400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: Leufstasamlingen (Sida 2 av 2)

Kapsel med diverse musik från Leufstabiblioteket

Föremål 183 av 400:
Ett stämblad från Leufstasamlingarna

Just nu digitaliseras musiksamlingarna från Leufstabiblioteket, tidigare tillhörande Familjen De Geer på Lövstabruk, vilket nu tillhör Uppsala universitetsbibliotek. Bland alla musikaliska tryck och handskrifter finns naturligtvis diverse varierande, enstaka stämblad som hamnat vid sidan av de övriga musikalierna och samlats i egen kapsel. Här ingår även övningsblad för generalbasspel.

Genom att digitalisera även sådant här material som troligen hamnat utanför sitt större sammanhang, kan man kanske på sikt koppla samman dessa enstaka notblad med andra samlingar, när dessa digitaliserats, så att de hamnar i en ursprunglig musikalisk kontext.

foto på ett stort notblad fullt med handskrivna notrader

Se andra digitaliserade musikalier från Leufstasamlingarna: Musikalier från Familjen De Geer i Lövstabruk

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Avhandling bunden i blått sidentyg

Föremål 180 av 400:
Akademisk avhandling inbunden i ljusblå siden-droguet med små prickar.

En tunn, tryckt avhandling har fått ett extra iögonfallande omslag. Bandet är täckt med ett enfärgat sidentyg i ljusblått med ett vävt mönster av prickar. När en avhandling fått ett så här stiligt bokband rör sig om ett exemplar som var avsett att skänka bort som gåva till någon betydelsefull person.

Avhandlingen är Carl von Linnés Dissertatio entomologica, bigas insectorum sistens, quam divinis auspiciis, framlagd i Uppsala 1775 med Andreas Dahl (1751-1789) som respondent. Charles de Geer är en av de personer som fått en tillägnan i avhandlingen, och det är han som fått motta detta speciellt vackert inbundna exemplar. Avhandlingen ingår nämligen i Leufstabiblioteket, nu tillhörigt Uppsala universitetsbibliotek, där Charles De Geers böcker finns bevarade.

uppsalg med den tryckta hälsnignen till charles de geer och titeln på avhandlingen

Tyget som använts till bandet är en typ av tyg som haft många användningsområden. En liknande droguet med samma mönster – här sitter prickarna bara lite glesare – återfinns som fodertyg i en gul kappa magasinerad på Linnémuseet i Uppsala. Kappan är pelisse i siden-satin som sägs ha tillhört Linnés hustru Sara Elisabeth, mn av snittet att döma är den troligen sannolikt tidigast 1810-tal, och har i så fall snarare tillhört någon av döttrarna. Benämningen drouget syftar på den teknik tyget är vävt i, och under 1700-talet finns svenska manufakturer som tillverkar drogueter. det är inte känt varifrån just dessa tyger kommer, men i familjen von Linné fanns ett flertag plagg i droguet med olika mönster, många av dem är också just blå.

foto på en kappa på ett bord, upplagd så att det blå sidenfodretsyns

Text: Helena Backman och Annika Windahl-Pontén
Bild på avhandlingen: Helena Backman
Bild på fodret: Annika Windahl-Pontén

 

Upphittat mellan bokbladen

Föremål 142 av 400:
Spader åtta i en 1700-talsbok med predikningar.

När du sitter och läser en bok och behöver lägga ned den ett tag, händer det nog ibland att du sträcker dig efter första bästa föremål som kan användas som bokmärke. Ibland blir därför kombinationen lite lustig, som här ett spelkort mellan bladen på en bok med 1700-talspredikningar.

klottrade matematiska uppställningar på baksidan av spelkortet

Att spelkortet inte längre användes att spela med framkommer om vi vänder på det – här har kortet använts att föra anteckningar på.

Mer vanligt är nog att hitta små remsor av skrivpapper, dagstidningar eller andra småtryck mellan blad i böcker, som här en sida ur något annat tryck.

en sida med tryckt text mellan bokblad i en bok

Andra små spår med klotter och anteckningar kan vi också stöta på. Alla dessa små tecken visar på att böckerna lästes och användes, och kanske kan vi ana något om dessa läsare om vi studerar dessa närmare, något vi bibliotekarier sällan hinner fundera närmare på i vårt dagliga arbete.

en liten lapp med siffror på i en bok

Dessa små spår har vi hittat mellan bladen i Leufstasamlingen, som du kan läsa mer om på dessa sidor: Leufstasamlingarna.

Text och bild: Helena Backman

Fågel på graverad kopparplåt

Föremål 115 av 400:
Kopparplåt med fågel till Charles De Geers verk Mémoires pour servir a l’histoire des insectes

Redan tidigare har här visats föremål ur Leufstabiblioteket, ett privatbibliotek från 1700-talet och 1800-talets början, som idag ägs av Uppsala universitetsbibliotek. Charles De Geer (1720-1778), entomologen och bruksägaren till Lövstabruk, är den som började bygga upp detta bibliotek. Som insektsforskare gav han ut ett digert verk om insekter i sju volymer mellan åren 1752 och 1778 med titel Mémoires pour servir a l’histoire des insectes, till vilka han lär framställa kopparstick som illustrationer.

foto på en trälåda med kopparplåtar på högkant, två kopparplåtar ligger framme

Kopparplåtarna som användes vid tryckningen av dessa illustrationer finns bevarade än idag. Dessa är fortfarande i privat ägo, men har deponerats här på Uppsala universitetsbibliotek i sina ursprungliga trälådor.

Bland dessa finns denna kopparplåt av en fågel, som dock inte återfinns i Mémoires pour servir a l’histoire des insectes. Den som framställt denna plåt är Johan Hedmarck (1703-1754), som förutom gravör även var miniatyrmålare.

sju trälådor med kopparplåtar stående på varandra

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

”Foglar lagda med fjedrar”

Föremål 26 av 400
Akvarell och collage med fjädrar ur Leufstasamlingen

Uppsala universitetsbibliotek äger sedan 1980-talet Leufstabibliotekets böcker och handskrifter. Värdefulla och ömtåliga verk har flyttats in till Carolina Rediviva av bevarandeskäl. Däribland finns 44 akvareller och collage med fjädrar. Bland dessa har just denna bild en alldeles speciell charm med sina små ungar i ett bo mellan sina båda föräldrar.

två gulbruna fåglar i ett målat träd tittar på ett bo med tre fågelungar mellan sig

På nära håll ser man hur äkta fågelfjädrar har fästs vid ett underlag målat på glättat papper och även utrustats med påklistrade ögon. Bilden ingår i en hel uppsättning bilder. Ett bevarat omslag anger 45 bilder, av dessa fanns 44 stycken kvar. Vissa av bilderna har nötts av tidens tand och förlorat sina ögon eller fler av fjädrarna, men de flesta är i ett imponerande skick. 30 blad har formatet ca 22 x 35 cm, 14 är större, ca 35 x 43 cm.

omslaget

Dessa bilder har ännu inte skannats in i Alvin – portal för kulturarvssamlingar, men innan de finns med där, kan de ses som arbetskopior genom Universitetsbibliotekets Flickr: Foglar lagda med fjedrar.

Text och bild: Helena Backman

Nyare inlägg »