400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: akvarell

Målade insekter på sina värdväxter

Föremål 267 av 400:
En volym med tecknade och färglagda insekter på sina värdväxter av entomologen Charles De Geer

I Leufstabiblioteket ingår denna bok från mitten av 1700-talet med pennteckningar av Charles De Geer (1720-1778), färglagda i akvarell. Färgerna är välbevarade och starka, och gör växter och fjärilar rättvisa. Liksom alla handskrifter och värdefulla tryckta böcker har dessa flyttats över till Uppsala universitetsbibliotek, för att där ha bättre bevarandeförhållanden i klimatanpassade lokaler.

en vit fjäril med svarta prickar på vingarna vid blommande krasse i orange

Trots att det är blommor och blad som kanske lyser och mest i ögonen, är det detaljrikedomen hos insekterna som står i fokus för Charles De Geer.

någon typ av mal på en ringblomma i orange

Sin inspiration har han säkert fått från förebilder som Maria Sibylla Merian, exempel på hennes avbildningar av insekter på sina värdväxter finner du i Erucarum ortus, utgiven i Amsterdam 1717. Vårt exemplar finns i digital kopia att se här: Erucarum ortus.

Signum för boken med De Geers insekter: Leufsta MS 38

Se hela volymen med alla sina teckningar: Målade insekter med sina värdväxter, I-XXXIII

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Uppsalamotiv av Elias Martin

Föremål 27 av 400
Akvarell med motiv från Uppsala av Elias Martin

Den välkände svenske konstnären Elias Martin (1739-1818) finns väl representerad i Uppsala Universitetsbibliotek. Som exempel finns här en vacker akvarell med den påskrivna titeln: ”Uppsala Domkyrkia, med Dombron, ifrån Quarnsidan”. Vilket år akvarellen är utförd är osäkert, men troligen efter 1780. Bilden ger ett livligt intryck med promenerande människor och hästekipage utmed Fyrisån. Domkyrkan dominerar stadsbilden, taket på anatomiska teatern skymtar i bakgrunden. Träkåkar med gräsbevuxna tak ger dock staden en annan prägel än idag.

En tuschlavering i samlingarna – även denna av Elias Martin – visar också Uppsala sett från samma håll. Andra personer står i förgrunden, ett litet barn på sin mors arm beundras. Båda bilderna ger en levande bild av livet i Uppsala före eller kring sekelskiftet 1800. Bilder som dessa ger oss kunskap Uppsala som det en gång såg ut innan fotografiets genombrott.

Domkyrkan med Hårlemanska tornhuvarna sedd från Fyrisåns östra sida.

Många fler teckningar och målningar av Elias Martin finns i våra bildsamlingar.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek, hämtade ur Alvin -portal för digitala samlingar

 

Anna Maria Thelotts skissbok

Föremål 7 av 400
Skissbok från tiden runt sekelskiftet 1700

I Uppsala universitetsbiblioteks samlingar finns en skissbok av Anna Maria Thelotts (1683-1710) hand. I denna finns skisser, tuschlaveringar och akvareller, ofta med symboliska motiv. Upplärd i hemmet blev hon en av de första svenska kvinnliga yrkeskonstnärerna, och  hon kom att använda flera olika metoder i sin konstnärliga utövning; träsnitt, kopparstick, teckning och tusch.

Tillsammans med sin far, konstnären och instrumentmakaren Philip Jacob Thelott d.ä., och sina två bröder, Philip Jacob Thelott d.y. och Olof Thelott, har hon varit delaktig i arbetet med illustrationerna till Olof Rudbeck d.ä.:s verk Campus Elysii och Atlantica i faderns ateljé. Dessa böcker finns naturligtvis också i universitetsbibliotekets samlingar.

I skissboken finns förutom skisser, teckningar och målningar med främst symboliska motiv även självporträtt. De klara färgerna har hållit sig in i vår tid där de legat skyddade inbundna mellan bokpärmarna. Hela skissboken finns att se fritt tillgänglig på nätet: Anna Maria Thelotts skissbok.

akvarell föreställnade ett landskap med en ruin, vid liken en liten kvinnogestalt sitter och målar

Kan det vara Anna Maria Thelott själv som sitter och arbetar ute i det fria, omgiven av dansare och säckpipeblåsare?

Efter den stora stadsbranden i Uppsala 1702 flyttade familjen till Stockholm, där Anna Maria fortsatte vara  verksam. Hon fick exempelvis i uppdrag att arbeta med illustrationerna till Johan Peringskölds tryckta arbeten, och att utföra en serie träsnitt med motiv av tyska städer för Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender under 1706. Hennes verksamma liv blev tyvärr alltför kort. Redan 1710 gick hon bort i pesten, som grasserade i Stockholm mellan 1710 och 1713. Genom sin konst har hon lämnat spår av sin verksamhet som kommer bestå för lång tid framöver.

Mer att läsa om konstnären Anna Maria Thelott finns i: Österberg, Carin et al., Svenska kvinnor: föregångare, nyskapare. Lund: Signum 1990.

Text: Helena Backman
Bilderna är hämtade ur: Alvin – portal för kulturarvssamlingar