400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: 1900-talet (Sida 1 av 8)

Karin Boyes efterlämnade papper

Föremål 399 av 400:
Författaren Karin Boyes efterlämnade manuskript, brev och andra handlingar

I våra arkivsamlingar finns de papper som den svenska författaren Karin Boye (1900-1941) efterlämnat. Dessa har inkommit till biblioteket som gåvor från släktingar och från Karin Boye-sällskapet.

Förutom manus till dikter och andra texter finns här även mer personliga dokument som dagboksanteckningar, foton, kvitton, noteringar och mycket annat. Till stor del att innehållet i arkivet digitalt tillgängligt.

Dikt i maskinskrift som lyder Nu är den väldiga väntans tid
före lövningstiden, nu darrar träden i sin bristande gloria,
björkarna i purpur, asparna i gröntoch i guldrött bäckarnas viden
osynliga krafters tid,
då allt är bara födande sköten
själarna går flämtande tunga,
och skymningen hetsar och tröttar
som måttlösa kärleksmöten.
Nu hukar sig skapelsen till längtans språng
innan besvikelsen sker,
då skogen är så grön som möjligt
och världen är så färdig som möjligt och träden och människorna mumlar som i sömnen Vi ville mer
Bland Karin Boyes efterlämnade papper finns en mängd handskrivna och maskinskrivna manuskript. Här manus till ”Nu är den väldiga väntan tid” ur hennes diktsamling De sju dödssynderna.

Du hittar en fullständig arkivförteckning i Alvin, där du även kan se vilka handlingar som digitaliserats och är fritt tillgängliga via nätet:
Karin Boyes efterlämnade papper.

Vill du läsa mer finns en presentation och verk att läsa i digital form genom Litteraturbanken: Karin Boye.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Etiketter från flaskor och konserver

Föremål 395 av 400:
Etikett för burk med konserverade morötter från 1930-talet

Bland våra bildsamlingar finns en speciell avdelning med etiketter, varav några har blivit digitaliserade. Bland dessa finner vi denna charmiga etikett med en knippe knubbiga morötter som använts för burkar med konserverade morötter av Aktiebolaget Preserva i Stockholm.

En handfull etiketter ur just denna samling finner du digitaliserade i Alvin: Etikettsamlingen.

Några få etiketter har hamnat i andra delar av våra bildsamlingar, såsom denna flasketikett med den Karl XV, kung över Sverige och Norge, som finns i porträttsamlingen med signum: Sv.portr.saml.Vanl. f., Karl XV.

En etikett från en flaska med Karl den femtondes porträtt över den svenska och norska flaggan och texten Kung Carl Champagne
Kung Carl Champagne, ca 1850.

Du hittar den i högupplöst kopia i Alvin: Kung Carl Champagne.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Influensapandemi för hundra år sedan

Föremål 390 av 400:
Ett manus ur Wallersamlingen av Albert Gouget om Spanska sjukan för hundra år sedan.

Hundra år innan Coronaviruset, COVID-19, uppstod förra året, skrev den franske läkaren och patologen Albert Gouget (1868-1919) om den då pandemiska influensa som gick under namnet Spanska sjukan. Denna influensa härjade som allra värst kring slutet av första världskriget, ca 1918 till 1920, och drabbade människor över hela världen.

En av sidorna i detta manuskript, med ändringar och tillägg av Albert Gouget.

Detta manuskript finns i den autografsamling som Uppsala universitetsbibliotek köpte in efter läkaren och samlaren Erik Wallers död 1955. Du ser det i högupplöst kopia här: Sur quelques caractères de la récente pandémie grippale.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Inplastningsmaskin i bokbinderiet

Föremål 385 av 400:
Baby-Pack-maskin från Italdibipack

I bokbinderiet finns som ni sett tidigare i bloggen en hel del maskiner från olika tider, alla fortfarande i bruk.

en maskin som ser ut som en utomhusgrill i blått med genomskinligt lock att fälla ned över ett vitt galler, till höger en stor rulle plast

Så även denna inplastningsmaskin, som genom sitt galler under huven gjuter in det föremål en vill plasta in.

Hur det går till kan du exempelvis se i detta filmklipp, där en snarlik maskin från samma leverantör demonstreras. Det finns naturligtvis även andra märken och fabrikat som säkert fungerar precis lika bra eller ännu bättre.

Text och bild: Helena Backman

För arbete på höjden i våra magasin

Föremål 382 av 400:
Trästege i bokmagasin

För att bekvämt nå upp till översta hyllan i en del av våra magasin, och utan risk för att skada sig kunna lyfta upp och ned material, behövs en och annan stege strategiskt placerad. Denna trästege tycks ha flyttats från ett magasin till ett annat, då en påklistrad lapp anger att den tillhör ”periodika-magasin”, det vill säga en avdelning med tidskrifter, men idag står lutad mot en del av avdelningen Försäkringsväsen i kapslar i stort format.

en stege står lutad mot gaveln på en rad med bokhyllor, på gaveln sitter en skylt med texten Försäkringsv.

En del av våra bokmagasin är fulla med vackert inbundna böcker från handskriftstid och framåt, de flesta fullt synliga där de står på sina hyllrader. Andra magasinslokaler har hela avdelningar med intetsägande kapslar. Denna avdelning får räknas till de senare.

I bilden syns 18 hyllplan med identiska bruna papperskapslar med handskriven text på ryggarna, ordet Försäkr-väsen står överst på varje kapsel

Text och bild: Helena Backman

Psykologiska prov för Statens Järnvägar med flera

Föremål 380 av 400:
Kapsel med tryckta tester sammanställda av Rudolf Anderberg

När dessa tryck kom in till universitetsbiblioteket genom pliktleverans, var detta inget som plockades fram till specialläsesalen, utan betraktades som hemligt. Nu har dessa häften med all säkerhet uppdaterats många gånger om, om de ens fortfarande är i bruk, och kan därför läsas på biblioteket.

uppslag med kuber och romber som ska sorteras för att utläsa intelligensen hos lösaren

I en kapsel med tester finns häften som använts vid Statens Järnvägar, sannolikt vid rekrytering till viktiga positioner. Här finns också andra psykologiska prov som av formuleringar att döma var tänkta att använda i skolmiljö.

Författaren Rudolf Anderberg (1892-1982) var stationsmästare som sedermera gjorde politisk karriär och var riksdagsman under många år.

Titelsida med texten Psykologiska prov av Rudolf Anderberg / Statens järnvägar
Psykologiska prov av Rudolf Anderberg för Statens Järnvägar, utgivna av Norstedt 1935

Häftena har hylluppställning: Sv. Reserv. Kaps.

Text och bild: Helena Backman

Firande på studenthemmet Arken, februari 1916

Föremål 375 av 400:
Fotografi från studenthemmet Arken, februari 1916

För 104 år sedan firade de boende studenterna på Nykterhetsvännernas studenthem Arken sin ”trotjänarinna Gamla Tilda”, som sannolikt hjälpte husmor med mat och städning. Kanske var det en jämn födelsedag eller något annat speciellt viktigt som firades, eftersom även en före detta husmor på Arken närvarade.

En mängd unga män med studentmössor stående bakom tre äldre sittande kvinnor

Med fotografiet följer dessa namnuppgifter:
”Översta raden från vänster: Finn Malmgren, Anton Fägersten, Ernst Carlsson.
Andra raden från vänster: Karl Fredrik Nilsson, Pelle Norell, ?, Olle Sandler, Hugo Wessman, Erik Petzäll.
Tredje raden från vänster: Harald Svensson, Yngve Sjödin, ?, Helge Svensson, Martel Johansson, Arvid Persson, Ernst Melkersson, Paul Wetterfors, Yngve Englund, Sven Borg, Arne Lindén, Fritz Lybeck, Axel Westerlund.
Sittande från vänster: F.d. husmor fru Hollstrand, Tilda, husmor Siri Fröding-Torgny. Snett ovanför Wetterfors: Anders Gagnér.”

Om alla dessa unga män på bilden verkligen bodde här, eller endast var med i matlaget och kom hit för att äta, är nog bäst att vara osagt.

Studenthemmet grundades redan 1889 och sedan dess har många hemiter bott här under sina studieår. Studenthemmet finns fortfarande kvar på sin ursprungliga tomt på Sturegatan i främre Luthagen, men en ny byggnad ersatte de tidigare trähusen på 1950-talet. Hur det ser ut idag kan du se här.

Fotografiet återfinns i Gustaf Frödings efterlämnade papper.
Du ser det i högupplöst version här: Nykterhetsvännernas studenthem Arken, Uppsala februari 1916.

Text: Helena Backman (fd hemit)
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Kjolroller i studentspex

Föremål 372 av 400:
Fotografi från studentspex på Smålands nation 1873

Precis som i 1500- och 1600-talens teater, bestod de tidiga studentspexen enbart av en manlig ensemble. Till en början kom sig detta naturligtvis av det faktum att endast män hade tillträde till universitetet, och det kom även att dröja ett tag efter det att de första kvinnorna fick påbörja högre studier innan dessa hittade in till de sällskap som uppförde spex.

Studentspex, fotograf: E. Dahlgren, ca 1910

I teatervärlden kallades de kvinnoroller som uppfördes av män för kjolroller. Av en del porträttfoton ur våra samlingar framgår att en del av de studenter som uppträdde i sådana tidiga kvinnoroller bar dessa kläder väl.

stående man i profil, iförd kvinnokläder
Från studentspex, fotograf: E. Dahlberg, ca 1910

Fler fotografier från studentspex hittar du här: Studentspex

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (via Alvin)

Daterad blankett

Föremål 364 av 400:
Lånesedel från 1900-talets första decennium

Småtryck som använts som arbetsmaterial inom biblioteket har sällan överlevt genom tiderna, till skillnad från materialet ur övriga samlingar. Bland samlingarna har dock en kollega hittat en lånesedel som använts på universitetsbiblioteket mellan 1900 och 1909 – därefter har det förtryckta årtalet gjort att blanketten slutat vara användbar.

hela lånesedeln
Lånesedeln är förtryckt att fyllas i under 1900-talets första decennium.

Idag beställer vi fram tryckta böcker genom de digitaliserade katalogerna – antingen direkt i katalogen DISA eller genom de inskannade lapp- och kortkatalogerna, där du också kan beställa böcker direkt från de blad du tittar på, med hjälp av ditt lånekortsnummer. Här hittar du våra kataloger. Välkommen att låna fram material hos oss!

Text och bild: Helena Backman

Bokkartong från Hasse W. Tullberg

Föremål 355 av 400:
Bokkartong tillverkad av Hasse W. Tullberg i Stockholm

Den som arbetar på bibliotek med några år på nacken känner nog igen denna typ av bokkartong, för förvaring av papper, småskrifter eller hela böcker. En särskild variant var utformad för lappkataloger och andra register. Idag anser vi nog att materialet i dessa kartonger inte är helt optimalt för förvaring under flera hundra år, men det tar tid att allt efter hand byta ut dem mot modernare kapslar.

Bokkartongen har formen av en bok med marmorerade snitt.

Hasse W. Tullberg (1844-1929) hade en bakgrund inom bokhandeln, och startade sedermera egen förlagsverksamhet. År 1888 flyttade han denna till Stockholm, och startade med tiden även boktryckeri och även denna kartongtillverkning. På 1920-tiden gav han sig även in i filmbranschen. Hans namn kommer leva länge kvar på Uppsala universitetsbibliotek, eftersom vi ofta har det för ögonen i våra magasin.

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg