400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: bibliotekshistoria (Sida 2 av 3)

Ett föremål av vikt

Föremål 319 av 400:
Våg på vaktmästeriet på Carolina Rediviva

En riktigt bastant våg i grönmålat gjutgärn, med en vågplatta av marmor eller en marmorlikande stenart, står pensionerad på en hylla i vaktmästeriet. Efter att ha varit ett bruksföremål är det nu ett föremål att betrakta för dess utseende och historia.

en våg i grönt gjutjärn med guldmålade detaljer

Vågen är tillverkad på Lindells Vågfabrik i Jönköping. Firman hade sina rötter i början av 1870-talet, då en Sven Johan Lindell tillverkade en diskvåg i Virestad. Hans son Henning Robert Lindell fortsatte vågtillverkningen och flyttade verksamheten till Jönköping 1877. År 1902 registrerades Lindells Vågfabrik AB, en firma som ägde flera patent på olika sorters vågar. Firman ägdes av familjen Lindell fram till 1966 då företaget bytte namn och ägare, vilken sedan har gjorts i många omgångar. Idag lever firman kvar i Flintab AB, fortfarande med säte i Jönköping.

ett av vågens ben i form av en bevingad kvinna

Text och bild: Helena Backman
(Bakgrund till historik hämtad från Flintabs webbplats)

Skåp för bokpapper

Föremål 306 av 400:
Skåp för bokpapper med olika mönster och marmoreringar

Just nu pågår en rejäl ommöblering i bokbindarnas verkstad. Deras lokaler har renoverats, och under tiden har verkstaden varit inhyst i en alldeles för trång lokal på Carolina rediviva, och stora verktyg, möbler och maskiner har under denna tid varit magasinerade i annan del av Uppsala. Nu står lokalerna klara, och allt som varit magasinerat har nu återvänt. Ommöblering och uppackning kommer ta flera veckor.

sex byråer, travade på varandra och delvis inplastade

Bland de magasinerade möblerna fanns en rad skåp från 1900-talet i ljust trä, utformade för att lagra bokbindarnas bokpapper. Nu ska de återställas. Tack vare etiketter kan du se vilket papper som ligger i vilken låda.

Tills vidare får våra bokbindare fortsätta ställa allt i ordning, och mellan varven försöka hinna med det allra nödvändigaste lagningarna mellan lådor och gallervagnar.

en man jobbar vid ett skrivbord, omgiven av flyttkartonger, tunga metallmaskiner och en gallervagn i förgrunden

Text och bild: Helena Backman

en gammal pappkapsel med etikett med text Stanshuvud för runda hål, 2 stycken

Porträtt av en bibliotekarie

Föremål 265 av 400:
Fotografi på Claes Annerstedt, bibliotekarie på Uppsala universitetsbibliotek

Universitetsbibliotekarie Claes Annerstedt (1839-1927 ) har här blivit fotograferad av Uppsalafotografen Heinrich Osti. Efter studier i historia och en karriär inom den historiska institutionen vid Uppsala universitet började Annerstedt sin biblioteksbana vid Uppsala universitetsbibliotek år 1882, och var dess överbibliotekarie 1883-1904. Efter denna tid skrev han vidare på Uppsala universitets historia, ett verk i fyra volymer som han påbörjat redan under sin tid vid biblioteket.  Vid sidan av detta arbete var han även ledamot i Svenska akademien och vid andra akademier och samfund. Naturligtvis har han även bidragit till skrifter om Uppsala universitetsbiblioteks historia, en historia som han nu själv är en del av.

Just detta porträtt från 1800-talets slut finner vi i ett fotoalbum som tillhört borgmästarinnan Ellen von Bahr, född Thalén (1864-1956). Albumet har inkommit som gåva till biblioteket, och nu finns i våra bildsamlingar.

Se fotot i högupplöst version: Claes Annerstedt
Text: Helena Backman
Fotograf: Heinrich Osti (kopia genom Alvin)

Annonsblad o dyl. Åtgärder

Föremål 258 av 400:
Kartotek över åtgärder för annonsblad och dylikt

I en kataloglåda av trä finns ett välanvänt kartotek med instruktioner över ur biblioteket ska sortera vissa annonsblad, kundtidningar och andra blad av periodisk karaktär, det vill säga utkommer med viss regelbundenhet. Dessa tryck inkommer till biblioteket med de pliktleveranser som landets tryckerier måste skicka in till ett visst antal bibliotek. Här har personalen slagit efter en viss titel och kan där se hur denna ska sorteras.

 kort i kartoteket står: Grönsköpings dagblad utkommer 1 nr/år till periodica

Idag finns sådana här uppgifter främst i digital form, men ett kartotek som detta är även en del av bibliotekets historia.

Text och bild: Helena Backman

Markering för saknad bok

Föremål 220 av 400:
Sticka från sent 1800-tal som markering för saknad bok

I biblioteksmagasin med samlingar av äldre material är det ofrånkomligt att hitta spår av tidigare generationers medarbetare och deras arbete på biblioteket. Någon vid namn Högberg har den 15 mars 1893 uppmärksammats att en volym ur den så kallade Cronstedtska samlingen, närmare bestämt 8:120, saknats, men att samma titel återfinns i den svenska samlingen på avdelningen matematik. Nummerbeteckningen 39:425 hänvisar till samma titel i en äldre katalog. Under detta nummer finner vi en volym som innehåller fyra matematiska titlar på svenska av en Fredrich Palmqvist, utgivna under 1740- och 50-talen. Det är alltså någon av dessa titlar som försvunnit ur Cronstedtska samlingen, men där vi kan studera detta andra exemplar istället.

stickan med denna text ligger ovanpå en rad böcker från 1700-talet

”8.120 saknades den 15.3.1893. Högberg. Se 39:425 Sv. afd. Mathem.”

Eftersom denna volym saknas i Cronstedtska samlingen än idag, finns det ingen orsak att lyfta bort stickan eller ersätta den med en annan. Kanske kommer den stå kvar här ytterligare drygt hundra år fram i tiden.

Text och bild: Helena Backman

Blindstämpel för universitetsbibliotekets böcker

Föremål 205 av 400:
Blindstämpel för Uppsala universitetsbibliotek

Den vanligaste formen av märkning i Uppsala universitetsbiblioteks böcker är vår blå bläckstämpel i olika format, vilken kan ses även i våra allra mest moderna tryckta böcker, på titelsidan och längst bak i boken. Men det finns även andra sätt att göra ägandet tydligt.

närbild på reliefstämplen

Med hjälp av en blindstämpel kan du sätta din stämpel i relief på bokbladen. En sådan kan användas när det gäller extra fina konstböcker eller liknande, där du inte vill att stämpeln blir lika iögonfallande. En sådan stämpel är dock minst lika beständig och outplånlig som bläckstämplar.

hela stämpeln på ett bord

Text och bild: Helena Backman

Gåva vid 350-årsfirande

Föremål 201 av 400:
Vackert keramikfat överlämnat som gåva vid universitetsbibliotekets 350-årsjubileum.

Eftersom vi närmar oss universitetsbibliotekets 400-årsfirande, har vi naturligtvis lagt en hel del jubiléer bakom oss. Spår av dessa kan synas här och där i lokaler och magasin. I det magasin där böcker av antika författare står, ett magasin som därför brukar kallas Scriptores, står till exempel ett stort vackert keramikfat i gråblå nyanser, vilket gör sig vackert mot den svarta bordsyta där det är placerat.

Fatet är utformat av keramikern Ingrid Atterberg (1920-2008) under hennes tid som verksam vid Uppsala-Ekeby 1944-1963. Hon har även gjort offentliga utsmyckningar och mottagit internationella utmärkelser.

Detta fat gavs till universitetsbiblioteket som gåva av Uppsala kommun vid bibliotekets 350-årsjubileum. Otaliga besökare till boksalen har passerat detta vackra fat, som så fint passar in i den omgivande biblioteksmiljön.

Text och bild: Helena Backman

Hyllsystem för biblioteksmagasin

Föremål 181 av 400:
Kompaktushyllsystem i biblioteksmagasin

Alla böcker i Uppsala universitetsbibliotek behöver en plats för förvaring. Våra senast förvärvade och mest använda böcker står framme på öppna hyllor, men de allra flesta står i magasin och behöver beställas fram genom våra kataloger.

Magasinsutrymmena har växt genom åren, och fått hyllor från olika tider. I ett av alla våra magasin inne på Carolina Rediviva finns ett äldre system med kompaktushyllor från Aktiebolaget Electrolux i Säffle. Kompaktussystem gör det möjligt att packa ihop bokhyllor mycket tätare än om de står med gångar emellan, och få plats med många fler böcker eller arkivkartonger. På andra håll i huset och ute på ämnesbibliotek och depåer finns helt andra kompaktussystem.

bild på en lång rad med kompaktushyllor, och man ser i en glipa att de är fyllda med böcker

Med hjälp av de svarta spakarna längst ned på hyllorna skjuter du fram ett parti hyllor, så att du kommer åt de böcker som du är ute efter. Det gäller då att se efter, så att ingen kollega hamnar i kläm någon annanstans.

metallskylt fastskrivad vid hylla med texten KOntrollera att ingen person uppehåller sig i gång, som skall slutas

Text och bild: Helena Backman

 

Bodoni uppåt väggarna

Föremål 119 av 400:
Motiv på glasväggar hämtade från Bodonis Manuale tipigrafico, 1818.

närbild på en rad med graverade solar med ansikten i en glasvägg

Besökare på Carolina Rediviva kanske inte alltid lägger märke till den dekor som pryder de glasväggar som finns i det som tidigare var Läsesal C, och som nu under Carolinabyggnadens renovering tjänstgör som receptions- och informationsrum. Denna dekor har naturligtvis en rent praktisk funktion, och finns där för att den oaktsamme inte ska gå rakt in i en glasvägg.

bild på soffa och bord i C-salen, bakom vilken finns en glasvägg med flera olika rader av glasdekor

Dess mönster är hämtade ur verket Manuale tipigrafico del cavaliere Giambattista Bodoni, andra upplagan, tryckt i Parma 1818. Den italienske tryckaren Giambattista Bodoni (1740-1813) skapade själv flera typsnitt, och det är genom dessa de flesta av oss känner igen hans namn idag. I sitt verk Manuale tipigrafico finns prov på 291 olika latinska och romanska typsnitt, jämte stilar såsom ryska och grekiska. Denna andra upplaga utgavs av Bodinis änka efter hans död. Glasdekoren visar på små dekorativa, typografiska element, typer som användes av boktryckare i dekorativt syfte.

detalj på galsvägg med dekor framför vilken fins en skylt med hänvisning till boken varifrån mönstret är hämtat

Boken Manuale tipigrafico finns naturligtvis i universitetsbibliotekets Bodonisamling, om vilken ni kan läsa mer: Bodonisamlingen

Text och bild: Helena Backman

Själens läkehus

Föremål 104 av 400:
Stämpel till universitetsbibliotekets pärmexlibris

Från 1710 och ungefär hundra år framåt användes detta speciella pärmexlibris vid inbindningen av universitetsbibliotekets böcker, eller som stämpel utanpå ett redan befintligt bokband. Detta exlibris utgörs av ett spegelmonogram med bokstäverna BV, vilket utläses som Bibliotheca Upsaliensis (egentligen Vpsaliensis), det vill säga Uppsala universitetsbibliotek.

fyra stämplar i olika storlek, två nya och två gamla, liggande på ett bord

Över monogrammet finns orden IATΡEION ΨΥΧHΣ (iatreion psyches), ett citat från Diodorus Siculus (56–36 f.Kr.). Detta brukar översättas som ”Själens läkehus” och anspelar på bibliotekets helande roll för människan.

den nytillverkade stämplen hållen mellan en tumme och ett pekfinger

Två gamla stämplar är utnötta genom flitig användning och två nya i samma format har tillverkats – på metallens lyster ser man skillnaden på långt håll. Idag används inte dessa stämplar lika flitigt, men i riktigt fina sammanhang är det bra att de finns till hands, exempelvis då biblioteket behöver en ny gästbok framöver.

Läs mer om detta exlibris på bibliotekets webbplats: Själens läkehus

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg Nyare inlägg »