400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Kategori: Kartor (Sida 1 av 3)

Amore pacis – karta över Tyskland

Föremål 387 av 400:
Karta över Tyskland med omgivningar under Trettioåriga kriget

En karta med titeln Amore Pacis i våra samlingar är utförd efter Westfaliska freden år 1648 och visar slagen under Trettioåriga kriget. Längst upp på kartan ser du det svenska riksvapnet flankerat av två krönta lejon. Här finns även de olika generalerna och deras slag listade, däribland en uppräkning av de svenska generalerna och deras regementen.

Detalj från kartan med en lista över de svenska generalerna som deltog i trettioåriga kriget

I samlingarna på Uppsala universitetsbibliotek finns en vackert utförd karta, ritad av Carl Heinrich von der Osten på uppdrag av kvartermästare Cornelius von dem Busch. Trycket är därefter utfört ca 1649-1650 i Frankfurt am Main i ett tryckeri tillhörigt Matthäus Merian d.ä. (1593-1650).

hela kartan över tyskland

Kartan har signum: Kartor Historiska Nyare tiden Särsk. delar Största format.
Du kan se kartan i högupplöst digital kopia: Amore pacis

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Charta öfwer Abborfierden 1744

Föremål 331 av 400:
Sjökarta över Abborfjärden i södra Finland signerad C. F. Nordenberg

Under många hundra år var Finlands historia en del av Sveriges, från mitten av 1200-talet fram till 1809. Det är därför naturligt att vi har en mängd material som även rör denna då östliga del av nationen.

Bland våra handtecknade kartor finns därför bland många andra denna laverade och färglagda karta över den sydligt belägna viken Abborrfjärden, ungefär 9 mil öster om Helsingfors.

Kartografen är sannolikt Carl Fredrich Nordenberg (1702–1779), född i Finland och anställd vid Kongl. Fortifikationen sedan 1716. Ett par veckor efter sin bror Anders Johan Nordenberg (1696–1763) valdes han in i Kungl. Vetenskapsakademien år 1739, och adlades senare Nordenskiöld samtidigt med brodern år 1751. Under senare år ändrade han stavningen till Nordenskjöld och han drog sig tillbaka för att ägna sig åt sina ärvda finländska gods Eriksnäs och Frugård.

Sjökartan har signum: Sjökartor, Finland, kust- St.form i våra samlingar.
Hela kartan kan du se i högupplöst digital kopia: Charta öfwer Abborfierden

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Badsäsongen är här

Föremål 307 av 400:
Karta över badorter i Norden

När det är som hetast under sommaren, tycker jag att begreppet kallvattenkur låter mycket frestande. Tidskriften Sommarlif vid bad och brunnsorter i Norden utkom 1892-1899, och här kan vi se vart folk kunde åka för att dricka brunn eller ta ett bad. På baksidan av varje nummer finns nämligen en karta där du ser var havsbad, brunnar, sanatorier och kallvattenkurer fanns vid sekelskiftet 1900. Kanske kan det ge inspiration till vart du kan ta vägen när värmen slår till i sommar?

karta över delar av Norden med markeringar för badorter

Du ser en högupplöst version av kartan och tidskriftens omslag här: Omslag och karta

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Klämma i bokbindarnas verkstad

Föremål 295 av 400:
En klämma – eller flera – som hjälp för fasthållning av material som konserveras, monteras eller binds in i bokbindarnas verkstad

Inför den nya utställningens öppnande här på Carolina Rediviva den 14 juni kl. 14:30 behöver en hel del material ses över och få lite extra vård och omsorg. Detta gäller exempelvis kartan över Norden, Carta Marina, tryckt på 1500-talet, som återigen kommer att visas upp som ett av våra guldkorn ur samlingarna på Uppsala universitetsbibliotek.

en karta tryckt i svart och vitt över Nordens länder ligger fastklämt på ett arbetsbord med hjälp av en lång rad klämmor i plast mitt i en verkstad full med verktyg och material utmed väggarna

Nere i bokbindarnas verkstad har därför Adam Larsson sett till att kartan kommer vara i ett fint skick då den åter ska in i sin monter. Här får en lång rad klämmor hålla fast det underlag som kartan för tillfället ligger på under översynen.  Det gäller att kartan fortsätter att bevaras för våra barn, barnbarn och senare släktingar. Därför binder sådana här föremål oss samman inte bara med vårt förflutna utan även med vår framtid.

detalj från kartan med ett ocjur som ser utsom en blandning mellan val och krokodil, med två horn ur vilka det sprutar vatten på huvudet, två mindre sjöodjur ligger vid dess mage och över odjuret syns en ö med namnet Tile skrivet ovanpå

Min personliga favorit på kartan är det härliga sjöodjuret som håller till vid den helt fiktiva ön Tile – och en sådan plats passar väl bra för väsen som ser ut att tillhöra sagans värld.

Text och bild: Helena Backman

Professor Nyströms kartväska

Föremål 293 av 400:
Professor Gunnar Nyströms kartväska med tillhörande batteri

I våra kartsamlingar finns denna kartväska med tillhörande Sverigekarta, upprullad på rullar. Med hjälp av två utstickande handtag vrider du fram den del av kartan du vill titta på genom den genomskinliga plasten på ovansidan.

kartan på sina rullar

Är det mörkt? Inga problem. Inuti kartväskan sitter två små lampor, vilka drivs av ett rejält batteri. Kanske är detta en uppfinning från 1950-talet? Var detta månne tidens motsvarighet till dagens Google maps?

ett batteri framför kartan

Spännande nog är det tillsammans med väskan inlämnade batteriet också utsmyckad med en kartbild över Skåne.

filmamärket på väskan

Hela kartväskan är tillverkad av Aktiebolaget Färe Armaturfabrik i Sibbhult.

Denna karta har inkommit till Uppsala universitetsbibliotek bland efterlämnat material efter professorn i kirurgi Erik Gunnar Nyström (1877-1964).

Text och bild: Helena Backman

Gotlandskarta från 1600-talet

Föremål 288 av 400:
Handritad karta över Gotland från år 1646 av Johan Fredrik Meijer

I kartsamlingarna på universitetsbiblioteket finns denna vackra handritade karta av ingenjören och kartografen Johan Fredrik Meijer (1616?-1647) från 1646, då han skickats till Gotland för att där upprätta kartor över ön i sin helhet och över Visby. Gotland hade bara ett par år dessförinnan blivit svenskt. Arbetet tog Meijer endast fem månader, och som vi ser är inte landskapet framställt i minsta detalj.

hel karta över gotland

Den första korrekt uppmätta kartan över Gotland framställdes först 1729 efter lantmätningar under sent 1600-tal och framåt.

Mer att läsa:
Philip, Arne, ”Johan Fredrik Meijer : fästningsbyggare och kartör av Carte von Gottlant A:o 1646”, Gotländskt arkiv 65(1993), s. [67]-88.

Kartan hör till Kungl. Vetenskaps-Societetens i Uppsala samlingar, och är deponerad på Uppsala universitetsbibliotek.

Se hela kartan i högupplöst version: Carte von Gottlant

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (via Alvin)

Sjökort över Europas alla kuster

Föremål 268 av 400:
Holländskt sjökort från 1658 över Europas alla kuster

Kartan är ett handkolorerat kopparstick,  utgivet av Hendrick Doncker (1626-1699 ) i Amsterdam år 1658.

Doncker var bokhandlare och förläggare i Amsterdam under 1600-talet. Hans utgivna sjöatlaser är baserade på hans egna kartor, till skillnad från många andra från samma tid som blivit kopierade från tidigare verk. Donckers kartor är därför kända för sin exakthet, och han såg även till att uppdatera sina egna kartor med nya upptäckter, när sådana gjordes.

detalj med kusterna i sverige

På detta sjökort slutar dock Sveriges kuster att beskrivas norr om Stockholm och Åbo. Kanske kartografen inte såg någon anledning att gå högre upp den sjövägen. Däremot är orterna längst hela norska kusten och vidare över Nordkap till den ryska kusten detaljerat utsatt.

Signum i våra samlingar: Kartor, Sjökort europeiska farvatten

Här kan du se hela kortet i högupplöst digital version: Groote Pascaart van alle de Zee-Custen van Europa.

detalj på en av kartans kartoucher, dvs etiketter, med utgivarensnamn

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Vaxholms fästning med utvikbara flikar

Föremål 216 av 400:
Ritningar och planer över Varbergs fästning med utvikbara flikar från 1838

I universitetsbibliotekets kartsamlingar hittar vi denna handritade beskrivning över Vaxholms fästning från tidigt 1800-tal. Detta material har uppenbarligen varit en bilaga till ett betänkande daterat 8 januari 1838 kring bestyckningen av Waxholms fästning.

ett planschblad över Waxholms fästning, med några flikar som sticker upp

Förutom planer över byggnader, detaljerat avbildade i samtliga sina våningsplan, finner vi här även utvikbara flikar som visar exakt var och hur många kanoner som pekar ut från fästningen.

ett par händer viker upp flikar på en plansch som visar massor av kanoner på rad

Dessa handritade planer är i ett fantastiskt gott skick och ser så gott som orörda ut. Dessa och en mängd andra planer och kartor katalogiseras just nu i databasen Alvin, för att så småningom bli tillgängliga i digital form.

ett finger bläddrar fram de olika lagren i kartan över ett litet hur med kanoner i

Text och bild: Helena Backman

Allt om Vikbolandsbanans järnväg

Föremål 206 av 400:
Handritad dokumentation över Vikbolandsbanans järnväg i Östergötland

Bland samlingarna av kartor och bilder finns sedan en tid tillbaka fyra långsmala läderportföljer med dokumentation i form av totalt 235 ritningar över den smalspåriga Norrköping-Söderköping-Vikbolandets järnväg, NSVJ. Denna dokumentation utfördes år 1915. Två portföljer innehåller själva järnvägssträckan, de andra två innehåller husbyggnader respektive broar.

karta över en del av järnvägsbanan

Vikbolandsbanan togs i bruk åren 1893-1895 (till Valdemarsvik 1906) och drevs som ett aktiebolag fram till 1950 då den förstatligades. Järnvägslinjerna lades ner successivt under 1960-talet då ”järnvägsdöden” slog till i Sverige. Därför är denna dokumentation mycket värdefull som ett stycke svensk järnvägshistoria.

i en uppslagen mapp ser vi tecknade bilder på ett stationshus

Mapparna har ett långsmalt och praktiskt format i tåligt material. Vi kan tänka oss att någon burit runt en eller flera i en rockficka eller väska ute i fält.

detalj från mappen med broar

Alla dessa kartor och planer i sina portföljer är nu digitaliserade och tillgängliga i digital kopia: Norrköping-Söderköping-Vikbolandets järnväg

Text: Helena Backman på underlag från Mats Höglund
Bild: Helena Backman

Karta för resor i Svea- och Götaland

Föremål 193 av 400:
Reskarta för resor i Svealand och Götaland, tryckt 1834

Det är dags att börja planera för sommarsemestern. Om du tänkte ut och resa på 1800-talet, kanske det krävdes något mer planering än vad som krävs nu för tiden. Till hjälp kunde vara en sådan här karta, en reskarta över Svea- och Götaland med utmarkerade vägar med utsatta måttangivelser och platser av intresse, såsom städer, köpingar, herrgårdar, gruvor, hälsobrunnar och gästgivargårdar. 

detalj av kartan runt Uppsalatrakten

Uppsalatrakten, detalj från reskartan.

Drygt 20 år senare kunde reskartor som denna börja ritas om, då de första järnvägarna med ånglokstrafik invigdes i Sverige. Detta färdmedel kom att förändra de vägar resande kom att ta genom landet.

Detalj från kartanöver Skaraborgs län

Skaraborgs län med omgivande trakter, detalj från reskartan.

Kartan utkom för första gången 1828, framställd av kartograf och gravör Erik Åkerland (1754-1835). Detta är en uppdaterad version från 1834.

Här kan du se en högupplöst kopia av kartan, där du kan zooma in på alla intressanta detaljer: Res-karta öfver Svea och Götha riken

hela kartan

Kartan har hyllsignum: Kartor, Sv. Kommunikationskartor -1899

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

« Äldre inlägg