400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Månad: maj 2017

På schavotten

Föremål 95 av 400:
Teckning föreställande Magdalena Rudenschöld på schavotten

Grevinnan och konstnären Magdalena Rudenschöld (1766-1823) dömdes 1794 till att stå på schavotten för landsförräderi, vilket hon även gjorde den 23 september. Hon var delaktig i den konspiration som ledd av Gustaf Mauritz Armfelt ville störta Reuterholm som ledare för den förmyndarregering som styrde Sverige vid tiden.

Schavottering innebar att stå vid skampålen, det vill säga att utställas för att skämmas på offentlig plats. Ibland tillkom även någon form av spöstraff. I detta fall  schavotterades Magdalena Rudenschöld på Riddarholmstorget inför stor publik. Förutom detta straff fråntogs hon sin titel och sattes på spinnhus fram till  november 1796, då hon blev benådad.  Magdalena Rudenschöld flyttade senare under en längre tid till Schweiz, men återvände sedan till Stockholm, där hon dog 1823.

Akvarellen är signerad Nils Philip Gyldenstolpe och en påskrift på monteringsarket säger: ”Magdalena Rudenschöld på schavotten d. 24/9 1794”.  Hon ska vid tillfället ha varit klädd i grå kattunskjol och svart kappa, vilket visar att denna målning avbildar henne i något gladare färger än vad hon i verkligheten bar.

Bestraffning genom skampåle avskaffades i Sverige 1855.

Text : Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Copernicana – en samling värd att fira

Föremål 94 av 400:
Medicinskt tryck från 1516 ur Copernicana-samlingen

Titelbladet till Practica in arte chirurgica av Giovanni da Vigo (ca 1450-1525), tryckt i Lyon 1516, lyser i rött och svart. Att boken varit välanvänd syns på anteckningarna på titelbladet och på pärmens insida. Jämte den röda, tryckta texten på titelbladet syns det handskrivna ”Collegij Bra[n]sbergensis Societatis Jesu” vilket visar att denna bok tillhört biblioteket hos Jesuitkollegiet i Braniewo. Träsnittet visar tryckaren Portonaris boktryckarmärke med en ängel, passande nog med en uppslagen bok i händerna.

titelblad och främre pärmens insida av Practica in arte chirurgia, med en mängd handskrivna noteringar

Boken tillhör Copernicana-samlingen, som består av böcker med anknytning till astronomen Nicolaus Copernicus från två polska bibliotek,  domkapitelbiblioteket i Frombork och jesuitkollegiets bibliotek i Braniewo,

Sedan tidigare i år finns samtliga volymer i Copernica-samlingen digitaliserade och fritt tillgängliga på nätet.
Läs mer om hur böckerna kommit till Uppsala universitetsbibliotek: Copernicana

Hur firar man då att hela denna samling, ett sant sameuropeiskt kulturarv,  nu finns fritt tillgänglig i digital form? Genom att fira med en Copernicana-tårta, så klart!

foto på en grön marsipantårta med en bild av titelbladet från boken ur copernicanasamlingen

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (hämtad ur Alvin)
Foto på tårta: Peter Sjökvist

Notskrift från sekelskiftet 1600

Föremål 94 av 400:
Nedtecknade noter på framsidan av en bok

Att man ser nothandskrifter som efter att ha makulerats får tjäna som pärmar till en yngre bok är vanligt i de äldre samlingarna. Men nedtecknade noter på en redan bunden volym är inte lika vanligt att stöta på.

En sådan notrad finns nedtecknad på främre pärmen till en bok tryckt i Portugal år 1583. Bokbandet är troligen det som boken sålts i, och var avsett att bytas ut av ägaren efter köpet. Denna boks ägare, biskopen i Würzburg Julius Echter von Mespelbrunn (1545-1617), har dock inte bytt ut bandet, utan nöjt sig med att pressa sitt vapenexlibris i guld på främre pärmen.

bild på hela främre pärmen, ett vitt pergamentband med ett vapen i guld i mitten

Över detta exlibris, innanför pärmens dekorativa ram, finns en ensam notrad nedtecknad. Vår musikbibliotekarie Kia Hedell tycker att denna, bland annat på grund av G-klavens utformning och radens notvärden, ger intryck av att ha tillkommit under senare delen av 1500-talet eller tidigt 1600-tal, något som passar bokbandets ålder. En transkribering till moderna noter ger en rad i stil med denna:

en rad med noter

Vem eller exakt när denna notrad blivit nedtecknad kan vi naturligtvis inte veta, även om den på grund av sin placering allra största sannolikt har tillkommit efter det att boken blivit bunden. Men dessa noter ger oss ändå en liten, liten ingång till tidens musik.

Trycket som fått detta bokband är Gundisalvus de la Cerdas Commentaria in epistolam D. Pauli apostoli, ad Romanos, tryckt av Antonio Ribero i Lissabon år 1583.

titelsidan till Cerdas bok, med ett träsnitt föreställande en man med gloria och svärd

Text och bild: Helena Backman
Nottranskription: Kia Hedell

 

Linnéjubileet i Uppsala 1907

Föremål 93 av 400:
Fotografi av Nybron i Uppsala under firandet av Linnéjubileet 1907.

På lördag den 20 maj firas minnet av Carl von Linné i Linnéträdgården här i Uppsala, med anledning av hans födelsedag den 23 maj 1707. Men vilket datum föddes han? Frågan utreds på denna sida: När fyllde Linné år egentligen?

fotografi av selma lagerlöf tillsammans med man i hatt framför en kör av folkskolebarn med flaggor framför universitetshuset

1907 firades 300-årsjubileet stort i Uppsala och även på andra håll i världen, precis som senare under jubileumsåret 2007. I Uppsala firades bland annat med en stor Linnéfest i universitetshuset. Fotograf Alfred Dahlgren (1861-1908), verksam som fotograf i Uppsala runt sekelskiftet 1900, har förevigat en hyllning av Selma Lagerlöf med anledning av att hon utnämndes till hedersdoktor i samband med Linnéfesten 1907.

I våra samlingar av småtryck kan man också hitta material med anledning av Linnéjubileet och den stora Linnéfesten i Uppsala 1907, vilket man kan hitta här: Tryckt material med anknytning till Linnéfiranden

Läs mer om Universitetsbibliotekets Linnésamlingar.

Text: Helena Backman
Foto: Alfred Dahlgren (genom Uppsala universitetsbibliotek, hämtade ur Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv)

Äfventyraren eller Resan till månans ö

Föremål 92 av 400:
Handskriven kopia av Joseph Martin Kraus sångspel Äfventyraren eller Resan till månans ö.

Joseph Martin Kraus (1756-1792) skrev under hösten 1790 sångspelet Äfventyraren eller Resan till månans ö med libretto av Johan Magnus Lannerstierna (1758-1797). Verket uruppfördes den 20 januari 1791 på Munkbroteatern i Stockholm.  

en sida ur nothandskriften

I våra samlingar på universitetsbiblioteket finns en bevarad kopia nedtecknad av Fredrik Samuel Silverstolpe, samme man som donerat Mozartmanuskript till biblioteket. Längst bak i kopian sitter även librettot i tryckt form.

första sodan av det tryckta librettot

Sångspelet i handskrift samt det tryckta librettot finns digitaliserade i sin helhet genom Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Äfventyraren eller Resan till månans ö

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek

 

Den fiktiva ön Frisland

Föremål 91 av 400:
Karta av Abraham Ortelius utgiven 1603 med den fiktiva ön Frisland

På en karta över med titeln Septentrionalium regionum descriptio avbildas Nordatlanten med Nordpolen i kartans övre del. Med Norden i öster och Grönland och Nordamerika i väster kunde man förvänta sig mer havsyta än vad som här är fallet. Under Island ligger nämligen ön Frisland, markerad med hamnar och ortnamn.  Denna ö fanns med på de flesta kartor av Nordatlanten mellan åren 1558 till 1650. Ursprunget till ön fanns att hämta i boken De I Commentarii del Viaggio som utkom i Venedig 1558. Boken påstods innehålla material som bröderna Nicolo och Antonio Zeno lämnat efter sig, och som skulle skildra en resa på Nordatlanten redan under 1300-talet.

karta över Nordatlandet handmåad i lysande färger

Frisland, jämte fler öar såsom Icaria, Estotiland och Drogio, blev i och med denna skrift en del av det man trodde sig veta om världens geografi, och kunde därför förekomma på kartor över Atlanten ända fram till mitten av 1600-talet.

Redan tidigare fanns dock kartor som spädde på sanningen: Olaus Magnus Carta marina, tryckt 1539, innehåller exempelvis de fiktiva öarna Tile och Insula Magnetum.

Idag kommer inga öar undan våra ständigt uppdaterade satellitbilder över jordens yta, och inte heller kan man längre påstå att det finns fler. Men nog kan man tänka sig att världen var mer spännande förr, då det fortfarande fanns hela kontinenter att upptäcka och man kunde drömma om sjöodjur och monster bortom horisonten.

Text och bild: Helena Backman

 

Silhuetter från 1800-talet

Föremål 90 av 400:
Silhuett ur stambok från tidigt 1800-tal

Silhuetter, målade eller klippta i papper, har varit ett vanligt sätt att föreviga sin profil före selfiens tidevarv. Särskilt under 1700- och tidigt 1800-tal var detta vanligt, och från de första decennierna under 1800-talet är bilderna i detta inlägg hämtade. Den målade silhuetten av en dam med uppsatt frisyr i målad ram är hämtad ur Louise von Bolles stambok, en stambok med tillskrifter gjorda mellan 1824-1830. Därifrån kommer också den målade silhuetten av en man i hatt inom färgglad ram.

silhett av en man i hatt inom en ram i orange och rött

En till synes betydligt yngre man finns att se i Karen Melsoms stambok, förd mellan 1815-1821. Denna profil är utförd med stor omsorg urklippt i papper.

silhett av en ung pojke med kravatt

I Melsoms stambok finns även en silhuett av en kvinna i helfigur. Hennes klänning är tidstypisk för det tidiga 1800-talet.

en stående kvinna med en blomma i handen som silhett

Men inte bara porträtt i silhuett finns i denna stambok, här finns även en minnessten urklippt i papper som ett minne i denna minnesbok. Än idag kan man hitta silhuetter på väggarna hemma hos folk, även om dessa för det mesta har några år på nacken. Men vem vet – kanske dessa ofta smickrande porträtt återigen kommer på modet, den dag då de flesta en gång för alla tröttnat på selfies i allehanda digitala, sociala kanaler.

en silhuettklippning av en rest minnessten under ett träd

Louise von Bolles stambok har signum: Y 30 k
Karen Melsoms stambok har signum: Y 93 d

Text och bild: Helena Backman

 

Velocipedlyktor för säsongen 1929

Föremål 89 av 400:
Affisch med reklam för cykellyktor från 1929

År 1929 skickade Gefle Velocipedverkstad ut affischer till sina återförsäljare med reklam för säsongens cykellyktor. Förutom vanliga cyklar, exempelvis av märket Leo, tillverkade företaget även lättare motorcyklar.

Bland urvalet av lyktor fanns förutom de dynamodrivna lyktorna även batteridrivna och karbidlyktor, som drevs av kalciumkarbid.

en rad med batteridrivna cykellyktor

De elektriska lyktorna, som drevs av batterier, tycks dock vara de som annonseras mest. Och nog är det behändigt med dessa löstagbara cykellyktor som vi använder – om än i produktutvecklad form – än idag.

Vissa föremål är desto mer sällsynta idag. När köpte du ett carbidkärl senast?

Text och bild: Helena Backman

Affischen i full storlek

Hjälm från Lützen

Föremål 88 av 400:
Hjälm från Lützen, tillhörande Planersamlingen

Oskar Planer (1853-1931 ), svensk diplomat i Lützen, samlade under sin tid i Tyskland på föremål med anknytning till Gustav II Adolf,  i synnerhet slaget vid Lützen. Förutom böcker och handskrifter samlade han även minnesföremål. På detta sätt har sådant som kanonkulor, vapen och sporrar hittat in i samlingen. Bland dessa finns även denna stiliga hjälm. Den övergripande beskrivningen av samlingen ger en bild av vad man kan hitta här: Gustav Adolf Sammlung.

Då Planer ansåg sig ha samlat klart, erbjöd han Uppsala universitetsbibliotek att köpa in samlingen. En generös donator, brukspatronen Ernst A. Kjellberg (1856-1935), bidrog med medel så att den kunde förvärvas av universitetsbiblioteket.

De flesta föremålen finns fortfarande här på biblioteket, men idag finns mynten och medaljerna ur samlingen deponerade på Uppsala universitets myntkabinett. Dessa är förtecknade och fotograferade, och kan ses på nätet: Mynt och medaljer ur Planersamlingen

Just nu pågår även katalogiseringen av böckerna i samlingen, vilka kan ses i vår lokala katalog: Böcker och andra tryck i Planersamlingen

Text och bild: Helena Backman