400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Månad: juli 2017

Gillbergska träskrinet

Föremål 114 av 400:
Vackert dekorerat träskrin innehållande en skatt av miniatyrer

I ett av magasinen för kartor och bilder står ett vackert träskrin dekorerat med sniderier och intarsia. Inuti skrinen sitter en spegel som går att fälla fram i locket. Utmed de två kortsidorna finns sidofack med lika vackert dekorerade lock. Hela skrinet är fodrat med papper i rött och guld. Sannolikt är det tillverkat någon gång under 1800-talets första hälft.

foto på skrinet med öppet lock, och man ser att i skrinet ligger en mängd små fodral i olika färger

Skrinet är ett riktigt ståtligt föremål, men dess innehåll är kanske än mer fantastiskt: en hel samling med porträttmålningar i  miniatyr jämte andra bilder och föremål. Härifrån kommer också skrinets namn – de flesta av miniatyrerna är utförda av miniatyrmålaren majoren Jakob Axel Gillberg (1769-1845). Några av miniatyrerna är hans egna självporträtt.

ett porträtt av en man i rund guldram

Gillbergs självporträtt 1840

Mimatyrporträttet av Amalia Wilhelmina ”Mimmi” Gillberg, född Hallman, (1799-1877) är vackert inramat.

Porträtt av en kvinna med diadem och pälsboa i rund guldram

Mimmi Gillbergs porträtt

Vid sidan av miniatyrerna finns även några småsaker, exempelvis en liten almanacka för året 1791, vari någon fortsatt göra små noteringar. Det finns även fyra lönnlådor i skrinet. Man kan bara gissa vilka hemligheter som dessa innehållit genom åren.

en upplagen almanacka vid sidan av sitt röda läderfodral samt en tysk urklippt tidningsnotis

Skrinet med sitt innehåll har inkommit som gåva av fröken Maria Holmbergs sterbhus.

Text och bild: Helena Backman

Kinesisk snittmålning

Föremål 113 av 400:
Snittmålning med landskapsmotiv på kinesisk bok

I Wallersamlingen finns två volymer ur ett större kinesiskt verk från 1620-talet. Katalogen över Wallers bibliotek anger detta som: ”Lei Chiang [A compilation of the texts of two ancient medical works. Ed. By] Chang Chieh Pin.”  Dessa delar innehåller en andra upplaga, vol. 27-29 respektive 30-32, tryckta 1621-1627.

Båda dessa delar är tryckta på rispapper, bundna på östasiatiskt sätt och utsmyckade med snittmålningar, vilka dock kan ha tillkommit senare. Eftersom rispapper rör sig så mycket smidigare är det lättare att med ett enkelt handgrepp göra dessa snittmålningar synliga än vad det är med de som är målade på böcker tryckta på vårt västerländska papper.

Läkaren Chang Chieh Pin (aktiv runt 1624) hade en militär bakgrund och uttryckte sig ofta i militära termer i sina verk. Sjukdomar var fiender och han lånade uttryck från slagfältet för behandlingar, och kallade dem saker som ”stridsplaner” och ”strategiska formationer”. Användandet av mediciner kallade han för att sätta trupper i arbete.

två kapslar i tyg

Böckerna skyddas av vackra kapslar klädda med tyg.
De båda delarna har signum: Waller 5684

kapslarnas spännen i ben

Text och bild: Helena Backman

Vackert fotoalbum från 1800-talets slut

Föremål 112 av 400:
Fotoalbum för visitkortsfotografier från slutet av 1800-talet

Det finns en stor mängd fotoalbum på universitetsbiblioteket, inte minst från slutet av 1800-talet då porträttfotograferingen slog igenom på bred front. Det blev under 1860-talet och framåt populärt att låta ta porträttfotografier och låta göra foton stora som visitkort att dela ut, samla och byta. Fotoalbum utformades för att passa dessa fotografier, som oftast hade samma standardformat.

ett fotoalbum med fyra violliknande blommor i rosa och grönt mot brun botten

Ett sådant album är registrerat som Essén album nr 2. Just detta album är vackert utformat med mönster av violer. Ett guldfärgat metallspänne håller albumet förslutet.

närbild på ett fyrkantigt spänne i guldfärgad metall

I detta album finns många fotografier på personer varav många delar efternamnet Sjövall, och vi kan förmoda att detta varit något man ofta bläddrat i under årens lopp tillsammans med släkt och vänner.

uppslag med foton istoppat i fickor i albumet

Text och bild: Helena Backman

Sakral vokalmusik från 1581

Föremål 111 av 400:
Ett kolligatband med sakral vokalmusik innehållande discantus-stämman, tryckta mellan 1576 och 1580

Många böcker och handskrifter har kommit till universitetsbiblioteket genom Gustav II Adolfs fälttåg på kontinenten.  1626 hämtades biblioteket tillhörande Jesuitkollegiet i Braniewo (Braunsberg) till Sverige, varav den större delen så småningom hamnade i Uppsala och ingår än idag i våra samlingar. Däribland fanns musik i tryck och handskrift, såsom en uppsättning stämböcker av vokalmusik för kyrkobruk på pärmarna daterade år 1581. I volymen  innehållande discantus-stämman finns noter tryckta mellan 1576 och 1580 jämte handskrivna noter.

en sida med tryckta noter

Samtliga stämböcker är inbundna i pergamentband med årtalet 1581 skrivna för hand på pärmen. Tillsammans med de övriga tillhörande stämböckerna utgör de en riktig musikskatt.  Här får vi veta vilken musik som användes i kyrklig sammanhang under 1500-talets slut. Tillsammans med resten av böckerna från Braniewo utgör de ett internationellt kulturarv.

boktryckarmärke för tryckaren Georg Osterberger

Boktryckarmärke för tryckaren Georg Osterberger, Königsberg (Kaliningrad)

Stämböckerna har signum: Utl.vok.mus.tr. 394-399
Se samtliga stämböcker i digitala versioner: Riccius [kolligatband med sakral vokalmusik]

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Brev från Nostradamus 1566

Föremål 110 av 400:
Brev ur Wallersamlingen undertecknat av Nostradamus

Vissa namn är så mytomspunna att man ibland undrar om de tillhör påhittade personer, eller om de verkligen tillhört någon som levt på riktigt. Många är vi som hört talas om Nostradamus och hans profetior. Kanske är dessa nu för tiden mest kända för att man kan tolka dem mycket fritt, och därför kan man hävda att Nostradamus förutsett både det ena och det andra – men bara först i efterhand.

I Wallers autografsamling på universitetsbiblioteket finns detta brev undertecknat just av Nostradamus (1503-1566), ett brev daterat under hans sista levnadsår. Brevet är adresserat till en ”Sieur de Saffre” och innehåller dennes horoskop och något om hans framtid, vid sidan av andra mer världsliga ting. Om dessa Nostradamus förutsägelser verkligen slog in vet vi tyvärr ingenting om.

första sidan av brevet

Du som behärskar franska kan läsa brevet i sin helhet på nätet: Letter 1566-02-25, Salon-de-Craux

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Kejsarens astronomi

Föremål 109 av 400:
Furstligt astronomiskt verk med volveller från 1540

Den tyske astronomen och matematikern Petrus Apianus (1495-1552) gav 1540 ut sin Astronomicum Caesareum på sitt eget tryckeri i Ingolstadt. Han hade redan innan dess varit den förste att använda snurrbara skivor i sina böcker, volveller, vilka fungerade som pedagogiska interaktiva verktyg för läsaren. Volvellerna består av skivor i papper, fastsatta med en tunn tråd sin mittpunkt, som sitter på 21 av sidorna i boken, ofta i flera lager.  I boken beskriver Apianus hur man använder dessa volveller för att beräkna förmörkelser och astronomiska händelser av olika slag. Han anger också hur man utifrån sin födelsetid och månens fas kan beräkna tiden för den egna konceptionen, något vi väl idag kan ifrågasätta exaktheten i.

detalj från volvell med stjärnhimmeln

Förutom fantastiska illustrationer i form av handkolorerade träsnitt på dessa volveller finns även andra illustrationer, såväl vetenskapliga avbildningar av instrument och andra uträkningar som dekorativa detaljer i form av initialer, ramar och rent dekorativa inslag. Det hela är ett riktigt praktverk, och köptes nog endast av de mest förmögna. Tycho Brahe (1546-1601) lär på sin tid ha köpt sitt exemplar för 20 floriner, vilket idag skulle motsvara en bra bit över 25000 kronor.

en grafisk framställning av hur himlakroppar rör sig på himlen

Uppskattningsvis 120 exemplar finns bevarade än idag, vilket troligen är huvuddelen av hela upplagan. Redan under 1500-talet sågs detta som en fantastisk bok, och de som genom tiderna ägt den har bevarat den väl.

titelbladet till astronomicum caesareum

Text och bild: Helena Backman

 

Nova nosographia ophthalmica

Föremål 108 av 400:
Läkarboken Nova nosographia ophthalmica av John Taylor, tryckt 1766.

I Bibliotheca Walleriana här på Uppsala universitetsbibliotek, den internationellt kända medicinhistoriska boksamlingen uppkallad efter sin donator Erik Waller, finns en mängd vetenskapshistoriskt intressanta verk. Bland dessa finns den generöst illustrerade Nova nosographia ophthalmica av Johannis Taylor, som i ord och bild visar ögonsjukdomar av olika slag. Boken är utgiven i Hamburg och Leipzig år 1766, och innehåller parallell text på latin och tyska, vilket gjorde den läsbar för läkare i många länder vid sin tid.

detalj av planschblad med sex ögon med vaglar

Vårt exemplar innehåller 22  graverade och handkolorerade planschblad. Det första och det fjortonde trycket är signerat Martini de Drazowa, och samtliga tycks utförda av samma hand. Signaturen står för David Johannes Martini, gravör från Drazowa i Nederländerna, född runt 1720 och verksam i Hamburg under 1750-talet.

Här förekommer allt från irriterande vaglar till allvarligare, inre sjukdomar i ögat. Varje planschblad har en dekorativ ram som gör dem vackra för ögat även för en icke läkarkunnig läsare, och gör hela boken till något mer utöver en ren läkarbok – även en samlare av böcker eller planscher kunde finnas bland kunderna redan från utgivningen 1766.

planschblad med infekterade ögon

Boken har hyllsignum: Waller 9504 fol.

Text och bild: Helena Backman

 

Karta med fotografier över Uppsala

Föremål 107 av 400:
Uppsalakarta med fotografier från år 1868

foto över Uppsala från öster

Utsikt över Uppsala från öster

När man tänker på fotografier i specialsamlingar, kanske man främst tänker på fotoalbum eller andra former av bildsviter. Men fotografier förekommer som illustrationer i tryck av olika slag, som exempelvis dessa bilder, som utgör en ram kring en karta över Uppsala från år 1868.

fotografi på carolina rediviva

Den relativt nybyggda biblioteksbyggnaden Carolina Rediviva

Fotografierna är tagna tidigare under 1860-talet av den tysk-svenske fotografen Heinrich Osti (1826-1914), verksam i Uppsala mellan 1859 och 1864 samt från 1866 och framåt. Han har lämnat efter sig en omfattande negativsamling som idag finns uppdelad mellan Upplandsmuseet samt Uppsala universitetsbibliotek, där universitetsbiblioteket främst har de porträttbilder som han har tagit i sin ateljé. Men i det här fallet förekommer alltså hans foton på en tryckt karta, där själva kartan är utförd av Zakarias Larsson (1828-1901).

bild av hela kartan med små fotografier sominramning

Kartan tillhör en deposition från Uppsala trädgårdssällskap.
Hela kartan samt varje enskild bild finner du i högupplösta versioner fritt tillgängliga på nätet: Upsala år 1868

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Gustav III:s brev från kungligheter i Europa

Föremål 106 av 400:
Brev från Marie Antoinette till Gustav III daterad Versailles 5 maj 1778

I den Gustavianska samlingen finns en volym med brev från utländska regerande och furstliga personer i Frankrike, Parma, Neapel och Holland till den svenske kungen Gustav III. Hela volymen innehåller 143 brev, och här finns alltså korrespondens från tiden för den franska revolutionen. Förutom att ge inblickar i livet vid hoven under slutet av 1700-talet, visar också denna brevsamling vilka utländska kontakter Gustav III hade under sin tid på den svenska tronen.

Förutom nitton brev från Marie Antoinette finns exempelvis brev från Wilhelmina, prinsessa av Oranien-Nassau (1751-1820).

brev undertecknat Wilhelmina, prinsessa av Oranien-Nassau

Vi finner också brev från drottning Maria Karolina (Charlotte) av Neapel, drottning av Neapel och Sicilien (1752-1814). Den tydliga handstilen är lättläst för den som behärskar det franska språket.

brev från drottning Maria Karolina (Charlotte) av Neapel

Idag finns denna volym med brev fritt tillgänglig digitaliserad i sin helhet: Bref från utländske regerande och fursteliga personer till Konungen.

bild på kanten på volymen med brev

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv)