400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: bibliotekshistoria (Sida 3 av 3)

Bakom Jakob Fredrik Neikters porträtt

en hoprullad hårlock bakom glas i en medaljong
17 april, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 83 av 400:
En hårlock bakom en miniatyr med Jakob Fredrik Neikters porträtt

En hårlock från 1700-talet har bevarats in i vår tid. På baksidan av en målad miniatyr, målad i gouache på papper, infattad i guld och med skyddande glas, ligger detta minne av en för oss okänd person. Kanske är det en hårlock från professor skytteanus Jakob Fredrik Neikter (1744-1803) själv, eller tillhörig någon som han tyckte mycket om. Neikter arbetade även en tid vid Uppsala Universitetsbibliotek som universitetsbibliotekarie, och därför passar hans porträtt särskilt fint i våra samlingar.

porträtt på Neikter bakom glas i en medaljong

Miniatyren gick i arv inom släkten i generationer, till dess en efterlevande slutligen donerade denna till Universitetsbiblioteket. Denna lilla miniatyr finns idag i Universitetsbibliotekets bildsamlingar under signum: E14a:7

En högupplöst version av miniatyren – och hårlocken – finns i Alvin: Jakob Fredrik Neikter

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala Universitetsbibliotek

Charlotte Pearsons generösa donation

ett blått album med guldpressad dekor liggande på ett bord
6 april, 2017 / / 4 kommentarer

Föremål 80 av 400:
Ett vykorts- och bokmärkesalbum donerat av Charlotte Pearson

Den engelska damen Charlotte Pearson, hemmahörande i Higher Brixham, South Devon, testamenterade 1957 all sin egendom till Uppsala Universitet för att där  användas ”för med Universitetsbibliotekets sammanhörande ändamål”. Bland den av hennes kvarlåtenskap som hamnade i Universitetsbibliotekets samlingar fanns detta vackra album i blå klot. Trots att albumets guldpräglade text säger ”Christmas cards”, innehåller detta album vykort även från andra tider på året, samt bokmärken som dekorerar ytorna kring hälsningarna. Ytterligare ett album följde med till biblioteket. Bilder ur båda dessa album följer i ett senare blogginlägg.

pearson på däcket till ett fartyg, glatt leende med en liten hund på armenDessa båda album utgör alltså bara en del av den generösa donation som inkom till Uppsala universitetsbibliotek 1958. Charlotte Pearson lämnade även efter sig en mängd personliga fotografier. Till biblioteket har även inkommit andra bilder, såsom en liten skissbok med utkast till teckningar och några skissartade akvareller av Pearsons hand, vilka visar på en konstnärlig ådra.

På fotografierna ser vi henne ofta med husdjur eller på resande fot – eller som på bilden här bredvid bådadera, på resa på däcket till ett kryssningsfartyg med en söt liten hund i famnen. Inte sällan ler hon stort på bilder tillsammans med andra.

Men här på Universitetsbiblioteket är hon främst ihågkommen för att de medel som hon testamenterade till Uppsala Universitet och som år 1968 lade grunden till en av Universitetet instiftad stipendiefond, som än idag delar ur resestipendier till anställda inom Uppsala universitetsbibliotek: Fröken Charlotte Pearsons stipendiefond. Vi kan därför säga att vi fortsätter hennes resor.

ungdomsporträtt av pearson tillsammans med stilig ung man i uniform

Bland hennes efterlämnade fotografier finns ett vackert ungdomsporträtt, enligt fotografen Brogis stämpel taget i Florens. Om den uniformsklädde mannen på bilden vet vi intet, vad vi vet är att Charlotte Pearson levde ogift.

Den koppling hon hade till Uppsala universitet och Universitetsbiblioteket lär ha varit att hon var god vän med den tidigare överbibliotekarien Gert Hornwall (1911-2002).

akvarellskiss av violer i ett grönt kärl

Text och bild: Helena Backman

 

En gammal nyckel med etikett

gammal nyckel med fastsatt etikett, dör det med snirklig handstil står Glastaket (Absiden)
23 februari, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 68 av 400:
Nyckel till Glastaket (Absiden)

På en kulturarvsinstitution som Universitetsbiblioteket bevarar man även föremål från sin egen historia, som sig bör. I ett nyckelskåp hänger därför nycklar som tagits ur bruk på Carolina Rediviva, jämte en och annan som kanske fortfarande fyller sin funktion. Just denna nyckel har en vidhängande etikett där någon med sirlig och vacker handstil skrivit ”Glastaket (Absiden)”, andra nycklar har liknande etiketter som skvallrar om rum och dörrar av vilka en del finns kvar, andra inte.

ett väggfast nyckelskåp fullt med gamla nycklar

Man kan tänka sig de vaktmästare eller tjänstemän genom åren som med stolthet hållit ordning på bibliotekets nycklar och skänka dem en tacksam tanke.

Text och bild: Helena Backman

 

Bibliotekariens tjänsteväska

6 februari, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 63 av 400:
Tjänsteväska i skinn för institutionstjänst

Runt 1980 skickades bibliotekarier från Universitetsbiblioteket ut till institutioner runt om på Uppsala universitet för att på plats katalogisera de böcker som fanns där. För att kunna utföra sitt arbete på bästa sätt, utrustades dessa bibliotekarier med svarta tjänsteväskor i skinn att bära med sig sina papper i. Guldtext i väskans nedre hörn visar att den utsända bibliotekarien använde väskan i sin tjänsteutövning: UUB Institutionstjänst.

Mycket har hänt sedan det senaste sekelskiftet. Idag har bibliotekarien ofta med sig hela kontoret när hen gör tjänsteärenden utanför universitetsbiblioteket – i form av den bärbara tjänstedatorn.

detalj av ett hörn på väskan med guldtext: UUB Insttjänstt

Text och bild: Helena Backman

En stegpall med historia

ett foto på en lite sliten grå stegpall i trä med linoleummatta ovanpå
12 december, 2016 / / Inga kommentarer

Föremål 48 av 400
Stegpall från Arkeologibiblioteket

Universitetsbiblioteket har skiftat lokaler många gånger genom åren. De ämnesbibliotek vi har idag har bytt lokaler, inte minst i anknytning till att institutioner slagits ihop eller omformats och flyttat. Flera tidigare mindre bibliotek bildar idag Karin Boye-biblioteket, däribland det tidigare Arkeologibiblioteket som under lång tid låg i ett rum på Gustavianum, då institutionen för arkeologi fanns där. Idag består hela det huset av Museum Gustavianum.

Men en del spår av Arkeologibiblioteket – förutom själva böckerna – kan ses på Karin Boye-biblioteket sedan 2004. En lite nött, gråmålad stegpall ute i biblioteket kommer därifrån och står idag två trappor upp bredvid katalogskåpen på detta plan. Några bokhyllor har också hittat in, målade i samma grå färg. Inne i personalutrymmena finns ytterligare ett par små pallar, passande nog vid hyllorna med böcker i arkeologi som väntar på att registreras.

bild på två mindre gråmålade pallar

Två mindre pallar och några bokhyllor har också fått följa med till Karin Boye-biblioteket

Mer om bibliotekets lokaler genom åren kan du läsa på universitetsbibliotekets sidor på nätet: Om bibliotekets historia

Text och bild: Helena Backman

Skylt för hyllan Toilettvetenskap

foto på en liten pappersskylt fästad på en hyllkant med texten Toilettvet
30 augusti, 2016 / / 1 kommentar

Föremål 18 av 400

Hyllskylt i bokmagasin

Genom åren har ord som använts för hylluppställningar i biblioteksmagasin, liksom ämnesord i kataloger, ändrats. Ibland beror detta på att begrepp har upplevts som kränkande, men ofta kan det bara vara så att betydelsen av de använda orden genomgått förändringar genom åren. Äldre hylluppställningar i våra bokmagasin visar tydligt på detta.

foto på bokryggar på hyllan

En tidigare använd hylluppställning heter Toilettvetenskap, senare moderniserat till Toalettväsen. Även om man än idag kan tala om ”att göra sin toalett”, skulle vi idag nog ha kallat denna hylla för Skönhetsvård. Här finns även böcker om parfymer, exempelvis boken Vällukternas bok av C.J.S. Thompson, i svensk översättning av Karin Jensen och Anna Lamberg Wåhlin 1928.  Anna Lamberg var år 1899 den första kvinna som anställdes vid Uppsala universitetsbibliotek, alltså 279 år efter universitetsbibliotekets grundande.

Läs mer om Anna Lamberg, Uppsala universitetsbiblioteks första kvinnliga medarbetare.

uppslag i boken Vällukternas bok som visar översättarnas namn

Text och bild: Helena Backman

Nyare inlägg »