400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: kopparstick (Sida 1 av 2)

Amore pacis – karta över Tyskland

Föremål 387 av 400:
Karta över Tyskland med omgivningar under Trettioåriga kriget

En karta med titeln Amore Pacis i våra samlingar är utförd efter Westfaliska freden år 1648 och visar slagen under Trettioåriga kriget. Längst upp på kartan ser du det svenska riksvapnet flankerat av två krönta lejon. Här finns även de olika generalerna och deras slag listade, däribland en uppräkning av de svenska generalerna och deras regementen.

Detalj från kartan med en lista över de svenska generalerna som deltog i trettioåriga kriget

I samlingarna på Uppsala universitetsbibliotek finns en vackert utförd karta, ritad av Carl Heinrich von der Osten på uppdrag av kvartermästare Cornelius von dem Busch. Trycket är därefter utfört ca 1649-1650 i Frankfurt am Main i ett tryckeri tillhörigt Matthäus Merian d.ä. (1593-1650).

hela kartan över tyskland

Kartan har signum: Kartor Historiska Nyare tiden Särsk. delar Största format.
Du kan se kartan i högupplöst digital kopia: Amore pacis

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Sjökort över Europas alla kuster

Föremål 268 av 400:
Holländskt sjökort från 1658 över Europas alla kuster

Kartan är ett handkolorerat kopparstick,  utgivet av Hendrick Doncker (1626-1699 ) i Amsterdam år 1658.

Doncker var bokhandlare och förläggare i Amsterdam under 1600-talet. Hans utgivna sjöatlaser är baserade på hans egna kartor, till skillnad från många andra från samma tid som blivit kopierade från tidigare verk. Donckers kartor är därför kända för sin exakthet, och han såg även till att uppdatera sina egna kartor med nya upptäckter, när sådana gjordes.

detalj med kusterna i sverige

På detta sjökort slutar dock Sveriges kuster att beskrivas norr om Stockholm och Åbo. Kanske kartografen inte såg någon anledning att gå högre upp den sjövägen. Däremot är orterna längst hela norska kusten och vidare över Nordkap till den ryska kusten detaljerat utsatt.

Signum i våra samlingar: Kartor, Sjökort europeiska farvatten

Här kan du se hela kortet i högupplöst digital version: Groote Pascaart van alle de Zee-Custen van Europa.

detalj på en av kartans kartoucher, dvs etiketter, med utgivarensnamn

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Tryckt exlibris efter Friedrich Roth-Scholtz

Föremål 203 av 400:
Tryckaren Friedrich Roth-Scholtzs graverade exlibris i bok om mineraler

kopparstick med en vapenskälc och under ett liggande lejon

I de böcker som köpts i andra hand till Charles De Geers bibliotek på Lövstabruk hittar vi olika former av ägarmarkeringar i böckerna. En speciellt vacker sådan har den tyske tryckaren och förläggaren i Nürnberg Friedrich Roth-Scholtz (1687–1736) låtit trycka direkt på baksidan av titelbladet i en bok om mineraler. Detta exlibris visar hans vapen och frasen ”Ex Bibliotheca Friederici Roth-Scholtzii.” Denna stolta ägarmarkering är alltså tryckt direkt på boksidan med hjälp av en press för kopparstick, och återfinns i fler böcker som en gång har tillhört Roth-Scholtz. Böckerna har nu spridits i olika samlingar i Europa och USA. Under detta exlibris har Roth-Scholtz låtit trycka en vinjett med ett lejon och mottot: ”Torpore, nescit firmo men robore nixa”.

Att återfinna en bok om mineraler i bruksägaren Charles De Geers bibliotek är inte överraskande. Boken är Dissertazione epistolare del fosforo minerale ò sia della pietra illuminabile Bolognese … av Luigi Ferdinando Marsili (1658-1730), tryckt i utökad upplaga i Leipzig 1702, med parallelltext på latin.

bokstaven M som initial med en man som hackar på en sten i bakgrunden

I själva boken finns också andra vackra illustrationer i koppar- eller metallstick, jämte vinjetter och initialer.

Text och bild: Helena Backman

en liten graverad vas med växtslingror

Karta för resor i Svea- och Götaland

Föremål 193 av 400:
Reskarta för resor i Svealand och Götaland, tryckt 1834

Det är dags att börja planera för sommarsemestern. Om du tänkte ut och resa på 1800-talet, kanske det krävdes något mer planering än vad som krävs nu för tiden. Till hjälp kunde vara en sådan här karta, en reskarta över Svea- och Götaland med utmarkerade vägar med utsatta måttangivelser och platser av intresse, såsom städer, köpingar, herrgårdar, gruvor, hälsobrunnar och gästgivargårdar. 

detalj av kartan runt Uppsalatrakten

Uppsalatrakten, detalj från reskartan.

Drygt 20 år senare kunde reskartor som denna börja ritas om, då de första järnvägarna med ånglokstrafik invigdes i Sverige. Detta färdmedel kom att förändra de vägar resande kom att ta genom landet.

Detalj från kartanöver Skaraborgs län

Skaraborgs län med omgivande trakter, detalj från reskartan.

Kartan utkom för första gången 1828, framställd av kartograf och gravör Erik Åkerland (1754-1835). Detta är en uppdaterad version från 1834.

Här kan du se en högupplöst kopia av kartan, där du kan zooma in på alla intressanta detaljer: Res-karta öfver Svea och Götha riken

hela kartan

Kartan har hyllsignum: Kartor, Sv. Kommunikationskartor -1899

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

En guldgruva i samlingarna

Föremål 191 av 400:
Karta över guldgruvan i Ädelfors, ur franskt verk från 1776.

Under sin resa till bruk och gruvor i Skandinavien 1766  kom den franske kemisten och metallurgen Gabriel Jars (1732-1769) till Ädelfors i Småland. I hans verk Voyages métallurgiques, tryckt i Lyon 1776, hittar vi beskrivningar över guldbrytningen och kartor över gruvgångarna utförda i kopparstick. Några av utrymmena i gruvan har fått namn efter svenska kungligheter, Ulrika Eleonora (utmärkt som F på kartan nedan) och Adolf Fredrik (utmärkt som L).

hel karta över gruvgångarna i genomskärning sett från sidan

Ädelfors guldgruva runt år 1766 i genomskärning

År 1737 hittade man guld i Gyafors i Småland, en ort som få fick byta namn till det mer talande namnet Ädelfors, som skulle signalera den värdefulla metallfyndigheten. Ädelfors guldgruva var sedan i bruk ända fram till 1889. Dessa planer ger oss en bild av hur det kan ha varit att arbeta nere i gruvan – långa stegar löper upp och ned i schakten. Det hårda arbetet har förmodligen skördat många offer genom tiderna.

plan över en gruvöppning ovanifrån

Plan över gruvöppningar från ovan

Än idag kan du vaska guld i Ädelfors, men inte längre gå ned i gruvans öppningar.

Text och bild: Helena Backman

 

Vackert bokband ur Wallersamlingen

Föremål 187 av 400:
Vackert bokband från slutet av 1600-talet ur Wallersamlingen

bild på hela bokbandets framsida

Ett vackert skinnband med guldtryck och inläggningar i skinn hittar vi i läkaren och boksamlaren Erik Wallers efterlämnade bibliotek, som står sammanhållet här på Uppsala universitetsbibliotek. Det ovanligt arbetade bokbandet tillhör Adenochoiradelogia: or, an anatomick-chirurgical treatise of glandules & strumaes, or kings-evil-swellings av John Browne, tryckt i London 1684.

titelbladet till boken

Den engelske anatomen och kirurgen John Browne (1642-1702) var den förste att beskriva skrumplever  år 1685 och nekrotisk bukspottskörtelinflammation redan 1684. Hans porträtt ser vi på en frontespis graverad av Robert White (1645-1703) i bokens början.

John Brownes porträtt

Boken köptes in av Erik Waller på Sotheby & co. i London 1932.

bild på Erik Wallers namn och adress på kvittot från Sothebys

Text och bild: Helena Backman

Den gudomliga komedin med kopparstick

Föremål 136 av 400:
Dantes La divina commedia tryckt i Florens 1481.

Under boktryckartidens allra första tid är det inte så vanligt att hitta kopparstick i tryckta böcker. Träsnitt lämpar sig bättre för illustrationer i dessa, då träsnitt kan pressas på samma gång som bokstäverna. Kopparstick kräver en helt annan press, vilket krävde merarbete. Teknikerna har dock funnits och utvecklats ungefär lika länge.

Vi hittar dock här och  var tidiga böcker med kopparstick i samlingarna. Den första florentinska utgåvan av Den gudomliga komedin av Dante Alighieri (1265-1321) är den första boken med detta verk som innehåller illustrationer, och är samtidigt även den andra bok som trycktes i Florens med illustrationer över huvud taget.

Om alla kopparstick suttit på plats, hade verket innehållit totalt nitton stycken, men de flesta exemplar av boken innehåller endast de första två eller tre. De första kopparsticken är vanligtvis tryckta direkt på bokbladet, medan övriga blivit inklistrade i efterhand. Detta beror antagligen på att framställningen av koppartrycken sackade efter själva boktryckningen, och att de senare illustrationerna därför klistrades in i den redan upptryckta och bundna upplagan.

I vårt exemplar finns endast två kopparstick, varav ett – defekt – har blivit inklistrat, och det på ett bokblad som ser ut att ha kommit från ett helt annat exemplar än de övriga bladen i denna tjocka volym.

ett smutsat kopparstick, på några män på vandring, varav en blir skrämd av en varg

Dante möter Vergilius i en mörk skog. Ett inklistrat, delvis avskuret kopparstick.

Men det andra kopparsticket har blivit pressat direkt på sitt bokblad, något illa inpassat mellan tryckta stycken av text. Kopparsticken är tillskrivna den florentinske guldsmeden och kopparstickaren Baccio Baldini (ca 1436-ca 1487) efter förlagor av konstnären Botticelli (1445-1510).

Beatrice uppenbarar sig för Dante

Dante och Vergilius får en vision av Beatrice. Kopparstick tryckt direkt på boksidan.På andra platser gapar luckor i texten tomma, i väntan på illustrationer som aldrig infogades i detta exemplar av boken. Bokens volym får oss att förstå hur speciellt det var med dessa illustrationer över huvud taget, idag hade en liknande utgiven volym troligen fått betydligt fler tryckta bilder.

ett uppslaget exemplar av boken

I våra samlingar har boken signum: Ink. 35b:5 Fol. maj.

Text och bild: Helena Backman

kolofon från boken, där tryckåret 1481 och tryckorten Florens framgår

Flora Sinensis 1656

Föremål 120 av 400:
Kinesisk flora från 1656

Den polske vetenskapsmannen och jesuiten Michał Piotr Boym (ca 1612-1659) var den förste att skriva ett västerländskt verk över växter och annan naturalia i Kina, Flora Sinensis, tryckt i Wien 1656. Hans fokus låg på den medicinska nytta man kunde ha av dessa växter. Senare utkom även hans verk om kinesisk medicin Clavis medica ad Chinarum doctrinam de pulsibus, utgiven i Nürnberg 1686.

tiger i ett asiatiskt landskap

Kopparstickens motiv visar tydlig påverkan av samtida östasiatiska tryck. Flora Sinensis innehåller 23 handkolorerade kopparstick som avbildar växter och djur samt några andra föremål.

bild på ett bananträd med blomma och bananklase

På de botaniska planscherna finns växternas namn både på kinesiska och latin. Ett av kopparsticken visar ett bananträd i blom jämte en hel bananklase. Här kallas bananen för ”indiskt och kinesiskt fikonträd”.

En udda illustration är den av en förmodligen afrikansk flodhäst. Boym var en berest man och hade studerat flodhästen i Mozambique, och hade även skrivit ett verk om Mozambiques naturalhistoria 1644. Planschbladen som utkom i floran tycks alltså delvis vara ett hopplock av bilder som har sitt ursprung ur andra sammanhang där Boym varit inblandad.

titelbladet till Flora sinensis

Text och bild: Helena Backman

 

De flygande bergen

Föremål 117 av 400:
Kopparstick tryckt i Augsburg år 1770 avbildande rysk berg- och dalbana

Denna gravyr är den första avbildningen som finns av en berg- och dalbana, och är utvikt hela 92 cm.

hela planschbladet med berg- och dalbanan

Amerikanen Frederick Calvert (1731-1771), den sjätte lorden av Baltimore, har i sin bok Gaudia poetica avbildat den berg- och dalbana han sett vid det kejserliga palatset vid Tsarkoye Selo, de ryska tsarernas sommarresidens utanför St Petersberg. Denna berg- och dalbana är den första spårbundna och på hjul rullande i världen, och byggdes under Elisabeth Petrovnas regeringstid någon gång mellan 1741 och 1762. Man åkte i karmstolar – med plats för två eller fyra personer med ytterligare en person stående baktill – från en paviljong och över fem konstgjorda berg, över en liten sjö med en ö och ända fram till palatset. Under backen ska ha funnits ett maskineri draget avhästar för att få upp vagnarna till utgångsläget igen. Senare byggdes en bana i Belleville i Paris 1816, och kallades då ”Montagne russes”, ryska berg, inspirerad av denna föregångare.

vinjett som symboliserar staden Uppsala

Boken där detta planschblad ingår är tillägnad Carl von Linné och tryckt i Augsburg 1770. I boken berättar Lord Baltimore om sin resa från England över Nederländerna och Tyskland upp genom Danmark till Sverige. Här hälsar han på Linné i Uppsala i juni 1769. Därefter bevistar Lord Baltimore Ryssland där han bland annat beskådar denna bana innan han återvänder hemåt.

det graverade titelbladet till boken

Boken trycktes i endast tio exemplar, och är alltså en riktig raritet.
Hyllsignum: Sv. rar. 10:906

Du kan se en högupplöst version av detta planschblad i Alvin: The flying mountains

Mer att läsa om Lord Baltimore, boken och berg- och dalbanan:
Ove Hagelin, ”Gaudia poetica”, i Biblis, 2001(4)3/4, 10-16.

Fågel på graverad kopparplåt

Föremål 115 av 400:
Kopparplåt med fågel till Charles De Geers verk Mémoires pour servir a l’histoire des insectes

Redan tidigare har här visats föremål ur Leufstabiblioteket, ett privatbibliotek från 1700-talet och 1800-talets början, som idag ägs av Uppsala universitetsbibliotek. Charles De Geer (1720-1778), entomologen och bruksägaren till Lövstabruk, är den som började bygga upp detta bibliotek. Som insektsforskare gav han ut ett digert verk om insekter i sju volymer mellan åren 1752 och 1778 med titel Mémoires pour servir a l’histoire des insectes, till vilka han lär framställa kopparstick som illustrationer.

foto på en trälåda med kopparplåtar på högkant, två kopparplåtar ligger framme

Kopparplåtarna som användes vid tryckningen av dessa illustrationer finns bevarade än idag. Dessa är fortfarande i privat ägo, men har deponerats här på Uppsala universitetsbibliotek i sina ursprungliga trälådor.

Bland dessa finns denna kopparplåt av en fågel, som dock inte återfinns i Mémoires pour servir a l’histoire des insectes. Den som framställt denna plåt är Johan Hedmarck (1703-1754), som förutom gravör även var miniatyrmålare.

sju trälådor med kopparplåtar stående på varandra

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

« Äldre inlägg