400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: 1800-talet (Sida 4 av 10)

Charader på Winö 22 Juli 1841

Föremål 299 av 400:
Teckning från charader av Fritz Ludvig von Dardel, daterad 1841.

Sällskapslekar har vi väl alla drabbats av ibland. I en tid före radio och tv hade vänner ännu mer tid att ägna sig åt sådana tidsfördriv. Militären och konstnären Fritz Ludvig von Dardel (1817-1901) har avbildat charader som utspelat sig på Vinö herrgård i Småland år 1841. Dardel rörde sig i högre samhällskretsar i Sverige, och tecknade en hel del karikatyrer vid sidan av folklivsskildringar och seriös konst.

en kvinna ligger på en divan och blir ompysslad av två herrar

På teckningarna är charaderna i full gång. De två första leden av det önskade ordet, ”Svart” och ”Sjuk” dramatiseras, och slutligen bildar de tillsammans ordet ”Svartsjuk”, vilket också spelas upp som en tablå. Kvinnornas vida kjolar och männens polisonger och långbyxor med hälla under foten visar tidens mode.

en kvinna blir uppvaktad av en knästående man, medan en annan man kastar blickar på dem

Vinö herrgård totalförstördes av brand den 15 september 1938, och återuppbyggdes aldrig. Dessa teckningar från dess sällskapsliv bevarar minnet av en tid som flytt.

Se hela charaderna i högupplöst version: Charader på Winö 22 Juli 1841

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Snart öppnar Butik Carolina igen

Föremål 297 av 400:
Lås vid ingången till nya Butik Carolina

När ombyggnaden av en del av Carolina Rediviva satte igång för ett par år sedan, stängdes Carolina-shoppen som legat i foajén. Nu kommer denna butik öppna i ny, fräsch lokal den 2 maj 2019. I rummen bakom butiken pågår fortfarande arbetet med utställningssalen, som öppnar först senare i juni.

ett lås i gyllene metall med många snirklar med ett nyckelhål i mitten

Trots att de renoverade lokalerna nu byggts om och känns fräscha i sina nya färger, får naturligtvis ursprungliga detaljer finnas kvar orörda. Så exempelvis detta vackra lås med sitt nyckelhål som omgärdas av sirliga dekorativa ornament i metall. Det sitter på en av halvdörrarna, döbattangerna, in till butiken. Du ser det då vi åter slår upp portarna till dessa delar av Carolina Rediviva efter Valborg och Första maj. Vi ses!

Text och bild: Helena Backman

Biographia criminalis

Föremål 296 av 400:
Kapsel ur Westins samling med biografiska tryck över brottslingar

Samlaren Westin samlade en mängd tryck med varierande innehåll, och denna Westinsamling finns idag på Uppsala universitetsbibliotek. I denna finns tre kapslar med hylluppställningen ”Biographia criminalis”. När vi ser dessa tryck kan vi konstatera att detta med brott och ond, bråd död nog alltid fascinerat oss.

några äldre tryckta broschyrer liggande i en kapsel

Idag rapporterar våra medier om dessa brott, inte minst TV med sina populära kriminaldokumentärer, som kan ge oss berättelser från hela världen. Innan dessa kanaler fanns, tycks det varit vanligare att återupprepa omtalade händelser. Den svensk-finske prästen Peter Brenner dömdes 1720 till döden som landsförrädare och äreskändare, och halshöggs vid Skanstull. Detta kan förklara hur en skrift som ”Petter Brenners sidsta taal, då han genom Stockholms stadsz Södre Port fördes ut til en smädelig och wåldsam död. Den 4 Julii, 1720.” kunde ges ut i nya upplagor i över 100 år, från avrättningsåret 1720 fram till in på 1800-talet.

fem tryck med samma innehåll, liggandehuller om buller

I Westins samling finns fem av dessa skrifter, tryckta mellan 1723 och 1827.

Text och bild: Helena Backman

 

Fotografier i minimalt format

Föremål 294 av 400:
Tändsticksask med minifotografier från 1800-talet

Liksom i veckans tidigare blogginlägg kommer här ytterligare ett udda fynd ur bildsamlingarna. I en av två tändsticksaskar finns mycket små fotografier med porträtt av för oss ännu okända personer. Den äldre herren i mustasch har en klädsel som tyder på sent 1800-tal eller tiden runt sekelskiftet 1900.

små fotografier på man med valrossmustasch

I små vikta omslag finns porträtt på andra personer, som här en tant Hedda, ett fotografi som den tidigare ägaren tycks ha tyckt varit det bästa på henne.

bilder på äldre kvinna i hatt

Mycket har hänt med den fotografiska tekniken sedan 1800-talet fram till idag, då vi nästan helt gått över till det digitala formatet. Motivet porträtt är dock lika populärt idag som förr.

Ett av de vikta omslagen består av ett återanvänt papper med den spännande påskriften ”Ingen gröt i afton”. Kanske någon tjänsteande i köket vid detta tillfälle fick en ledig kväll?

papperslapp

Text och bild: Helena Backman

Dans-boken i västficksformat

Föremål 292 av 400:
Liten instruktionbok i dans i västficksformat från 1800-talets mitt eller senare hälft

Från Sigfrid Flodins förlag i Stockholm kommer denna lilla instruktionsbok i sällskapsdanser, här i en andra upplaga från senare hälften av 1800-talet. Nog verkar det oerhört smidigt att kunna bära med dig dessa anvisningar när du behöver dem som mest, men det kan kanske ta emot att dra upp det lilla häftet ur västfickan mitt under en danstillställning. Detta lilla häfte, mindre i höjd än lillfinger får annars lätt plats i en västficka jämte fickuret.

innehållsförteckningen i häftet

Fortfarande idag dansar vi vals och polka, medan danser som polonaise och galopp lyser med sin frånvaro i de flesta sammanhang.

uppslag om dansturer

Att dessa anvisningar ändå behövdes märks av att denna dansbok utkom i flera senare upplagor.

beskrivning av promenad-polonäs

Sigfrid Flodins förlag gav ut böcker och häften från mitten av 1800-talet fram till dess slut.

Häftet har signum: Westin Sv. Litteratur. Sällskapslekar Kaps.

Text och bild: Helena Backman

Porträtt av en Lundaprofessor

Föremål 291 av 400:
Porträtt på biskop Johan Henrik Thomander i Lund från 1800-talets mitt

Något av det roligaste med stora bildsamlingar med olika typer av material – fotografier, teckningar, målningar, med mera – är att vi ibland kan få olika versioner av samma motiv. Detta gäller även personer. I universitetsbibliotekets porträttsamling finns naturligtvis en mängd avbildade akademiker, även sådana från andra lärosäten.

man i prästkrage med stort burrigt hår och bister uppsyn

Här finns därför biskopen i Lund Johan Henrik Thomander (1798-1865), tillika professor i dogmatik och moralteologi, värdigt avfotograferad med doktorshatt och prästkrage. Fotografiet är taget hos firman Georg E. Hansen & Co. i Köpenhamn på 1860-talet.

man i prästkrage med stort burrigt hår och bister uppsyn

Men här finns även ett porträtt av samme Thomander tecknat av Wolfgang Drake af Hagelsrum (1824-1863), troligen något tidigare. Drake af Hagelsrum arbetade som kostymordonnatör vid Kungliga teatern, det vill säga var den som valde vilka kläder som skulle bäras vid teateruppsättningar. Vid sidan av sitt arbete var han också målare och tecknare, och gav  bland annat ut den illustrerade skriften Miniatyrgalleri av svenska lärde, vitterlekare och konstnärer. I ett sådant galleri platsar väl biskop Thomander bra.

Mer digitaliserat material vid Uppsala universitetsbibliotek med anknytning till Thomander hittar du här: Johan Henrik Thomander

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Konsertaffischer från 1800-talet

Föremål 290 av 400:
Konsertaffischer för konserter hållna i det nybyggda Carolina Redivivas festsal runt 1800-talets mitt.

Då Carolina Rediviva stod nytt år 1841 fanns på den översta av de totalt tre våningarna en stor festsal, en representationssal för universitetet. Där hölls förutom andra högtidligheter även konserter. Som framgår av denna affisch, som tyvärr saknar datum, men torde vara från 1800-talets mitt, sjöng den då världsberömda svenska sångerskan Jenny Lind i denna festsal.

en konsertaffisch från 1800-talet

Redan 1887 stod dock Universitetshuset i Uppsala färdigt, och uppträdanden och högtidligheter flyttades över till den stora aulan där. Festsalen på Carolina förvandlades med tiden till magasinsutrymmen för de allt större bibliotekssamlingarna, och senare insatta golv, vilket förvandlade husets dåvarande tre våningar till åtta, gjorde att utrymmet kunde utnyttjas på bästa sätt.

fyra fuktiga affischer ligger på ett grönt bord

Då dessa foton togs befann sig affischer för konserter på Carolina Rediviva från 1800-talets mitt i bokbinderiet för konservering. Det är därför affischerna är fuktade. Dessa spår av väta försvann naturligtvis helt efter genomförd konservering.

Text och bild: Helena Backman

Marionett-teater-balett med anledning av Internationella dockteaterdagen

Föremål 286 av 400:
Marionett-teater-balett med mera på cirkusaffisch från 1884

Idag är det Internationella dockteaterdagen, och spår av sådana skådespel hittar vi på en och annan cirkusaffisch i samlingarna. Här en affisch som utlovar marionett-teater-balett under sin föreställning år 1884.

text som beskriver vad som kommer hända på scenen under Mordet på den ryske kejsaren

Men mycket mer bjuds under denna föreställning. Ingenting lämnas här åt fantasin – beskrivningen av vad som kommer att visas i de tre tablåerna under titel ”Mordet på ryske kejsaren” gör att vi redan från början vet hur det kommer att sluta, om inte rubriken gav ledning nog. Idag ser vi kanske inte lika många attentat återgivna av ambulerande teatersällskap – men antagligen långt fler än 1880-talets cirkus- och teaterbesökare, nu då många liknande attentat blir dramatiserade och i varje detalj skildrade på film och tv.

två träsnitt på en man som på sina fötter balanserar ett litet barn

De enda avbildningarna på affischen visar dock så kallad ”Guttapercha-gymnastik”, som utfördes av den italienske cirkusdirektören själv, antipodisten Meurk, och på fötterna jonglerade han sin son Jean. Både herr och fru Meurk kom från Italien och utövade främst pantomim- och marionett-teater. Med sina nio barn turnerade de med eget teatersällskap. Jean fick som vuxen en annan karriär, nämligen som bondkomikern ”Ola i Knäppåsen”, som vilken han ändå fortsatte att sminka sig som clown och uppvisa en och annan cirkuskonst.

Hela affischen i högupplöst version finner du här: Stor ny Konst-Representation.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Karikatyrer från 1800-talets första årtionden

Föremål 285 av 400:
Karikatyrer tecknade av Carl Jacob Mörk vid 1800-talets början

Carl Jacob Mörk (1780-1828) målade skämtsamma skildringar av folk. Här då 1800-talet var ungt, hänger fortfarande det äldre modet med den äldre generationen, vilket syns i vissa av dessa teckningar.

en stor dam i hatt och rutig kjol bjuder en smal dam med vit hätta på huvudet och grå kjol på snus

”En fiskmånglerska bjuder en gumma på snus”

Carl Jakob Mörks far var hovmålare hos änkedrottning Lovisa Ulrika och dekorationsmålare vid Kungliga teatern. Troligen var det genom honom som Carl Jacob lärde sig teckna och måla. Efter att ha studerat vid Konstakademien 1801 till 1802 blev han mästare under målarämbetet. Senare blev han dock regementsläkare vid Hälsinge regemente. Under 1800-talets första början målade han en mängd karikatyrer i akvarell, vilka en del har hittat in i samlingarna på Uppsala universitetsbibliotek.

Ni hittar dem alla här: Carl Jacob Mörks akvareller

”Två äldre herrar som kyssa varandra”

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Letter from Palm Heinrich Ludwik von Boguslawski

Letter from Palm Heinrich Ludwik von Boguslawski, German astronomer and head of observatory 22nd April 1835
Svensk version av detta blogginlägg

The letter is addressed to an unnamed Geheimer Ober-Regierungs-Rath. Boguslawski reveals that the previous night, the night between the 20th and 21st April 1835, he had discovered a comet in the southern constellation Crater ’the Cup’. The comet is moving towards the star Regulus in the northern constellation Leo.  Boguslawski thinks it looks as though the comet will turn back in the direction of the sun and will be in a favourable position for observations within the next few months. He is writing the letter to thank the anonymous addressee for making this discovery possible, maybe by contributing financially to the observatory which had then been able to buy the telescope that Boguslawski used.

Astronomy belongs to the first disciplines studied in Europe. The subject was one of the seven free arts with, on the one hand arithmetic, geometry and music, and, on the other, rhetoric, dialectics and grammar. The celestial bodies – stars and planets – were thought to reflect or indeed influence life on earth. The sudden appearance of the comets, or ”hairy stars” from the Greek word meaning the long-haired one, naturally caused special interest. In folklore comets were seen as harbingers of doom or omens of war, illness or crop failure. Aristoteles thought them to be atmospheric evaporation and this belief was strongly held throughout the Middle Ages. Attempts to measure the distance of comets from the earth began in the 15th century. The Danish astronomer Tycho Brahe (1546-1601) found by observering the large comet in 1577 that comets were celestial bodies and that their orbits must be beyond the moon’s orbit, i.e. that their distance from the earth must be greater that the distance between the moon and the earth.

Research in the 17th and 18th centuries tried to find and improve methods for calculating the orbits of comets. The English astronomer Edmund Halley (1656-1742) discovered in 1705 that comets returned periodically. The comet that he predicted would return in 1758 very rightly did so and was subsequently named after him.

The composition, the density of the materia forming the head of a comet and the various kinds of tails became the object of study during the 19th century. It was discovered that the spectrum of the tail diverged from that of the head which was partly consistent with the sun’s since it derived from reflected sunlight. The Italian astronomer Giovannis Schiaparellis (1835-1910) discovered a relationship between meteor showers and comets in 1866. In connexion with this, large amounts of microscopic grains were found in the comets and it was also possible to conclude the presence of various gases.

At the beginning of the 20th century it was established  that all comets appeared to belong to our solar system. This led among other things to the theory of a reservoir of comets which was formulated in 1950 and called Oort’s comet clouds (after the Dutch astronomer Jan Hendrik Oort, 1900-1992), and to the American astronomer Fred Whipple’s (1906-2004) model of the core of the comet as a ”dirty snowball” formed by ice and dust. Today it is believed that comets come from the colder parts at the periphery of our solar system and that they consist of the remains of the first celestial bodies in the planetary system which means that the original materia of our solar system is preserved in the comets. Therefore it is possible that they can have contributed the substances of which our oceans and atmosphere is made.

Boguslawski’s contribution to the research into comets places him in the tradition of the 18th century, despite his discovery having been made in 1835. The letter above is concerned with observing comets, calculating their orbits and periodicity. In order to be able to examine the matter of comets, Boguslawski would have needed photographic equipment to which he had no access.

Shelfmark: Waller Ms de-00418
The letter in digital form: Letter 1835-04-22, Wroclaw

Transcription

Hochwohlgeborener Herr,
Hochzuverehrender Herr Geheimer Ober-Regierungs-Rath,

Wenn ich heute es mir zur Pflicht mache, Eur. Hochwohlgeboren unterthänigst zu berichten, daß ich das Glück gehabt habe, in der Nacht vom 20. zum 21. April einen neuen telescopischen Kometen im Sternbilde des Becher zu entdecken, und darüber in dieser Nacht durch fortgesetzte Beobachtungen völlige Gewißheit zu erlangen, so geschieht dies nicht ohne das tiefe Gefühl der Dankbarkeit, daß ich durch Eur. Hochwohlgeboren die Mittel dazu in die Hand bekommen habe.
Der Komet geht auf den Regulus zu, und wie es scheint rückläufig zur Sonne. Dann würde ihm die Erde nach einem Paar Monaten wieder noch vortheilhafter begegnen.

Mit hochachtungsvollen dankbaren

Eur. Hochwohlgeboren
unterthänigster Diener
v. Boguslawski

Breslau
d. 22. April 1835

Palm Heinrich Ludwig von Boguslawski

Palm Heinrich Ludwik von Boguslawski or Palon Heinrich Ludwig Pruß von Boguslawsky, (1789-1851) was a Polish/German professor of astronomy and head of the observatory in Breslau. He had contact with the astronomer Johann Elert Bode (1747-1826), who was the head of the observatory in Berlin and who had published the first important star atlas. The two of them met at the Prussian Military Academy in Berlin in 1811-1812, when Boguslawski did his military service. Boguslawski was an artillery officer in the Prussian army in the war of liberation against Napoleon after which he resigned and settled on the family estate outside Breslau. He became the curator of the observatory in Breslau in 1831 and was appointed an honorary professor at the university there in 1836.

Boguslawski discovered a comet in 1835 and calculated its course. For this he was awarded the first gold comet medal and the comet was named after him. He describes this discovery in the letter shown above. He also made valuable observations and calculations of Biela’s, Encke’s and Halley’s comets, published articles in astronomy journals and participated in the publication of the journal Uranus during the years 1842-51.

  • Ouranos, synchronistisch geordnete Ephemeride aller Himmelserscheinungen (Breslau: Grass, Barth & Co. Verl., 1832-)
  • Uranus, oder tägliche für Jedermann fatliche Übersicht aller Himmelserscheinungen (Glogau: Flemming, 1845-)

Text and transcription: Hanna Östholm
Image: Uppsala University Library (Alvin)

This post has previously been published on the Uppsala University Library’s website 2014.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »