400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: 1800-talet (Sida 1 av 10)

Ellen Fries doktorsavhandling i historia 1883

Föremål 397 av 400:
Ellen Fries doktorsavhandling i historia år 1883

Den 26 maj 1883 disputerade Ellen Fries (1855-1900) vid Uppsala universitet med sin avhandling i historia Bidrag till kännedomen om Sveriges och Nederländernas diplomatiska förbindelser under Karl X Gustafs regering. Fries blev med detta den första kvinnan att bli doktor vid ett svenskt universitet.

Ellen Fries fotograferad av Gösta Florman i Uppsala 1883.

Denna hennes avhandling finns med anledning av detta utställd i Universitetsbibliotekets basutställning på Carolina Rediviva. För tillfället är utställningssalen stängd på grund av det rådande världsläget, men du kan se en del av vad som ligger i montrarna i digital form:
Monter 1: material från 515 f.Kr.-1499
Monter 2: 1500-1699
Monter 3: 1700-1900

Du hittar mer om Ellen Fries ur våra samlingarna i digital form i Alvin: Ett urval av material om Ellen Fries på Uppsala universitetsbibliotek.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Etiketter från flaskor och konserver

Föremål 395 av 400:
Etikett för burk med konserverade morötter från 1930-talet

Bland våra bildsamlingar finns en speciell avdelning med etiketter, varav några har blivit digitaliserade. Bland dessa finner vi denna charmiga etikett med en knippe knubbiga morötter som använts för burkar med konserverade morötter av Aktiebolaget Preserva i Stockholm.

En handfull etiketter ur just denna samling finner du digitaliserade i Alvin: Etikettsamlingen.

Några få etiketter har hamnat i andra delar av våra bildsamlingar, såsom denna flasketikett med den Karl XV, kung över Sverige och Norge, som finns i porträttsamlingen med signum: Sv.portr.saml.Vanl. f., Karl XV.

En etikett från en flaska med Karl den femtondes porträtt över den svenska och norska flaggan och texten Kung Carl Champagne
Kung Carl Champagne, ca 1850.

Du hittar den i högupplöst kopia i Alvin: Kung Carl Champagne.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Saint-Barthélemy den 16 mars 1878

Föremål 391 av 400:
Bild ur tidningsartikel om överlämnandet av kolonin Saint-Barthélemy den 16 mars 1878

Idag den 16 mars år 1878 överlämnade Sverige den tidigare svenska kolonin ön Saint-Barthélemy till Frankrike. Ön, som ligger i den karibiska ögruppen Små Antillerna, hade då varit svensk koloni sedan 1784, alltså knappt hundra år.

Bilden publicerades i Ny Illustrerad Tidning, nr. 17, den 27 april 1878. Du ser en högupplöst kopia av bilden här: St. Barthélemys öfverlemnande till Frankrike den 16 mars 1878

Några år tidigare, år 1866, publicerade Ny Illustrerad Tidning även detta collage av vyer från Saint-Barthélemy och dess huvudstad Gustava.

I databasen Alvin finner du även kartor över ön ur våra samlingar: Kartor över Saint-Barthélemy.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Jenny Lind 200 år

Föremål 389 av 400:
Efterdagerrotyp föreställande sångerskan Jenny Lind 1849

I år är det 200 år sedan den världsberömda sångerskan Jenny Lind föddes, vilket uppmärksammas under tidig vår 2020 med en tillfällig utställning i en monter i vår utställningssal på Carolina Rediviva, under titel ”Jenny Lind och Uppsala”. Där finns dock endast ett urval av våra Jenny Lind-relaterade föremål ur universitetsbibliotekets samlingar, det med speciell anknytning till just staden Uppsala. I vår plattform Alvin kan du se en del av vårt övriga digitaliserade materia om och kring Jenny Lind

Jenny Lind sittande i profil, hållande ett svart parasoll över sitt  huvud och iförd en rutig klänning med vit krage och vita knappar
Jenny Lind år 1849.

Bland detta material finns en kopia efter en dagerrotyp, en tidig form av fotografi, taget år 1849 på en då 29-årig Jenny Lind.

Bilden har signum: Sv.portr.saml. Kab.f., Stort. kabinettsformat
Du hittar en högupplöst digital kopia här: Jenny Lind.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Vacker inbindning för bok i boksamlares ägo

Föremål 386 av 400:
Vacker inbindning av tryck utfört av Bodoni för den amerikanske samlaren Robert Hoe III

Tryck utförda av den italienske typografen, förläggaren och tryckaren Giambattista Bodoni (1740-1813) har alltid stått högt i kurs hos samlare världen över.

Så lämpligt då att detta Bodonitryck, ett exemplar av Anakreontos tēioy melē tryckt i Parma 1784, hamnade hos den amerikanske boksamlaren och fabrikanten av tryckpressar Robert Hoe III (1839-1909). Robert Hoe var en av grundarna till det kända bibliofilsällskapet the Grolier Club, och hans samlingar spriddes på boksauktioner 1911-1912, varpå detta exemplar tagit vägen till vår Bodonisamling på universitetsbiblioteket.

en röd bok stående på högkant, vilket visar guldtryckt dekor utmed pärmens kanter samt utmed hela ryggen

Det är högst sannolikt Robert Hoe själv som låtit binda in denna bok i detta röda skinnband med guldtryck i en stil som skulle imitera ett äldre bokband. Hans exlibris finns inklistrat på insidan av volymen, även detta guldpressat på rött skinn, ett exlibris värdigt en riktig bibliofil.

Boken har signum: Bodoni 643

Text och bild: Helena Backman

Brev till fröken von Bahr

Föremål 378 av 400:
Litet brev med dansförfrågan till Hedvig von Bahr från en beundrare

”Jag kan ej dansa menuett
Gif mig derför en vals så lätt”

Så här på Alla hjärtans dag 2020 passar det bra med något romantiskt ur samlingarna.

I ett arkiv med efterlämnade papper från släkterna von Bahr, Boström och Alexandersson hittar vi sparade inbjudningar och dansordningar, de flesta i just denna lilla bunt ställda till fröken Hedvig von Bahr (1872-1941), som senare gifte sig Alexandersson. Här har Hedvig von Bahr fått en förfrågan om att hon ska spara en dans till en för oss okänd beundrare.

en hög med menyer, dansprogram och brev liggande på ett brunt bord

Samma handstil har skrivit fler kärleksfulla brev och dikter till henne. Kanske är det samma person som även tecknat denna lilla bild med ett dansande löjtnanthjärta?

Två tecknade dansande blommor.
”Tacka vet jag då att vara två!!!!”

En och annan sparad dansordning finner vi också här. Det står alltså klart att Hedvig von Bahr fick många kavaljerer vid danstillställningar.

ett uppslaget dansprogram med ifyllda namn

Arkivet är just nu under uppordnande. Här finns också en hel del material kring Sveriges första kvinnliga docent i fysik, Eva von Bahr-Bergius (1874-1962).

Text och bild: Helena Backman

Fåglar i handskrift

Föremål 377 av 400:
Carl Peter Thunbergs fågelbilder

I en handskrift deponerad på Uppsala universitetsbibliotek av Smålands nation i Uppsala, finns anteckningar och färglagda teckningar på fåglar och insekter.

en grågrön fågel sittande på en gren

Upphovsmannen till dessa anteckningar och avbildningar är Carl Peter Thunberg (1743-1828), född i Jönköping och därför tillhörig Smålands nation under sina studier i Uppsala. Efter sina resor till Sydafrika och Japan slog han sig åter ned i Uppsala, och fortsatte här sin akademiska gärning.

en brun fågel med ljusbrun mage och en gul tuss på huvudet sittande på en gren

Fågelkännaren bland läsekretsen kan nog känna igen dessa fåglar, även om mitt eget kunnande är alltför begränsat. Dessa illustrationer tillför texterna liv och visar på en tid att förmedla vetenskapliga studier före kamerans tid.

Handskriften har signum: D 23:4

Text och bild: Helena Backman

Kjolroller i studentspex

Föremål 372 av 400:
Fotografi från studentspex på Smålands nation 1873

Precis som i 1500- och 1600-talens teater, bestod de tidiga studentspexen enbart av en manlig ensemble. Till en början kom sig detta naturligtvis av det faktum att endast män hade tillträde till universitetet, och det kom även att dröja ett tag efter det att de första kvinnorna fick påbörja högre studier innan dessa hittade in till de sällskap som uppförde spex.

Studentspex, fotograf: E. Dahlgren, ca 1910

I teatervärlden kallades de kvinnoroller som uppfördes av män för kjolroller. Av en del porträttfoton ur våra samlingar framgår att en del av de studenter som uppträdde i sådana tidiga kvinnoroller bar dessa kläder väl.

stående man i profil, iförd kvinnokläder
Från studentspex, fotograf: E. Dahlberg, ca 1910

Fler fotografier från studentspex hittar du här: Studentspex

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (via Alvin)

Uppsala studentkårs allmänna sångförening 1867

Föremål 370 av 400:
Fotoalbum med porträtt av deltagare från Uppsala studentkårs allmänna sångförening i 1867 års Pariserkör

Så allmän var nu inte kören Uppsala studentkårs allmänna sångförening – den grundades som manskör år 1830. I början av 1870-talet skrevs den första kvinnliga studenten in vid universitetet, men det skulle dröja nästan 100 år innan ”Allmänna sången” blev riktigt allmän – först 1963 blev kören en blandad ensemble. Här kan du läsa mer om Allmänna sångens historia och vad den är idag.

A. R. Fröst

Förutom att visa oss deltagarna, kan vi på bilderna se hur porträttfotografering kunde se ut vid tiden, och även få en uppfattning om mode i hår, skägg och klädsel. Precis som idag varierar frisyrerna, och vi kan i albumet känna igen flera modeller av skägg som just nu blivit populära igen, även om några enstaka varianter med framträdande polisonger ännu inte fått något större genomslag.

L. A. Lindelius

Fotoalbumet var ursprungligen en present till Oscar Arpi, körledare för Allmänna sången 1852–1872, och det har via Uppsala studentkår kommit till universitetsbiblioteket. I albumet finns noteringen: ”Gåfva till Oscar Arpi af ’Pariserkören’. Skänkt till Upsala studentkår af Oscar Arpis brorsbarn 1894.”

M. Nisser

Albumet har signum U 2908 a:3 i handskriftssamlingarna.
Du hittar hela fotoalbumet i digital kopia här, med namnuppgifter på de avbildade: Uppsala studentkårs allmänna sångförening.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Berusade damer och herrar

Föremål 369 av 400:
Anonym skissbok från 1800-talet med illustrationer till boken Skalde-stycken satte i musik av O. Åhlström, 1816

En anonym skissbok med tjugo tuschlaveringar har år 1915 hittat in i universitetsbibliotekets samlingar.

Bilderna illustrerar texterna i Olof Åhlströms Skalde-stycken satte i musik, som trycktes hos Gadelius i Stockholm år 1816. Att boken tar upp dryckenskap framgår med all tydlighet på bilderna.

Här ses män och kvinnor som lika goda kålsupare vad gäller alkoholen, både när det gäller ungdomlig yra som när vi ser mer härjade individer på ålderns höst.

När jag tar en så tar hon tu,
När jag tar tu så tar hon sju.

Olof Åhlström (1756-1835), mannen bakom Skalde-stycken…, var tonsättare och musiker, och hade även från 1783 ett eget musikförlag och nottryckeri för graverade noter – det enda tryckeriet av detta slag i Sverige vid tiden. Att han år 1788 av Gustaf III fick privilegiet att vara den enda i Sverige som fick trycka noter för 20 år framåt var säkerligen gynnsamt för hans affärer. I databasen Levande Musikarv kan du läsa mycket mer om Olof Åhlström.

Se samtliga illustrationer i digitala kopior: 20 illustrationer…

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

« Äldre inlägg