400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: Uppsala universitet (Sida 1 av 2)

Undervisning i tider av epidemi

Johannes Schefferus (1621-1679) var 1657 professor skytteanus vid Uppsala universitet. I en på universitetsbiblioteket bevarad lista över deltagarna i hans collegium, det vill säga hans studenter, skriver han att detta år låg undervisningen här i Uppsala till stor del nere, eftersom pesten härjade i Stockholm och på många andra ställen.

År 1657 gjorde därför Schefferus utläggningar över sitt kompendium i Politik (statskunskap) för en enda elev, Johannes Johansson Suuan (kanske Swan, uu skulle kunna stå för w), student från Småland. Ytterligare tre studenter är namngivna under året, till skillnad från ett normalt år, då listorna över hans studenter kunde göras långa.

Johannes Schefferus namnteckning i handskriften

Idag kan vi med våra digitala hjälpmedel och våra insatser för att skydda oss från smittspridning hålla igång undervisningen vid Uppsala universitet även under pågående pandemi.

Schefferus lista ingår i hans Vita, som har signum X 292 i vår handskriftssamling.
Denna handskrift finns även utgiven i tryckt, mer lättläst form:
Ioannis Schefferi Argentoratensis vita

Text: Anna Fredriksson/Helena Backman
Foto: Helena Backman

Ellen Fries doktorsavhandling i historia 1883

Föremål 397 av 400:
Ellen Fries doktorsavhandling i historia år 1883

Den 26 maj 1883 disputerade Ellen Fries (1855-1900) vid Uppsala universitet med sin avhandling i historia Bidrag till kännedomen om Sveriges och Nederländernas diplomatiska förbindelser under Karl X Gustafs regering. Fries blev med detta den första kvinnan att bli doktor vid ett svenskt universitet.

Ellen Fries fotograferad av Gösta Florman i Uppsala 1883.

Denna hennes avhandling finns med anledning av detta utställd i Universitetsbibliotekets basutställning på Carolina Rediviva. För tillfället är utställningssalen stängd på grund av det rådande världsläget, men du kan se en del av vad som ligger i montrarna i digital form:
Monter 1: material från 515 f.Kr.-1499
Monter 2: 1500-1699
Monter 3: 1700-1900

Du hittar mer om Ellen Fries ur våra samlingarna i digital form i Alvin: Ett urval av material om Ellen Fries på Uppsala universitetsbibliotek.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Daterad blankett

Föremål 364 av 400:
Lånesedel från 1900-talets första decennium

Småtryck som använts som arbetsmaterial inom biblioteket har sällan överlevt genom tiderna, till skillnad från materialet ur övriga samlingar. Bland samlingarna har dock en kollega hittat en lånesedel som använts på universitetsbiblioteket mellan 1900 och 1909 – därefter har det förtryckta årtalet gjort att blanketten slutat vara användbar.

hela lånesedeln
Lånesedeln är förtryckt att fyllas i under 1900-talets första decennium.

Idag beställer vi fram tryckta böcker genom de digitaliserade katalogerna – antingen direkt i katalogen DISA eller genom de inskannade lapp- och kortkatalogerna, där du också kan beställa böcker direkt från de blad du tittar på, med hjälp av ditt lånekortsnummer. Här hittar du våra kataloger. Välkommen att låna fram material hos oss!

Text och bild: Helena Backman

Ridklubb i Uppsala hösten 1904

Föremål 248 av 400:
Fotografi av ryttare och ridmästare på ridklubb i Uppsala år 1904.

Ett fotografi i universitetsbibliotekets bildsamlingar visar en grupp ryttare till häst på ridklubb i Uppsala året 1904. Att de hör till universitetet kan vi genast se på studentmössorna, detta i en tid när mössorna verkligen bars av studenterna, och ridhjälmen inte var obligatorisk. Längst till vänster står akademistallmästaren själv i hög hatt. Fortfarande finns det en akademistallmästare och ridklubb vid Uppsala universitet, vilket du kan läsa om här: Uppsala Akademiska Ridklubb.

näbild på herarna på fotografiet

Personerna på bilden är som synes namngivna – från vänster dåvarande akademistallmästare Petrus Nordström, därefter till häst Sven Wilhelm Sundin, Jakob Fredrik Adolf (Dick) Öhrn, Karl Gustaf Greger Wittberg, Carl Wilhelm Höije, Thorolf G:son Hedborg, Adolf Daniel Hägg, David Theodor Lindblom, Oskar Fredrik Frithiof Lindemalm), Christian Johannes Lindblom, och sist i raden Jakob (Jack) Vilhelm Folcker. Bakom kameran fanns fotografen Ellen Claeson.

Fotografiet har signum: Fotogr saml Uppsala Idrott Hästsport
Se fotografiet i högupplöst version: Ridklubb i Upsala hösten 1904 där du även kan läsa vad det senare blev av de unga herrarna på bilden.

Text: Helena Backman
Fotograf: Ellen Claeson
Digital kopia: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Uppsala universitet firar sin födelsedag idag

Föremål 240 av 400:
Tecknad hand på insidan av pärmen till en 1500-talsbok.

Idag fyller Uppsala universitet år  – det var den 7 oktober 1477 som undervisningen började vid det nya universitetet.

Samma år hade påven Sixtus IV den 27 februari i en bulla givit sitt tillstånd till att ett universitet upprättas i Uppsala. Universitetets privilegiebrev undertecknades i Strängnäs den 2 juli av riksrådet, och den 21 september kommer så påvens bulla till Uppsala.

Mer om universitetets tidigaste historia kan du läsa här: Kort historik.

Med anledning av detta firar vi här i bloggen med ett spår av undervisning, förmodligen lämnat av en tysk student vid okänt lärosäte – en tecknad hand på insidan av en pärm till ett band med verk av Philipp Melanchthon. Främst i volymen finns Elementorum rhetorices libri duo, tryckt i Wittenberg 1532. Från tidig medeltid och framåt utvecklades och användes nämligen ett mycket utarbetat system att räkna på fingrarna eller använda fingrar och handen för att underlätta förståelsen av abstrakta begrepp och minnas dem. De användes exempelvis inom studiet av musik där noter motsvarades av olika delar av handen.  Genom just denna teckning och handen som pedagogiskt hjälpmedel och stöd för minnet har någon här lärt sig beräkna solens rörelse.

bild på titelsidan av melanchthons bok

Boken, som fått titelbladets träsnittsram färglagt i grönt och rött, har signum: Pedag. Retorik

Text och bild: Helena Backman

 

Studentmössor på Valborg

Föremål 194 av 400:
Fotografi på valborgsfirande studenter efter mösspåtagningen

Vi ses väl i Carolinabacken idag?

Som alla studenter i Uppsala känner till, är en av Valborgsmässofirandets stora höjdpunkter den gemensamma mösspåtagningen nedanför Carolina Rediviva, där universitetets rektor leder påtagningen på slaget klockan 15. Som synes på denna bild är det inte bara uppsaliensiska eller svenska studenter som är välkomna, utan här deltar även personer från andra universitet.

foto på tre kvinnor och en man, alla i studentmössor, två av dem vanliga svenska studentmössor, de andra tv svarta från sina respektive länder

På detta fotografi från 1947 ur våra samlingar ser vi Tanja Sealborn från Nederländerna, Michéle Cazaux från Frankrike, Signe Larsson från USA och den svenske studenten Lennart Oldenburg. Fotografen är okänd – känner du till vem som tagit bilden, blir vi glada om du hör av dig till oss på biblioteket, så att vi får reda på detta.

En högupplöst kopia av bilden finner du här: Studenter på Valborg

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Uppsala universitets emblem

Föremål 169 av 400:
Tidig version av Uppsala universitets emblem och sigill

Fornforskaren Johannes Bureus (1568–1652) var Sveriges förste riksantikvarie och riksbibliotekarie. Han ägnade sig med stort intresse för runor och runinskrifter, och var den förste att nedteckna runalfabetet i tidigmodern tid. Detta ettbladstryck i stort format tryckt i Uppsala 1599 visar runalfabet där man bland annat kan jämföra mindre variationer med varandra.

Under den övre ovalen i mitten av tavlan syns en tidig version av Uppsala universitets första emblem som togs fram av Johannes Bureus (1568–1652) till år 1601. Emblemet omfattar en ring med orden Gratiae naturae och i ett band med ordet Veritas. I den övre hälften det hebreiska ordet Jahve, i den nedre delen en svävande jordglob. På båda sidor finns band med texten: Academiae Ubsaliensi Sacr[atum]. Vi kan jämföra detta med hur Uppsala universitets sigill ut idag: Uppsala universitets sigill

Detta och fler verk av Johannes Bureus finner du som digitala faksimiler i Litteraturbanken: Johannes Bureus verk

hela trycket, med avbildningar av runstenar och tabeller med runor

Trycket är ett kopparstick med måtten 58 x 36 cm och har signum: Sv. Rar. 10:206 ligg. fol.
Här kan du se och ladda ned en högupplöst version: Runakenslanes läraspån

Du kan läsa mer om universitetets tidiga sigill i boken: Fredrik Berg, Johannes Bureus och universitetets sigill, Acta universitatis Upsaliensis, Skrifter rörande Uppsala universitet. C. Organisation och historia. 21, Uppsala 1971.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Fysiker i arbete vid 1900-talets början

Föremål 151 av 400:
Fotografi från laboratorium på Fysikum

På bilden ser vi forskare i arbete i vad som kallades ”Stora rummet” i laboratoriet på Fysikum. Fotografiet är taget av fysikern Arvid Odencrants (1881-1959), som var verksam vid Uppsala universitet vid tiden. Senare gick han vidare till att bli docent i vetenskaplig fotografering vid Stockholms högskola från 1919, därefter professor vid Kungliga Tekniska Högskolan. Förutom en del fotografier tagna inne på Fysikum, finns även hans efterlämnade papper idag på Uppsala universitetsbibliotek.

Dessa bilder visar tydligt hur långt utvecklingen kommit under de senaste 110 åren. Bilderna visar en påtagligt fysisk och mekanisk arbetsmiljö. Inte kunde fysikerna vid denna tid ana att något som dagens datorer skulle underlätta arbetet kring beräkningar och analyser.

en kvinna läser av en barometer på en vägg och två män arbetar med var sin maskin

”Barometerobservation och kapacitetsbestämning”

Fler fotografier visar andra rum på Fysikum under 1900-talets första årtionde och det arbete som genomfördes där.

två kvinnor- sittande i ett laboratorium

”Kvadrantelektrometer och kikareförstoring”

I databasen Alvin finns även betydligt fler fotografier tagna av Arvid Odencrants, tagna i den svenska fjällvärlden, fotografier som idag finns på Institutionen för naturgeografi på Stockholms universitet. Se samtliga fotografier tagna av Arvid Odencrants.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Bilden av studenten på 1800-talet

Föremål 124 av 400:
Karikatyrer av studenter från slutet av 1800-talet

I bloggens förra inlägg visades ett fotografi av studenter 1911. Här visas en mer skämtsam bild av studenten i slutet av 1800-talet, sittande på Flustret för att dränka sina sorger eller för att fira sina framgångar. Idag är nog studentnationerna de ställen där dagens studenter finner sina sällskap.

en man och två unga damer tittar på en förbimarscherande studentkör, damerna ser beundrande ut

Fortfarande sjunger studentkörer – stundom även i Odinslund – men nu består de flesta inte bara av manliga röster.

Bilderna finns i boken ”Karrikatyr-album 1873”, skriven och tecknad av officeren och tecknaren Henning Thulstrup (1836-1902), ett av flera komiska verk från hans penna.

framsidan på boken med en clown
Hela albumet med karikatyrer av personer ur alla samhällsskick finns att se i Alvin – portal för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Karrikatyr album : Af T

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Student för 106 år sedan

Föremål 123 av 400:
Fotografi på universitetsstudenter 1911

Du som är ny student i Uppsala kan känna dig som en del av universitetshistorien – många har studerat i Uppsala före dig, och många kommer efter. Utbildningsideal har ändrats genom tiderna, så även behörighet och moden. Exempelvis var det först på 1870-talet som kvinnor fick studera vid universitetet, detta efter kungligt beslut.

ett svartvitt foto på sex unga damer i studentmössor och hellånga dräkter i en trädgård

Du som inte studerar eller studerat i Uppsala kanske är nyfiken på hur studenten av idag ser ut. Så var även en okänd fransk dam år 1911 – på baksidan av detta fotografi står nämligen skrivet: ”Sept. 1911 – En fransk dam ville veta hur studentskan av idag såg ut. Därför hopsamlades en morgon: Ingrid Reuterskiöld, Polly Fryklund (nyväckt), Beth Hennings, Eva Andén, Elin Odencrantz, Märta Tamm i trädgården Järnbrogatan 2.”

Du ser detta fotografi i högupplöst version genom Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Grupporträtt av studentskor 1911.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

« Äldre inlägg