400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: bönböcker

ABC-bok på samiska och svenska

Föremål 365 av 400:
ABC-bok från med parallelltext på samiska och svenska

I den lilla rara boken Swenske och Lappeske ABC Book kan du lära dig läsa både på svenska och på det samiska språket. På titelsidan, tryckets första blad, läser du hela alfabetet i olika stilar. Alfabetet är naturligtvis gemensamt för de båda språken här i Sverige.

ABC-boken är tryckt av boktryckare Eskil Mattsson i Uppsala år 1638.

Titelsidan av Swenske och Lappeske ABC Book

Boken innehåller kortare texter, på varje uppslag på svenska på den vänstra och samiska på den högra sidan. Texterna är uppbyggliga, så som exempelvis Fader vår här ovan, eller andra kortare böner att använda till vardags.

Till Universitetsbiblioteket kom detta exemplar 1797 som gåva av den Anders Schönberg den yngre (1737-1811), som själv författat böcker inom politik och historia. I samma volym finns ytterligare tryck med språkvetenskaplig inriktning.

Hyllsignum: Sv. Språkvet. Sbd. 41.331

Text och bild: Helena Backman

Band donerat av Sofia Albertina

Föremål 243 av 400:
Bönbok donerad till universitetsbiblioteket av prinsessan Sofia Albertina

En vackert inbunden bönbok i silver och andra material har donerats till universitetsbiblioteket av prinsessan Sofia Albertina (1753-1829). Till boken hör även ett fodral klätt i röd sammet. En stor del av av hennes privata boksamling finns annars nu på Staatsbibliothek zu Berlin.

en lapp i boken på franska från Sofia Albertina

I denna bok finns ett hopvikt blad, där hon  på franska skriver att hon skänker boken till våra samlingar, och berättar hur denna bok gått i släkten. Kanske var det just bokbandet som fick prinsessan att tänka just på universitetsbiblioteket som värdig mottagare.

ett graverat titelblad med titel och bilder på en trädgård

Bokens titel är Das heilige Bet-Haus für fromme Kinder Gottes… och är tryckt 1683.

Text och bild: Helena Backman

Handskrift med drolerier från 1400-talets slut

Föremål 213 av 400:
Nederländsk tidebok från slutet av 1400-talet

I handskriftssamlingarna finns en vacker tidebok från Nederländerna, möjligen Utrecht, från sent 1400-tal. En tidebok är en bönbok för hela året, ofta avsett för privat bruk. Sådana tideböcker för privat bruk är ofta rikt illustrerade. Förutom helsidesillustrationer finns även små detaljer i utsmyckade marginaler. Sådana här slingrande ornament kallas för drolerier.

en liten fågel

En liten fågel spatserar i en marginal

en fågel i en marginal

En fågel med blått huvud sitter uppflugen på en blomma

en fågel i rött och gult i en marginal

En liten gul och röd papegojliknande fågel på en gren

En helsidesillustration föreställer helgonet Sankta Gertrud av Nivelles, som levde i Belgien på 600-talet. I händerna håller hon en uppslagen bok – kanske en egen tidebok?

en abedissa med en uppslagen bok i händerna

Hela verket ser du här i digital form: C 512 – Tidebok
Signum i handskriftssamlingarna: C 512

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Broderat bokband från 1600-talet

Föremål 1 av 400
Broderat bokband från 1600-talet

År 1620 kan ses som ett startår för Uppsala universitetsbibliotek. År 1620 trycktes också denna lilla svenska bönbok som fått ett vackert broderat bokband. Pärmarna är klädda med mörkgrönt sammetstyg, tidstypiskt broderat med silver- och silkestråd med olika sorters sömmar, varav flera i relief. Bottentyget är smyckat med fastsydda paljetter och kantiljer, små tunna metallspiraler på modet under 1600-talet. Snittet är guldciselerat med mönster av blommor och rankor. Pärmen har kvar spår av röda sidenknytband som skapat en kontrast mot det gröna bottentyget. Sammetstyg och denna typ av broderi återkommer även i dräktmodet för de förmögna i samhället under samma tid.

närbild på broderade detaljer på bakre pärmen

Broderade bokband smyckade under 1600-talet ofta psalmböcker, biblar och andra religiösa skrifter som man hade anledning att visa upp – eller visa upp sig med. Under stormaktstiden i Sverige kan man därför se denna typ av bokband på kvinnoporträtt. Förutom att ett broderat bokband genom sin utformning satte boken i fokus för att understryka personens fromhet, kan vi därför med våra nutida ögon se ett broderat bokband som en moderiktig accessoar.

Vem som utfört detta vackra broderi är okänt, men det gjordes med säkerhet före juni 1630 så bokbandet skänkes som gåva. Margareta Kyle fick denna bok av sin då nyblivne make Åke Ulfsparre, På insidan av den främre pärmen har han med egen hand skrivit: ”Min Hiertans Aldra Käresta hustru Wälborne Fru Margreta Küle hafver iagh gefwett denna boock, j Elsnabben den 9 Junij Anno 1630. Åcke Vlfsparre”. I Älvsnabben låg då den svenska flottan beredd att segla mot Tyskland, för att under Gustaf II Adolfs ledning dra ut i det som kom att bli det trettioåriga kriget.

foto på inskirften på främre pärmens insida samt titelbladet

Bönboken med detta bokband har titeln Böner och taksäjelser til Gudh, för alla christenheetennes nödhtörfter, vthi all stånd, och för hwariom och enom serdeles, författad av den tyske lutherske teologen Johann Habermann (1516-1590) och tryckt av Olofsson Helsing i Stockholm.
Katalogsignum: Westin Rar. 113

Bokbandet finns utförligt beskrivet i: Rudbeck, Gustaf, Broderade bokband från äldre tid i svenska samlingar, Stockholm: Föreningen för bokhantverk, 1925, s. 28-29.

bokbandets rygg i närbild

Text och bild: Helena Backman