tecknat denna lilla bild med ett dansande löjtnanthjärta?

Två tecknade dansande blommor.
”Tacka vet jag då att vara två!!!!”

En och annan sparad dansordning finner vi också här. Det står alltså klart att Hedvig von Bahr fick många kavaljerer vid danstillställningar.

ett uppslaget dansprogram med ifyllda namn

Arkivet är just nu under uppordnande. Här finns också en hel del material kring Sveriges första kvinnliga docent i fysik, Eva von Bahr-Bergius (1874-1962).

Text och bild: Helena Backman

Fåglar i handskrift

Föremål 377 av 400:
Carl Peter Thunbergs fågelbilder

I en handskrift deponerad på Uppsala universitetsbibliotek av Smålands nation i Uppsala, finns anteckningar och färglagda teckningar på fåglar och insekter.

en grågrön fågel sittande på en gren

Upphovsmannen till dessa anteckningar och avbildningar är Carl Peter Thunberg (1743-1828), född i Jönköping och därför tillhörig Smålands nation under sina studier i Uppsala. Efter sina resor till Sydafrika och Japan slog han sig åter ned i Uppsala, och fortsatte här sin akademiska gärning.

en brun fågel med ljusbrun mage och en gul tuss på huvudet sittande på en gren

Fågelkännaren bland läsekretsen kan nog känna igen dessa fåglar, även om mitt eget kunnande är alltför begränsat. Dessa illustrationer tillför texterna liv och visar på en tid att förmedla vetenskapliga studier före kamerans tid.

Handskriften har signum: D 23:4

Text och bild: Helena Backman

Kassabok från sekelskiftet 1900

Föremål 376 av 400:
Kassabok såld hos firman Carl Sparrström i Uppsala, använd av Uppsala Läkareförening 1896-1803

en helsida reklam för Carl Sparrström, Uppsala, som har ett lager  av kontorsböcker, papper och skrivmaterial
Första bladet i kassaboken visar var denna kontorsbok blivit införskaffad.

Carl Sparrman (1861-1903) övertog en redan existerande bokhandel i Uppsala den 13 september 1890 med adress Vaksalagatan 13. Efter Sparrmans död 1903 fortsatte hans änka att driva firman. Bokhandeln hade också en betydande pappershandel, och det är härifrån denna kassabok köpes in för att användas för Uppsala Läkareförenings inkomster och utgifter.

Etiketten på främre pärmen visar att kassaboken använts för Uppsala Läkareförenings räkenskaper kring sekelskiftet 1900.

På sidor med förtryckta linjer har en kassör nogsamt fyllt i alla utgifter för föreningen med vacker handstil. Stort som smått samsas bland utgifterna, såsom postporton och en ny porslinstratt till klosetten.

Denna kassabok har signum: U 2013 b i våra samlingar.

Text och bild: Helena Backman

Firande på studenthemmet Arken, februari 1916

Föremål 375 av 400:
Fotografi från studenthemmet Arken, februari 1916

För 104 år sedan firade de boende studenterna på Nykterhetsvännernas studenthem Arken sin ”trotjänarinna Gamla Tilda”, som sannolikt hjälpte husmor med mat och städning. Kanske var det en jämn födelsedag eller något annat speciellt viktigt som firades, eftersom även en före detta husmor på Arken närvarade.

En mängd unga män med studentmössor stående bakom tre äldre sittande kvinnor

Med fotografiet följer dessa namnuppgifter:
”Översta raden från vänster: Finn Malmgren, Anton Fägersten, Ernst Carlsson.
Andra raden från vänster: Karl Fredrik Nilsson, Pelle Norell, ?, Olle Sandler, Hugo Wessman, Erik Petzäll.
Tredje raden från vänster: Harald Svensson, Yngve Sjödin, ?, Helge Svensson, Martel Johansson, Arvid Persson, Ernst Melkersson, Paul Wetterfors, Yngve Englund, Sven Borg, Arne Lindén, Fritz Lybeck, Axel Westerlund.
Sittande från vänster: F.d. husmor fru Hollstrand, Tilda, husmor Siri Fröding-Torgny. Snett ovanför Wetterfors: Anders Gagnér.”

Om alla dessa unga män på bilden verkligen bodde här, eller endast var med i matlaget och kom hit för att äta, är nog bäst att vara osagt.

Studenthemmet grundades redan 1889 och sedan dess har många hemiter bott här under sina studieår. Studenthemmet finns fortfarande kvar på sin ursprungliga tomt på Sturegatan i främre Luthagen, men en ny byggnad ersatte de tidigare trähusen på 1950-talet. Hur det ser ut idag kan du se här.

Fotografiet återfinns i Gustaf Frödings efterlämnade papper.
Du ser det i högupplöst version här: Nykterhetsvännernas studenthem Arken, Uppsala februari 1916.

Text: Helena Backman (fd hemit)
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

« Äldre inlägg