400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Månad: januari 2019

Brev från James Gregory, professor i medicin i Edinburgh, 9:e augusti 1790

Föremål 272 av 400:
Letter from James Gregory, Scottish professor of medicine at Edinburgh, 9th August 1790
(Detta inlägg finns endast i engelsk version)

In the letter presented here we get James Gregory’s personal, not to say witty, opinion about the benefits to a young medical student of visiting other countries as well as his view on the state of science in different European countries. The letter is addressed to the Baronet Sir William Lee, to whose son James Gregory was apparently some kind of tutor.

Signum/Shelfmark: Waller Ms gb-00761
The letter in digital form: Letter 1790-08-09, Edinburgh

första bladet av brevet

First page of the letter, for continuation see below

Transcription

Edinburgh, 9th Augt 1790

Sir

I fear you must long ere now have thought me guilty of great rudeness or negligence in not sooner acknowledging the honour of your Letter which I received in Jan’y. The truth is that my occupations at that time scarce allowed me time to write a letter, and I thought the best way I could shew my attention to yours was frequently conversing with your Son and explaining to him at full length my Notions concerning the best mode of conducting a Medical Education, and particularly concerning the advantages that a young Physician may obtain by travelling abroad. These he will communicate to you at his Leisure. It may be enough for me to say that I consider travelling rather as agreeable and ornamental and creditable than strictly speaking usefull to a Physician. By enlarging his Views and his knowledge it adds to his sources of liberal and innocent enjoyments, especially in the way of literaure and Science. And the World is kind enough or weak enough to suppose that every Doctor learns a vast Deal on his Travels which from my own personal experience I have some reason to doubt. I believe Medicine properly so called is better understood; and practiced and taught more simply and rationally; in this Island than in any other Country in the World. In France they have done much of late in Chemistry, and in Italy in Physiology and experiments on living Animals: A Physician would like to go to the Fountain head of these Streams of Science. In Sweden too much has been done in Chemistry and in Natural history. In Germany they have been chiefly distinguished for Pedantry, and for the most ridiculous Credulity or the vilest knavery with respect to the Virtues of many worthless Drugs, especially Poisons. In Holland and Spain the Medical tribe have been distinguished for Nothing of late; at least so far as I know.

I cannot conclude this letter without assuring you that during your Son’s residence here his Conduct both as a Gentleman and a Student has been in every respect what you would have wished.

I have the honour to be
Sir
your most obedient Servant
James Gregory

To Sir William Lee Bart

James Gregory

James Gregory was born in 1753 and died in 1821. His father, John Gregory, was Professor of the Practice of Medicine in Edinburgh and his son eventually succeeded him. As a professor James Gregory concentrated on teaching; he was also a Latin scholar of some note and his Philosophical and Literary Essays did not pass unnoticed. During his career he was involved on several occasions in severe controversies with different people with whom he disagreed, which led to him being suspended by the Edinburgh College of Physicians for defamation.

Selected bibliography of James Gregory
  • Dissertatio medica inauguralis de morbis cœli mutatione medendis, Edinburgi, 1774.
  • Conspectus medicinæ theoreticæ, 2 pt. Edinburgi, 1780[-82].
  • Philosophical and Literary Essays, 2 vols. Edinburgh, 1792.
  • Epigrams and Poems, Edinburgh, 1810.
Concerning the controversy with the Edinburgh College of Physicians
  • Narrative of the conduct of Dr. J. Gregory, towards the Royal College of Physicians of Edinburgh. Drawn up and published by order of the College, etc., Edinburgh, 1809.
  • Bell, John, Letters on Professional Character and Manners: on the education of a surgeon and the duties and qualifications of a physician, addressed to J. Gregory, etc. [A reply to the attacks of Dr. Gregory upon the Edinburgh College of Physicians], etc., Edinburgh, 1810.

Text and transcription: Krister Östlund
Image: Uppsala University Library/Uppsala universitetsbibliotek (Alvin)

Detta inlägg har tidigare publicerats på Uppsala universitetsbiblioteks webbplats 2014 / This post has previously been published on the Uppsala University Library’s website 2014.

Second page

Third page

Last page, with James Gregory’s signature

Bodonitryck med flera exlibris

Föremål 271 av 400:
Bodonitryck med flera exlibris

Stolta ägare har genom tiderna märkt sina böcker på olika sätt. Just tryck från Giambattista Bodonis verksamhet i Parma på 1700-talet är välkända bland boksamlare på grund av det vackra utförandet. Böckerna från detta tryckeri är därför populära som samlarobjekt. Att ett av trycken, ett exemplar av Anakreontos Tēiou Melē …, tryckt 1791, i universitetsbibliotekets Bodonisamling varit en kär ägodel i flera samlingar framgår av de exlibris som klistrats in på försättsbladen.

ett uppslag med två inklistrade exlibris

På insidan av pärmen och på bladet invid hittar vi exlibris tillhörande Stewart of Glassertoun samt ett annat för L. Leveson Douglas Stewart Glenogil.

ett uppslag med två inklistrade exlibris

På nästa uppslag finner vi ett oidentifierat exlibris samt exlibris för Stephani D. Winkworthii.

erik kempes exlibris

Det exlibris som sitter närmast titelbladet tillhör den donator som skänkt sin samling Bodonitryck till universitetsbiblioteket år 1959, Erik Kempe. Stilen på exlibris genom tiderna vittnar om hur stilideal ändrats genom tiderna. Beundran för Bodonis vackra tryck är dock konstant.

Text och bild: Helena Backman

bokens titelsida

Swenska och Candoriska Samtal

Föremål 270 av 400:
Svensk-kinesisk parlör anno 1746

I en volym tillhörande Ihreska samlingen finns de handskrivna journalerna över Linnélärjungen Christopher Tärnströms resa till Ostindien. Som tjänstgörande som skeppspräst for han med Ostindiska kompaniets skepp Calmar mot Kina i februari 1746. Hans resa tog dock abrupt slut då han avled av sjukdom utanför Vietnam redan i december samma år.

Längst bak i denna volym finns en parlör med nyttiga ord och därefter hela fraser på kinesiska, översatta från svenskan.

ett uppslag med handskriven ordlista

Kanske en och annan översättning kan vara till hjälp för en Kinaresenär än idag? Exempel på nyttiga fraser som du kan hitta i kinesisk översättning:
”Welen I köpa Buffeloxar, höns, ris, fisk, grönt, ägg, sköldpadd?”, ”Hwad wil Herrn gifwa för en Stor Buffel Oxe?” eller ”Jag will ej hafwa de Stora, jag will hafwa dem som äro små och fete, hwad kostar en liten?”

del av sida med handskrivna fraser ur handskriften

Hyllsignum: Ihre 186

Text och bild: Helena Backman

ryggen på handskriften med titel präglad i guld

Familjeporträtt från 1890-talet

Föremål 269 av 400: Foto på familjen Karell i Uppsala ca 1892

Äldre tiders familjeporträtt visar oss inte bara mode i kläder och frisyrer. De visar oss också vilken sida av sina personligheter man ville visa upp. Inga vita leenden, utan ett mer stramt och värdigt yttre. Men en liten flicka vrider till munnen i något som ser ut som en roat uttryck.

På baksidan finns familjemedlemmarnas namn: från vänster Märta, mamma Anna, Sven, pappa Anders Gustaf , Sigrid, Signe, Nils Gustav Emil, Gösta, Elisabet (kallad Lisa), Gerda, Dagmar, Lilly Margareta och sist till höger Hugo Vilhelm.

Anders Gustaf Karell var delägare i firma Karell & Ågren, en manufakturaffär i Uppsala vid slutet av 1800-talet och under 1900-talet. Vi kan därför räkna med att det är en välbeställd familj vi ser, och att åtminstone en del tyger och detaljer till kläderna har funnits i affärens utbud.

Här finner du en högupplöst version: Handlare A.G. Karell med familj
Signum i våra samlingar: Gruppfotogr. sv., Familjer (Karell)

Här kan du också se många fler fotografier med familjeporträtt från 1800- och 1900-talen ur våra samlingar.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Sjökort över Europas alla kuster

Föremål 268 av 400:
Holländskt sjökort från 1658 över Europas alla kuster

Kartan är ett handkolorerat kopparstick,  utgivet av Hendrick Doncker (1626-1699 ) i Amsterdam år 1658.

Doncker var bokhandlare och förläggare i Amsterdam under 1600-talet. Hans utgivna sjöatlaser är baserade på hans egna kartor, till skillnad från många andra från samma tid som blivit kopierade från tidigare verk. Donckers kartor är därför kända för sin exakthet, och han såg även till att uppdatera sina egna kartor med nya upptäckter, när sådana gjordes.

detalj med kusterna i sverige

På detta sjökort slutar dock Sveriges kuster att beskrivas norr om Stockholm och Åbo. Kanske kartografen inte såg någon anledning att gå högre upp den sjövägen. Däremot är orterna längst hela norska kusten och vidare över Nordkap till den ryska kusten detaljerat utsatt.

Signum i våra samlingar: Kartor, Sjökort europeiska farvatten

Här kan du se hela kortet i högupplöst digital version: Groote Pascaart van alle de Zee-Custen van Europa.

detalj på en av kartans kartoucher, dvs etiketter, med utgivarensnamn

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Målade insekter på sina värdväxter

Föremål 267 av 400:
En volym med tecknade och färglagda insekter på sina värdväxter av entomologen Charles De Geer

I Leufstabiblioteket ingår denna bok från mitten av 1700-talet med pennteckningar av Charles De Geer (1720-1778), färglagda i akvarell. Färgerna är välbevarade och starka, och gör växter och fjärilar rättvisa. Liksom alla handskrifter och värdefulla tryckta böcker har dessa flyttats över till Uppsala universitetsbibliotek, för att där ha bättre bevarandeförhållanden i klimatanpassade lokaler.

en vit fjäril med svarta prickar på vingarna vid blommande krasse i orange

Trots att det är blommor och blad som kanske lyser och mest i ögonen, är det detaljrikedomen hos insekterna som står i fokus för Charles De Geer.

någon typ av mal på en ringblomma i orange

Sin inspiration har han säkert fått från förebilder som Maria Sibylla Merian, exempel på hennes avbildningar av insekter på sina värdväxter finner du i Erucarum ortus, utgiven i Amsterdam 1717. Vårt exemplar finns i digital kopia att se här: Erucarum ortus.

Signum för boken med De Geers insekter: Leufsta MS 38

Se hela volymen med alla sina teckningar: Målade insekter med sina värdväxter, I-XXXIII

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Drolerier i dekretsamling

Föremål 266 av 400:
Samling med dekret från 1200-talet med drolerier i marginalerna

Påve Gregorius IX (ca 1155-1241) lät utarbeta en samling med dekret som fungerade som en kyrklig lagbok, vilken haft stor betydelse för den kanoniska rättens utveckling. Här har vi ett exempel på en volym med just denna dekretsamling. Just detta exemplar har en stor mängd fantasifulla drolerier, små figurer i marginalerna, föreställande fåglar och andra varelser.

två huvuden på ben i underkanten på en handskriftssida

Märkliga människofigurer stirrar surt på varandra i nederkanten av en sida.

två fåglar med ryggen vända mot varandra tecknade i brunt, rött och blått

Många fåglar är tecknade och målade i marginalerna genom hela volymen.

Två bevingade väsen med fågelfötter och ansikten som människor eller apor

Märkliga fantasiväsen befolkar också sidornas kanter.

Handskriften har signum: C 533

Se hela handskriften med alla sina drolerier i digital kopia: Decretales Gregorii IX., cum glossa Bernardi Parmensis de Botone

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

en person med ett stort svärd i handen och en sköld i form av ett fantasidjur står på ett avhugget huvud i en marginal

Porträtt av en bibliotekarie

Föremål 265 av 400:
Fotografi på Claes Annerstedt, bibliotekarie på Uppsala universitetsbibliotek

Universitetsbibliotekarie Claes Annerstedt (1839-1927 ) har här blivit fotograferad av Uppsalafotografen Heinrich Osti. Efter studier i historia och en karriär inom den historiska institutionen vid Uppsala universitet började Annerstedt sin biblioteksbana vid Uppsala universitetsbibliotek år 1882, och var dess överbibliotekarie 1883-1904. Efter denna tid skrev han vidare på Uppsala universitets historia, ett verk i fyra volymer som han påbörjat redan under sin tid vid biblioteket.  Vid sidan av detta arbete var han även ledamot i Svenska akademien och vid andra akademier och samfund. Naturligtvis har han även bidragit till skrifter om Uppsala universitetsbiblioteks historia, en historia som han nu själv är en del av.

Just detta porträtt från 1800-talets slut finner vi i ett fotoalbum som tillhört borgmästarinnan Ellen von Bahr, född Thalén (1864-1956). Albumet har inkommit som gåva till biblioteket, och nu finns i våra bildsamlingar.

Se fotot i högupplöst version: Claes Annerstedt
Text: Helena Backman
Fotograf: Heinrich Osti (kopia genom Alvin)

Profan musik i religiös kappa

Föremål 264 av 400:
Musikhandskrift med pärm med korsfästelsescen

baksidan av pärmen visar underdelen av korsfästelsen

En handskrift innehållande tabulatur med musik för orgel och luta har fått ett omslag med korsfästelsen. Överdelen syns på pärmens framsida, medan underdelen syns på dess baksida. Innehållet är dock inte lika religiöst, utan består av danser och profana sånger. I det lutheranska Wittenberg kan vi ana att det är en katolsk skrift som fått släppa till detta omslag.

uppsalg ur handskriften med tabulatur och lite text på tyska

Handskriften är daterad ”Geschrieben zu Wittenbergk den 10 Julij Anno 1602”, vilket ger ett ungefärligt riktmärke för dess tillkomst.

Du ser en digital kopia här: [Samling med intavolerade chansons, madrigaler, motetter, intrador etc], där du även finner en hel del litteraturhänvisningar, om du vill läsa mer om handskriften och dess musik.

Handskriften har signum: Vok.mus. i hs. 132

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)