400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: bibliotekshistoria (Sida 1 av 3)

Leufstabiblioteket i ny glans

Sedan 1986 är Lövstabruks äldre boksamling i Uppsala universitetsbiblioteks ägo, en samling som till stor del står kvar i sin ursprungliga biblioteksbyggnad från 1750-talets slut. Nu har interiören i biblioteket fått ett välbehövligt lyft – en tidigare blå färg på väggarna bakom böckerna har nu ersatts med den ursprungliga rosa. Avskavd förgyllning har bättrats på med bladguld, vilket ger väggarna en ny glans.

Charles De Geer (1720-1778) lät uppföra den nuvarande biblioteksbyggnaden, ritad av den arkitekten Jean Eric Rehn, i slutet av 1750-talet. Boksamlingen som här fick sin plats byggdes upp av släkten De Geer under 1700-talet och in på början av 1800-talet, och har sedan dess fått stå kvar. Vid universitetsbibliotekets övertagande av samlingarna flyttades emellertid handskrifter, musikalier och ekonomiskt värdefulla böcker in till Carolina Rediviva i Uppsala för att förvaras under säkrare former.

Läs mer om samlingarna och biblioteket: Leufstasamlingarna.

Arbetet med återställandet av boksamlingen har just påbörjats.

Måleriarbetet kunde naturligtvis inte utföras med de ca 8400 volymerna kvar i byggnaden. I våras evakuerades därför samtliga böcker till en närbelägen lokal av personal från universitetsbiblioteket. Hela 250 flyttkartonger gick åt.

Efter midsommar stod biblioteket klart, och nu genomfördes under tre mycket heta dagar det digra arbetet med att återställa samtliga böcker. Med tungan rätt i mun skulle varje volym sorteras tillbaka till samma plats där den stod före renoveringen.

Roger, Oskar och Adam tar en välbehövlig paus från kartongbärande.

Då alla böcker åter hittat upp till sina platser, städades och dammades biblioteket under överinseende av bokbindarna Roger och Adam. Bibliotekets båda glober, som skyddats under renoveringen, ställdes åter på plats.

Peter och Sofie lägger sista handen vid återställandet av boksamlingen.

Tillsammans med guldtrycket på bokryggarna ger de förbättrade förgyllningarna på hyllorna ytterligare glans till biblioteket.

Här är vi som återställde böckerna:
Oskar Westerstrand, Sofie Kraft, Adam Larsson, Peter Sjökvist, Helena Backman och Roger Johansson, samtliga från Uppsala universitetsbibliotek.

Text: Helena Backman
Foto: Helena Backman och Floriane Clerc

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Nu börjar vårt jubileumsfirande, som kommer att pågå under 2020 och 2021.

Vi börjar med att bjuda på en guidad visning bakom kulisserna på Carolina Rediviva, vår äldsta biblioteksbyggnad fortfarande i bruk. Våra kunniga guider Anna Windahl Pontén och Krister Östlund visar er runt i Boksalen på denna filmade kringvandring:
Boksalen – en guidad visning

Besök vår jubileumssida https://ub.uu.se/uub400 under 2020 och 2021, och fortsätt följa oss här i bloggen!

Text: Helena Backman

Handskriftsfragment i bokband

Föremål 398 av 400:
Handskriftsfragment i bokband från tidigt 1500-tal

I bindningen till en volym innehållande verk av Petrus Comestor och Eusebios av Caesare, båda tryckta i Strasbourg år 1500, finner vi några återanvända handskriftsfragment med notskrift.

Handskrivna noter med en inledande initial i grönt, blått och rött med ett lejon i kanten.

Volymen har tidigare ägts av Jesuitkollegiet i Riga, varifrån biblioteket rövades under Andra polska kriget. Gustav II Adolf donerade därefter böckerna från Riga till Uppsala universitetsbibliotek, för att utgöra en del av grunden till det av honom nygrundade Uppsala universitetsbibliotek.

Nothandskrift i rött och svart inklistrad längst bak i volymen

Här kan du se bokbandet och dess innehåll i digitala kopior: Samlingsband med verk av Petrus Comestor och Eusebios av Caesare

Volymen har signum: Ink. 35b:101 Fol. min.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

För arbete på höjden i våra magasin

Föremål 382 av 400:
Trästege i bokmagasin

För att bekvämt nå upp till översta hyllan i en del av våra magasin, och utan risk för att skada sig kunna lyfta upp och ned material, behövs en och annan stege strategiskt placerad. Denna trästege tycks ha flyttats från ett magasin till ett annat, då en påklistrad lapp anger att den tillhör ”periodika-magasin”, det vill säga en avdelning med tidskrifter, men idag står lutad mot en del av avdelningen Försäkringsväsen i kapslar i stort format.

en stege står lutad mot gaveln på en rad med bokhyllor, på gaveln sitter en skylt med texten Försäkringsv.

En del av våra bokmagasin är fulla med vackert inbundna böcker från handskriftstid och framåt, de flesta fullt synliga där de står på sina hyllrader. Andra magasinslokaler har hela avdelningar med intetsägande kapslar. Denna avdelning får räknas till de senare.

I bilden syns 18 hyllplan med identiska bruna papperskapslar med handskriven text på ryggarna, ordet Försäkr-väsen står överst på varje kapsel

Text och bild: Helena Backman

Katekes donerad av Johan Hinrich Lidén

Föremål 379 av 400:
Den sista boken som Johan Hinric Lidén donerade till Uppsala universitetsbibliotek

Akademikern Johan Hinric Lidén (1741-1793) är kanske främst känd som den man som sammanställt en bibliografi över svenska avhandlingar, ett verk som använts flitigt vid de allra flesta forskningsbibliotek i Sverige sedan dess publicering.

I ett exemplar av Läro-Bok i Christendomen, tryckt i Norrköping 1792, tackar utgivaren J. Lindblom sin vän Lidén. Här har även den dåvarande bibliotekarien vid Uppsala universitetsbibliotek Pehr Fabian Aurivillius funnit anledning att notera att just denna bok är den sista som Lidén donerade till universitetsbiblioteket före sitt frånfälle. Noteringen lyder:

”Af professor Lidéns utmärkta kärlek och frikostighet emot Upsala Academias Bibliothek, var denna bok det sista profvet, den han några dagar före sin död d. 23 Apr. låtit förseglas, för att mig å Bibliothekets wägnar tillställas. P. F. Aurivillius.”

På främre pärmens insida finns Lidéns eget exlibris inklistrat, ett exlibris som återfinns i många böcker i universitetsbibliotekets samlingar.

Exlibris Bibliotecæ Lidenianæ

Detta är endast ett enstaka exempel på alla de böcker som Lidén skänkte till biblioteket. På samma sätt har andra donatorer genom åren från 1621 och in i nutid skänkt böcker, kartor, bilder och arkiv, och mycket annat till universitetsbiblioteket, och på så sätt byggt upp samlingar som ingen institution i världen skulle ha kunnat köpa in på egen hand.

Katekesen har hylluppställning: Sv. Teol. Katek.

Text och bild: Helena Backman

Daterad blankett

Föremål 364 av 400:
Lånesedel från 1900-talets första decennium

Småtryck som använts som arbetsmaterial inom biblioteket har sällan överlevt genom tiderna, till skillnad från materialet ur övriga samlingar. Bland samlingarna har dock en kollega hittat en lånesedel som använts på universitetsbiblioteket mellan 1900 och 1909 – därefter har det förtryckta årtalet gjort att blanketten slutat vara användbar.

hela lånesedeln
Lånesedeln är förtryckt att fyllas i under 1900-talets första decennium.

Idag beställer vi fram tryckta böcker genom de digitaliserade katalogerna – antingen direkt i katalogen DISA eller genom de inskannade lapp- och kortkatalogerna, där du också kan beställa böcker direkt från de blad du tittar på, med hjälp av ditt lånekortsnummer. Här hittar du våra kataloger. Välkommen att låna fram material hos oss!

Text och bild: Helena Backman

Bokkartong från Hasse W. Tullberg

Föremål 355 av 400:
Bokkartong tillverkad av Hasse W. Tullberg i Stockholm

Den som arbetar på bibliotek med några år på nacken känner nog igen denna typ av bokkartong, för förvaring av papper, småskrifter eller hela böcker. En särskild variant var utformad för lappkataloger och andra register. Idag anser vi nog att materialet i dessa kartonger inte är helt optimalt för förvaring under flera hundra år, men det tar tid att allt efter hand byta ut dem mot modernare kapslar.

Bokkartongen har formen av en bok med marmorerade snitt.

Hasse W. Tullberg (1844-1929) hade en bakgrund inom bokhandeln, och startade sedermera egen förlagsverksamhet. År 1888 flyttade han denna till Stockholm, och startade med tiden även boktryckeri och även denna kartongtillverkning. På 1920-tiden gav han sig även in i filmbranschen. Hans namn kommer leva länge kvar på Uppsala universitetsbibliotek, eftersom vi ofta har det för ögonen i våra magasin.

Text och bild: Helena Backman

Snittfärg från 1941 i bokbinderiet

Föremål 345 av 400: Röd snittfärg i bokbinderiet från 1941

Ibland hittar våra medarbetare saker i gömmorna som förmodligen helt enkelt glömts bort genom åren. Något som på avstånd ser ut som en blodig flaska visar sig innehålla röd snittfärg, det vill säga färg att måla boksnitt med. Etiketten är prydligt daterad ”21 juni 1941”. Vi kan anta att färgen var i ett betydligt mer flytande skick detta datum.

tre gamla glasflaskor på ett bord, samtliga innehållande rester av snittfärg

Flaskan med röd snittfärg är inhandlad hos firman Edvard Schneidler AB i Stockholm. Detta företag räknar sina rötter i det bokbinderi som den tyske bokbindaren Jost Schneidler startade i Stockholm 1673. Schneidler Grafiska arbetar idag fortfarande inom den grafiska branschen.

Text och bild: Helena Backman

Ceremoniell murslev

Föremål 336 av 400: Försilvrad murslev, använd av Karl XIV Johan vid Carolina-byggnadens grundläggande

Den 19 oktober 1819 lades – den symboliska – grundstenen för byggandet av Carolina-byggnaden uppe på Uppsalaåsen, ett stenkast från både domkyrkan och slottet, med utsikt över Uppsala och dess omgivningar.

Karl XIV Johan var den person som enligt samtida källor pekade ut platsen för uppförandet av Carolina-byggnaden, och den som formellt fick godkänna planritningarna. Så när första grundstenen skulle läggas under högtidliga former, var det även han som höll i den för tillfället tillverkade mursleven för att symboliskt lägga den första stenen för bygget.

i en monter ligger musrsleven och hammaren bredvid en vit modell i plast av Carolina-byggnaden, i bakgrunden planritnignarna från 1819

Sedan dess har Uppsala vuxit både till yta och invånarantal. Byggnaden, som från början låg lite vid sidan av stadens centrum, har nu alltmer hamnat i händelsernas mitt. Idag ligger Carolina Rediviva mitt emellan Universitetshuset, några decennier yngre än Carolina, och det nyuppförda Segerstedt-huset, alltså i hjärtat av det akademiska Uppsala.

Läs mer om hur det gick till då Karl XIV Johan lade grundstenen till Carolina-byggnaden.

Text och bild: Helena Backman

Ny termin i nyrenoverade Carolina Rediviva

Föremål 322 av 400: Fotografi på Carolina Rediviva från ca 1926

Nu har portarna på Carolina Rediviva och övriga universitetsbibliotek runt om på campusområdena slagit upp för terminen, och öppettiderna har återgått till de normala efter sommaren. I onsdags var det speciellt festligt med invigning av Carolina Rediviva, med anledning av de nyrenoverade lokalerna.

ett fotografi över A-salens bord, med massor av böcker i hyllor ovanpå
A-salen 1926

Hur såg det ut förr då? Några foton från 1926 visar att stora läsesalen, A-salen, är sig rätt så lik, även om borden nu inte är uppbokade som förr, och forskare får istället förvara sina böcker i särskilda skåp.

ett rum med massor av fack utmed rummets väggar, samt ställingar på golvet där tidskrifter står uppställda
Tidskriftsläsesalen 1926

Tidskriftsläsesalen har dock flyttat till ny plats och blivit betydligt mer tilltalande. Att många tidskrifter numera är tillgängliga i digital form gör ju också att en sådan läsesal inte behöver bli lika fullpackad – samtidigt som tillgången till tidskrifter blivit betydligt större, och via nätet kommer vi idag åt oändligt många fler titlar än vad studenter, forskare och bibliotekarier nog kunde ana år 1926.

Dessa och fler bilder på och från Carolina Rediviva genom tiderna hittar du här i digital form: Carolina Rediviva.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin), fotograf okänd.

« Äldre inlägg