Under vårt jubileum uppmärksammar vi våra samlingar som byggts upp under 400 år. Fortfarande förvärvar vi material till biblioteket som är betydligt mer än 400 år gammalt. Här berättar bibliotekarie Anna Fredriksson om ett sådant nytt inköp:

En grupp fragment ur medeltida handskrifter har under våren förvärvats från Stockholms auktionsverk till Uppsala universitetsbibliotek. Fragment kallas de lösa blad eller delar av blad som har kommit ifrån sitt ursprungliga sammanhang, en längre text eller volym. Sådana fragment finns i omlopp hos auktionsfirmorna lite nu och då. De kan ha funnits hos samlare en lång tid innan de kommit dit.

Varför är det bara enstaka sidor, kanske någon undrar – handlar det om sidor utskurna ur något biblioteks samlingar?

Vi utgår från att det inte är så, utan att fragmenten kommit i omlopp på helt laglig väg. Det finns fortfarande medeltida handskrifter världen över som ägs av privatpersoner. Eftersom de är ägare till handskriften kan de juridiskt sett göra som de vill med dem, till och med sälja enstaka sidor om de så önskar.

Fragmenten kan också ha skiljts från sitt sammanhang redan under medeltiden eller i tidigmodern tid. I samband med reformationen slaktades stora mängder böcker som hörde till den katolska gudstjänsten, eftersom man ville återanvända det dyra pergamentet.

Just de gudstjänstfragment vi köpt tycks inte ha utsatts för den typen av behandling. Däremot är det tydligt att de äldsta av fragmenten i gruppen, troligen från 1200- eller kanske 1300-talet, har återanvänts som spegelblad, en typ av fodring på insidan av pärmarna, i en yngre volym.

I det här fallet är det troligt att bladen tagits bort i samband med en renovering av det yngre bokbandet. Långt in i vår tid kunde man av bokbindare köpa sådant kasserat material, före detta pärmfyllnader och ryggstycken och hela pärmöverdrag som egentligen var återanvända pergamenthandskrifter.

En del menar att man ska vara försiktig med att köpa fragment och därmed kanske bidra till att volymer slaktas. Anledningen till att UUB gick in och köpte dessa fragment var att det bland dem fanns ett fragment som har anknytning till den heliga Birgitta. Detta skulle kunna vara skrivet i eller ha ägts av det medeltida Vadstena kloster. Då UUB sedan tidigare har en stor del av klostrets forna boksamling (en annan del finns i Kungl. Biblioteket), tyckte vi det var lämpligt att ”ta hem” detta fragment i förskingringen. Köpet stämdes också av med KB.

Det rör sig om två blad (ett enkel- och ett dubbelblad) ur ett breviarium (texter till dagens tideböner) som bland annat berättar om den heliga Birgitta. En del av texten är hämtad ur Birgittas rimofficium Birgitte matris inclite av Birger Gregorsson (länk till texten i Litteraturbanken)

text i rött och svart på pergament
Intressant nog har, som man kan se på denna bild, skrivaren stavat Birgitta på två olika sätt i texten.

Detta rimofficium användes framför allt i Uppsala, Strängnäs och Västerås och, under en period i Linköping, för festen den 7 oktober, som är Birgittas kanonisationsdag. Kompletta medeltida breviarier gjorda i Sverige är idag ganska sällsynta. Ett av få är Strängnäsbreviariet som vi har här i UUB med signum C 416.

Men även de andra fragmenten är intressanta på sina sätt. De handskriftsblad som en gång varit spegelblad kan vara från så lång tid tillbaka som 1200-talet och uppvisar en skrifttyp som vi inte har så många exempel på i våra samlingar. En påskrift visar att den volym spegelbladen en gång suttit på, tillhörde Knowsley library. Den nyfikne är välkommen att lista ut var den volymen går att finna idag!

text på pergament i rött och svart
För denna skrifttyp är det vanligt med sammanskrivna bokstäver, vilket gör texten litet svårläst.
Längst ner till höger på första sidan kan man dock läsa: Nam magistratus superiores aut pari imperio nullomodo possunt cogi (”Ty ämbetsmän som är överställda eller på samma nivå (dvs, som en själv) kan på intet sätt tvingas” (dvs, att göra en viss sak)

Corpus Iuris Civilis tillhör juridikens kanon och en tryckt utgåva, inklusive Pandectae / Digesta, står följaktligen i Carolinas referensbibliotek på Oe(u).

Länkar till fragmenten i Alvin:
Hymner och böner
Missale
Breviarium
Pandectae

två små ansikten tecknade i marginalen till text
Små ansikten tecknade i marginalen till Pandectae

Text: Anna Fredriksson
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin) samt Helena Backman